Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna. Sverigedemokraterna utestängs med moraliska medel och detta skapar en uppdelning mellan de moraliska och de omoraliska. Debatten om/med SD kan bidra till att det politiska fokuset vrids mot den sociokulturella konfliktdimensionen. Det råder viss konsensus bland skribenter och etablerade politiker att man bör samarbeta för att hindra Sverigedemokraterna från att kunna verka i Riksdagen.

Vi exponeras dagligen för rapporter om börsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter från världens alla hörn. Individens världsbild kan i dag påstås vara genomsyrad av föreställningen att världens ekonomi och politik är global snarare än nationell. Syftet med detta arbete är att med diskursanalys som ansats visa på hur svensk media språkligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan tänkas bidra till vår förståelse för och hur vi tänker kring fenomenet i fråga. En vidare ambition är att studera om media förefaller göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt. Analysunderlaget omfattar artiklar från svensk dagspress, närmare bestämt Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, samtliga artiklar publicerade under år 2010. Analysen har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med premisserna som ligger till grund för kritisk diskursanalytisk metod, i synnerhet Norman Faircloughs modell av denna. Resultatet har sammanfattats under fyra teman, Globala utmaningar – beroende makt och konflikter, Sverige - Kunskapslandet, Omställning – tillväxt och utveckling respektive Diskursiv inordning – behovet av anpassning. Globaliseringen, med betoning på den ekonomiska dimensionen av fenomenet, framstår i artiklarna som ett mångfacetterat och i flera avseenden motsägelsefullt projekt i artiklarna. Språkbruket ter sig därtill inte sällan hotfullt, vilseledande och mångtydigt. Huvudsakliga lösningar och svar på globaliseringen som lyfts fram i artiklarna syftar till ekonomisk tillväxt, kunskapsutveckling, konkurrens och investeringar. Ekonomipolitiska omställningar och anpassning är ytterliga centrala moment. Genom sättet att presentera, artikulera och förklara den globaliserade ekonomin förefaller media göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt.

Förekomsten av friends-and-neighbours-effekten, det vill säga när röstningsmönster är påverkade av geografisk samhörighet mellan politiker och väljare, är ännu outforskad i en svensk kontext. Denna kandidatuppsats undersöker därav förekomsten av friends-and-neighbours-effekten utifrån partiledarens geografiska uppväxtkommun. De sex kommunerna Vingåker, Nacka, Sollefteå, Kristianstad, Täby och Eskilstuna, de tre valåren 2002, 2010 och 2018, samt de två partierna Socialdemokraterna och Moderaterna utgör uppsatsens utgångspunkt. Datamaterial från Svensk valundersökning (SNES) används i logistiska regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna om huruvida friends-and-neighbours-effekten finns närvarande i svenska väljares röstningsmönster samt om effekten skiljer sig mellan höger- och vänsterväljare. Resultatet av analyserna redovisas i form av genomsnittliga marginaleffekter (Average Marginal Effects) och tyder framför allt på förekomsten av friends-and-neighbourseffekten i Sollefteå när Stefan Löfvén var partiledare under valåret 2018. I resterande kommuner är effekten inte möjlig att urskilja eller bekräfta. Friends-and-neighbours-effekten är således mer framträdande bland socialdemokratiska än moderata väljare utifrån operationaliseringen av de aktuella variablerna.

Falupartiet anser sig själva att inte styras av någon av de klassiska ideologierna, de anser då att de styrs av något annat som har att göra med vad som är det bästa för Falu kommun, men vad betyder det och vad innebär det ideologiskt? Det bör innebära att Falupartiet är styrda av en lokal ideologi? Syftet med denna uppsats är att analysera fram Falupartiets lokala ideologi för att skapa en större förståelse för den. Uppsatsens frågeställningar vill besvara vilka av de klassiska ideologierna som styr de nationella partierna som även styr Falupartiet, även om Falupartiet förnekar sig styrda av dem. Frågeställningarna vill även undersöka om det kan finnas spår av lokalpopulistiska drag i att endast påstå sig styras av lokala intressen. Detta kommer att göras med en kvalitativ diskursanalytisk metod och med hjälp av teorier om ideologisk analys där ideologin delas upp i huvudpunkter för att analyseras separat. Analysen kommer att göras endast på Falupartiets textmaterial från deras hemsida. Analysresultaten visar att Falupartiets ideologi innehåller en stor blandning av flera olika ideologier vilket samtidigt kan ses som populistiskt. Falupartiet har ingen extrem ideologi men deras ideologiska kärna bör ses som högerkonservativ, med vissa populistiska drag. / The local Falun party is claiming not to be steered by any of the classical ideologies that the national parties have, they claim that they are steered by something else that has to do with what is the best for Falun community, but what does that mean and what kind of ideology is that about? It must be some kind of local ideology? The purpose of this paper is to analyse the Falunparty’s ideology to create a bigger understanding about it. It will do that thru the method of discourse analysis and with help of theories about ideological analysis where you separate the ideology into different headlines. And this analyse will only be done on the Faluparty’s text material from their website. The questionnaire’s in this paper wants to answer to what kind of ideology the local ideology is made of by comparing it to the national classical ideologies that the party is claiming not to be steered by. This paper is also questioning if this local ideology has populistic undertones. The results show that the Faluparty has a mix of all kinds of ideologies, which in itself can be seen as populistic. They do not have any extreme ideology, but their primary ideological nature is slightly right-wing conservative, thus with a populistic behaviour.

