Bankers internetverksamhet har öppnat nya möjligheter för tredjepartsaktörer inomfintechbranschen som nu kan skapa innovativa ekonomi- och betalningslösningar genom attdirekt interagera med bankkonton. Ett problem för fintechbolagen är att det inte finns någontydlig information om vilka tekniker de kan använda sig av för att integrera med bankernastjänster samt vilken teknik som är mest fördelaktig för deras verksamhet och ändamål.I det här arbetet har de fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB ochSwedbank undersökts, i syfte att identifiera vilka integrationsmöjligheter tredjepartsaktörerhar. I undersökningen fastställdes att fintechbolag kommer kunna eller kan använda sig avnågon av de tre teknikerna SFTP, REST eller webbautomatisering. En testmiljö för de treteknikerna utvecklades för att simulera verkliga användningsfall för fintechbolag. Processor-,RAM- och nätverksanvändning samt total operationstid mättes för de tre teknikerna. För attskicka information var REST den effektivaste tekniken vid mindre datavolymer medan SFTPvar effektivast vid större datavolymer. REST var effektivast för att hämta information,oavsett datavolym. Webbautomatisering var minst effektivt i jämförelse med de andra tvåteknikerna. / Banks internet activity have opened new possibilities for third party actors within the fintechindustry who can now create innovative economy and payment solutions by directlyinteracting with bank accounts. A problem for the fintech companies is that there is noavailable information about what technologies are available for them to use to get access tothe banks services and which technology is the most advantageous for their purpose.In this work, the four biggest swedish banks Nordea, Handelsbanken, SEB and Swedbankhave been examined to find out what options third party actors have to integrate with thebanks services. The examination showed that fintech companies will be able to or are able touse one of the three techniques SFTP, REST or web automation. A test environment for thethree technologies was developed to simulate real use cases for fintech companies. CPU-,RAM- and network usage as well as total operating time was measured for the threetechnologies. For sending information REST was the more effective technology when it cameto lower data volumes while SFTP was the most efficient with bigger data volumes. RESTwas the most efficient for retrieving information, no matter the data volume. Web automationwas the least efficient compared to both the other technologies.

No description available.

<p> </p><p>This thesis examines the subprime crisis in a Kindleberger framework as well as how the major banks in Sweden were affected. The thesis ties different events to the framework of Kindleberger and follows the stages he sees in a financial crisis, from the origination of the crisis due to speculation to suggested structural changes in the financial market. The effects upon Swedish banks are followed through the crisis and the effects upon the banks. Conclusions drawn are that the Kindleberger model is applicable to the subprime crisis in terms of components and not always chronologically. Swedish banks have regarding the magnitude of the crisis faired well, the problems causing the crisis are related to Moral hazard problems, regulators and rating institution.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS.</p><p>Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank.</p><p>Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört.</p><p>Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS.</p><p>Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar.</p><p>Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs.</p><p>Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards.</p><p>Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process.</p><p>Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards.</p><p>Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.</p>

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning. Eftersom regelverket berör samtliga svenska banker har vi valt att göra en specifik jämförelse mellan en mindre svensk bank, Swedbank Sjuhärad, och de fyra storbankerna2 grupperade som ett gemensamt kluster. Vi har valt att intervjua två respondenter från Swedbank Sjuhärad samt en respondent från FI där den sistnämnda försökt ge en samlad bild över storbankernas förhållande till regelverket. Därutöver har insamlandet av empiri skett genom flertalet rapporter och bankernas årsredovisningar. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och en abduktiv ansats har använts.Vår forskningsfråga är: Hur påverkas en mindre banks kapitalanskaffning på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna? Syftet med studien är att undersöka om en mindre banks kapitalanskaffning påverkas annorlunda på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna. I sådana fall vill vi ta reda på vilka eventuella kostnader detta innebär.Vi anser att den främsta skillnaden mellan Swedbank Sjuhärad och de fyra storbankerna är att storbankerna i dagsläget har en mer diversifierad kapitalstruktur och investerarbild. Vi är av uppfattningen att denna skillnad successivt kommer minska över tid eftersom Swedbank Sjuhärad i allt högre grad tvingas efterlikna storbankerna i takt med implementeringen av Basel III. Vi anser att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för Swedbank Sjuhärad då de till viss del tvingas gå ifrån sitt billigaste finansieringssätt vilket är inlåning på konto. Vidare är de operativa på en mindre marknad, genomför förhållandevis små emissioner och har inte lika igenkännande profil mot potentiella investerare. Enligt bankens egen uppfattning går stabilitet före lönsamhet på kort sikt. Detta är något som vi anser kan gynna Swedbank Sjuhärad framöver då det signaleras som ett vinnande koncept både från myndigheter och från samhället i stort. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Syfte </strong><em>Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. </em>Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. <strong></strong><em></em></p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod </strong>Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att <em>bortförklara. </em>Nordea använde sig främst av strategin <em>minska händelsens anstötlighet, </em>medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.</p><p> </p><p> </p>

<p>The purpose of this essay is to look at the Swedbank Stadion, which is a modern stadium in the south of Sweden. Swedbank Stadion is the home ground of Malmö FF, one of the largest football team in Sweden, and the goal is to create value for the team. The stadium owners have to get companies to hire premises inside of the stadium so they can pay for the home ground of Malmö FF. Therefore we have focused on the servicescape in the stadium and how it can create value for the companies that act on Swedbank Stadion on a daily basis.</p><p>This study of the Swedbank Stadion is based on a qualitative approach. The qualitative approach is chosen because we wanted to establish deeper understanding for the case itself. The empirical materials have been collected in six interviews with people who have a close insight to the stadium and knowledge of how the collaboration with the companies in it progress. Those interviews are our base for the analyses in this essay. In the last two chapters in this study you can read about our conclusions and what we think about the stadium and its customers.</p>

<p><strong>Aim: </strong><em>Problem background -</em><strong> </strong>CSR has today increased its strategic status and consumer demand of sustainable development has also increased lately. However, there are still companies that have not adjusted their strategies to fit this swift in demand. This study offers a strategic tool, based on sustainable core competencies, for companies to implement in order to use CSR to boost their business.<strong> </strong></p><p><em>Research issue -</em><strong> </strong>How can Swedbank increase stakeholder confidence and value?<strong> </strong></p><p><em>Delimitations -</em><strong> </strong>This study focuses on the concept of integrating CSR work into the strategy and how this could result in added value for the B2B customer of Swedbank Corporate Market. <strong></strong></p><p><strong>Method:</strong> This study has an abductive approach and the author has collected qualitative primary data in the form of interviews with employees at Swedbank, Sparbanken Nord and with five of Swedbank’s customers from the public sector.</p><p><strong>Result & Conclusion:</strong> Swedbank needs to re-position their brand with a differentiated strategy, including a supportive vision and Market Communication, in order to gain a competitive advantage, strengthen their image, stakeholder confidence and financial performance. The author recommends the sustainable core competence, “Sparbankssjälen”, in order to deploy an ethical, economical and environmental responsible strategy to implement into all their activities.</p>

<p>Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.</p>

Sammanfattning Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS. Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank. Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört. Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS. Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar. Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39. / Abstract Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs. Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards. Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process. Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards. Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.