Darbą atliko Vilniaus pedagoginio universiteto Socialinių mokslų fakulteto Sociologijos ir politologijos katedros studentė Daiva Vaičiulionienė. Darbo tema: „Bankų patikimumas: jaunimo ir banko darbuotojų nuostatos („SWEDBANK‘ atvejis). Darbo tikslas: atskleisti jaunų (18-26 metų ) „Swedbank“ banko klientų, šio banko darbuotojų ir padalinių vadovų nuostatas į banko patikimumą bei išskirti svarbiausius patikimumo kriterijus. Darbo uždaviniai : 1. Pateikti bankų socialinės atsakomybės sampratą 2. Aptarti bankų patikimumo vertinimo kriterijus. 3. Atskleisti kokiomis banko paslaugomis ir kaip dažnai naudojasi jaunimas. 4. Ištirti banko patikimumo kriterijų vertinimą jaunimo (18-26 metų klientų) , darbuotojų ir padalinių vadovų tarpe. 5. Gautus klientų analizės rezultatus palyginti su vyresnių (turinčių daugiau nei 27 metus) „Swedbank“ klientų požiūriu. 6. Atskleisti kaip "Swedbank" banko darbuotojai ir padalinių vadovai supranta „patikimą banką“, palyginti jų požiūrius. 7. Palyginti jaunimo (18-26 metų banko klientų) nuostatas į bankų patikimumą Lietuvoje su „Swedbank“ darbuotojų bei vadovų nuostatomis ir pateikti siūlymus, kaip siekti aiškesnio ir abipusio supratimo. Tyrimo hipotezės: 1. Jaunesni (18-26 metų) banko klientai labiau pasitiki „Swedbank“ banku nei vyresni (41 metų ir vyresni ) klientai. 2. Jaunesni (18-26 metų) banko klientai teigia, kad svarbiausi yra banko orientacijos į klientą veiksniai, o "Swedbank" banko specialistai ir... [toliau žr. visą tekstą] / The research work was made by Daiva Vaiciulioniene, the student of Department of Sociology and Politology of Social studies in Vilnius Pedagogical University. The topic of the work is “Reliability of Banks: attitudes of youth and bank employees (case of „SWEDBANK“). The aim of the work is to reveal the attitude of young “Swedbank” clients (aged 18 – 26) and employees towards reliability of bank and make the basic criteria of reliability. The tasks of the work: 1. To give the conception of bank social responsibility. 2. To discuss the criteria of evaluation in bank reliability. 3. To reveal what bank services are used by youth and how often. 4. To survey the criteria of evaluation in bank reliability among the clients (aged 18 – 26) and employees as well as department managers. 5. The results obtained after the analysis of clients should be compared with those of older clients (aged 27 years and more) of “Swedbank”. 6. To reveal how “reliable bank” is understood between bank employees and department managers. 7. To compare the attitudes of young clients (aged 18 – 26) towards bank reliability in Lithuania with those of “Swedbank” employees and managers. To give offers how to pursue for more definite and mutual understanding. The hypotheses of the research: 1. Younger clients (aged 18 – 26) trust “Swedbank” more than older clients (aged 41 years and more) of the bank. 2. Younger clients (aged 18 – 26) claim that most important factor is bank orientation to the client while... [to full text]

I slutet av 2015 drabbades den svenska storbanken Swedbank av en förtroendekris när det uppdagades att ledande befattningshavare ägnat sig åt opassande fastighets- och aktieaffärer. I samband med krisen kom bankens legitimitet att ifrågasättas. Denna studie ämnar därför undersöka hur legitimitetsrepareringsarbete genomförs i teorin. Utifrån att studera Swedbanks agerande efter det att förtroendekrisen utlöstes undersöker studien om, och i så fall hur, banken vidtagit legitimitetsreparerande åtgärder efter krisens utlösande. De teorier som ligger till grund för arbetet är främst Suchmans studie från 1995, Deephouse och Suchmans arbete från 2008 samt Bitektines två avhandlingar som publicerades 2011 respektive 2015. För att uppfylla studiens syfte har sex respondenter som alla är anställda hos Swedbank intervjuats. De fakta som framkommit från intervjuerna har sedan kompletterats med sekundärdata främst i form av medierapportering. Av studien kan slutsatsen dras att Swedbank i hög grad vidtagit samtliga åtgärder som Suchman (1995) fastslagit vara legitimitetsreparerande. Vidare framkommer även att anledning finns att ifrågasätta de rådande teoretiska modellerna beträffande hur legitimitetsreparering genomförs i teori och praktik.

<p>This paper provides practical implications through the case of Swedbank on the corporate cultures of companies that want to enter into merger or acquisition process. By comparing earlier research and theory with the processes of Swedbank, it aims to provide solutions to companies that face these specific challenges.</p>

This paper provides practical implications through the case of Swedbank on the corporate cultures of companies that want to enter into merger or acquisition process. By comparing earlier research and theory with the processes of Swedbank, it aims to provide solutions to companies that face these specific challenges.

<p>Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Seminariedatum: 2009-01-12</p><p>Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.</p><p>Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av</p><p>varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.</p><p>Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc.</p><p>Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt.</p><p>Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader.</p> / <p>The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.</p>

Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken. Seminariedatum: 2009-01-12 Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc. Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt. Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.

Abstract  Titel: En jämförande analys av privat- och företagssidan gällande relationer och kundlojalitet på Swedbank i Sandviken Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Karolin Karlström och Hanna Mattila                            Handledare: Aihie Osarenkhoe Datum: Januari 2011 Syfte: Vårt syfte med studien är att studera skillnader i service vad gäller kundrelationer och kundlojalitet på privat- och företagsavdelningen på Swedbank i Sandviken. Vi undersöker om det förekommer skillnader mellan relationer och service till kunderna samt jämför lojaliteten mellan bank och kund på privat- respektive företagssidan. Studien har genomförts då vi författare inte funnit någon tidigare studie om jämförelser mellan privat- och företagssidan, dess service och relationer till kunder. Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har används i denna studie. Data till studien har insamlats genom intervjuer av medarbetare på kontoret i Sandviken, samt en enkätundersökning riktad mot kunderna. Data har analyserats med hjälp av statistikprogram och redovisats i form av tabell och en sammanställning av uttalanden från intervjuerna. Resultat &amp; slutsats: Vi har uppmärksammat att ett fåtal skillnader förekommer mellan privat- och företagssidan gällande service på Swedbank i Sandviken. Företagskunderna är mer nöjda med servicen kontoret ger dem jämfört med privatkunderna. Relationer har en stor inverkan på kundernas uppfattning av service samt dess lojalitet till kontoret där lojaliteten hos företagskunderna är högre jämfört med privatkunderna. Förslag till fortsatt forskning: Studien har begränsats till Swedbank kontoret i Sandviken. Det skulle vara intressant att inkludera fler Swedbank kontor i undersökningen för att kunna jämföra om skillnader finns mellan kontorens arbetssätt inom Swedbank och dess service till kunder. Uppsatsens bidrag: Vi anser att uppsatsen bidrar med kunskap vad gäller betydelsen av relationer inom serviceföretag. Nyckelord: Service, kundrelation, kundlojalitet, Swedbank.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader. / The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.