<p>Numera Nette Wermeld Enström.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i Sverigedemokraternas principprogram för att skapa en förståelse för inslag av radikal högerpopulism i partiets politiska ideologi, så som den kommer till uttryck i dessa texter. Forskningsfrågans relevans grundar sig i den splittring som identifierats bland forskare som sysslar med Sverigedemokraternas politiska ideologi och hur den bör definieras. Trots att Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti, vilket medför ett stort politiskt inflytande, finns alltså en osäkerhet bland forskare om partiets ideologi och intentioner. Det är vanligt förekommande att Sverigedemokraterna beskrivs baserat på deras ställningstagande i enskilda politiska frågor, exempelvis frågor om invandring, men i den här uppsatsen presenteras en analys av Sverigedemokraternas beskrivningar av Sverige, världen och politik i allmänhet. Mitt syfte ska besvaras genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Det material som analyseras är Sverigedemokraternas partiprogram/principprogram från åren 1996, 1999, 2003, 2011 och 2019. I analysen utgår jag från ett teoretiskt ramverk baserat på Jens Rydgrens beskrivningar av radikal högerpopulism. En idealtyp för radikal högerpopulism formuleras med syftet att förenkla och förtydliga ideologins olika grundbultar. Resultatet visar att Sverigedemokraternas principprogram innehåller radikala högerpopulistiska tendenser under alla år, men det identifieras också skillnader som indikerar att principprogrammens primära fokus varierar under åren. Partiets invandringspolitiska ståndpunkter är centrala delar som går i linje med ideologin i samtliga program, där en intolerans inför olikheter och stark etnopluralistisk nationalism identifierats. De radikala högerpopulistiska tendenser som identifieras förekommer i en sådan utsträckning, även 2019, att studiens resultat kan tolkas som stöd till påståenden om att radikal högerpopulism kan användas för att beskriva Sverigedemokraternas ideologi. / The purpose of this study is to examine the content of the Sweden Democrats' party program in order to create an understanding of potential elements of radical right-wing populism in the party's ideology, as expressed in these texts. The relevance of the research question is based on the division identified among researchers of the Sweden Democrats' political ideology and how it should be defined. Even though the Sweden Democrats are Sweden's second largest party, which entails a large political influence, there is still a great deal of uncertainty among the public as well as experts about the party's ideology and intentions. It is common for the Sweden Democrats to be described based on their stance on individual political issues, for example issues of immigration, but this essay presents an analysis of the Sweden Democrats' descriptions of Sweden, the world and politics in general. My purpose is to be answered through a targeted qualitative content analysis. The material that is analyzed is the Sweden Democrats' party programs from the years 1996, 1999, 2003, 2011 and 2019. In the analysis, I use a theoretical framework based on Jens Rydgren's descriptions of radical right-wing populism. An ideal type for radical right-wing populism is formulated with the aim of simplifying and clarifying the core of the ideology. The results show that the Sweden Democrats' party programs contain radical right-wing populist tendencies between the years 1996-2019, but differences are also identified which indicate that the primary focus in the party programs vary over the years. The party’s immigration policies align particularly well with the ideology in all programs, where an intolerance towards differences and a strong ethnopluralist nationalism have been identified. The radical right-wing populist tendencies that are identified occur to such an extent, even in 2019, that the study's results can be interpreted as support for claims that radical right-wing populism can be used to describe the ideology of the Sweden Democrats.