Swish är en relativt ny betalningsmetod som i dagsläget används som ett alternativ till kontant-och kortbetalningar. Det är främst företagare inom kontantbranschen som använder appen som betalningsmetod.Försäljning inom kontantbranschen sker vanligtvis mot kontant-eller kortbetalning där försäljningsbeloppet oftast är ett ringa belopp. På grund av det låga försäljningsbeloppet saknar vanligtvis konsumenten intresse av att erhålla ett kvitto. Eftersom det inte framställs ett kvitto vid Swish-betalningar är det främst inom kontantbranschen som appen användas av företagare. Swish-betalningar definieras varken som kontant-eller kortbetalning och omfattas således inte av bestämmelserna gällande krav på kassaregister. Bestämmelserna infördes år 2010 och medförde kontrollverktygen, tillsyn och kontrollbesök. Verktygen infördes för att utöka Skatteverkets möjlighet att granska kontant-och kortbetalningar inom kontantbranschen.  Eftersom Swish-betalningar inte omfattas av bestämmelserna gällande krav på kassaregister och således inte heller kontrollverktygen, är betalningarna svåra för Skatteverket att granska i efterhand. Svårigheten att kontrollera betalningarna kan utnyttjas av de företagare som använder appen och vill kringgå skatt. För att appen ska kunna användas som en tillförlitlig betalningsmetod måste Swish integreras i skattesystemet. Genom en integrering skulle Skatteverket kunna kontrollera betalningarna och säkra företagarens beskattningsunderlag. I analysen diskuterar vi alternativa åtgärder som kan integrera Swish i skattesystemet. Åtgärderna som anförs grundar sig på Skatteverket kontrollbehov av Swish-betalningar och diskussion förs kring en utveckling av lagstiftningen samt appens tekniska funktion. Vidare uppmärksammar vi samarbetsmöjligheter mellan Skatteverket och andra aktörer i samhället och hur sådana samarbeten kan resultera i en lägre belastning för Skatteverket vid kontroll av appen. Några av de möjligheter vi diskuterar i analysen är, ur ett rättsligt perspektiv, inte genomförbara i praktiken men vi anser ändå att aspekterna är intressanta att beakta Vi tror att Swish kan komma att bli ett tillförlitligt alternativ till kontant-och kortbetalningar för Skatteverket, företagare och konsumenter, förutsatt att någon åtgärd vidtas.

Mobila betaltjänster blir ett allt mer aktuellt ämne och den svenska marknaden är inget undantag. Idag erbjuds ett flertal mobila betaltjänster och därmed är det av stor vikt att undersöka vad som gör dem framgångsrika. I denna rapport har den mobila betaltjänsten Swish studerats. Denna undersökning har haft som avsikt att besvara en frågeställning rörande vilka faktorer som har en påverkan gällande acceptans, attityder och intentioner kring användandet av Swish. Vi avser även att undersöka eventuella samband mellan olika faktorer. I undersökningen har två grupper studerats, vilka är användare och icke-användare av Swish. I hopp om att besvara frågeställningen har Teknologiacceptansmodellen använts och även metoder som lämpar sig väl tillsammans med denna modell. Studiens empiri har samlats in via en elektronisk enkät, vilken utformats med hjälp av inspiration från tidigare studier samt egna tankar kring vad som kan ge intressanta resultat gällande Swish. Faktorn som enligt våra resultat haft starkast samband med Intention till användning och därmed acceptans och Faktisk användning, är för gruppen användare Upplevd användbarhet. För gruppen icke-användare visar faktorn Socialt inflytande starkast samband med Intention till användning och därmed även acceptans. / Mobile payment services is a topic that is becoming more widespread and the Swedish market is no exception. Today the market offers a number of mobile payment services, and thus it is of great importance to examine what makes them successful. In this report the mobile payment service Swish has been studied. This study has had the intention to answer a question regarding which factors that are affecting the acceptance, attitudes and intentions for the use of Swish. We also had the intention to examine possible relationships between the factors. In this study we have chosen to examine two groups, users and non-users of Swish. In hope of being able to answer the question, the Technology acceptance model was used and also methods that are suitable for this model. The study's empirical data was collected through an electronic survey, which was designed with inspiration from earlier studies and our own ideas about what could give interesting results regarding Swish. According to our findings Perceived usefulness is the factor that had the strongest relationship with Intention to use and thus acceptance and Actual usage for the group that we called users. For the group of non-users we have found that the factor Social influence had the strongest connection with Intention to use and acceptance.

I detta examensarbete utforskas vilka överförings- och betalningsmetoder ungavuxna föredrar av Swish, Klarna och Tink samt tekniska implementering gällandekodkomplexitet för dessa överförings- och betalningsmetoder. Detta är viktigt för attkunna erbjuda överförings- och betalningsmetoder som unga vuxna känner sigtrygga med och till att denna målgrupp fortsätter gå mot ett kontantfritt samhälle.Studien syftar till att fylla det forskningsgap som finns kring en direkt jämförelse avdessa betalningsmetoder.Forskningen visar att unga vuxna föredrar metoder som är användarvänliga och harett starkt varumärkesrykte. Forskningen visar också behovet av att vända sigspecifikt till unga vuxna då dessa saknar finansiell kunskap inom området.En prototyp utvecklades för att jämföra kodkomplexitet mellan de mest populärabetalningsmetoderna Swish, Klarna och Tink. Kodkomplexiteten förimplementeringen av dessa metoder mättes med Cyclomatic Complexity, ochresultaten visade att Swish, Klarna och Tink alla har en liknande implementering viaAPI-anrop i sin enklaste form, vilket innebär att valet mellan dem inte innebär någonskillnad i kodkomplexitet.Utifrån jämförandet av kodkomplexitet valdes en komplett prototyp att utvecklas föratt funktionstesta en implementetion av Tink, med hjälp av Quarkus för logik-delenkallad backend och SwiftUI för utseende-delen kallad frontend. SwiftUI valdes föratt skapa en dynamisk och användarvänlig gränssnittsupplevelse för Apple-enheter,medan Quarkus valdes för sin robusthet och effektivitet på server sidan.Prototypen funktionstestades och utvärderades av produktägaren Peak AMSecurities AB. Resultatet blev att prototypens kodbas kan användas i framtidaproduktionssättning.Denna studie bidrar till insikt om unga vuxnas preferenser för digitalabetalningsmetoder och erbjuder en teknisk grund för vidare forskning inomområdet. Genom att jämföra Swish, Klarna och Tink ger arbetet viktiga insikter somkan hjälpa utvecklare att skapa bättre finansiella verktyg som möter användarnasbehov och förväntningar. / This thesis explores which transfer methods young adults prefer among Swish,Klarna, and Tink, as well as the technical implementation concerning code com-plexity for these transfer and payment methods. This is important to offer transferand payment methods that young adults feel comfortable with and to ensure thistarget group continues to move towards a cashless society. The study aims to fill theresearch gap regarding a direct comparison of these payment methods.Research shows that young adults prefer methods that are user-friendly and have astrong brand reputation. The research also highlights the need to specifically ad-dress young adults as they lack financial knowledge in the area.A prototype was developed to compare code complexity with the most popular pay-ment methods Swish, Klarna, and Tink. The code complexity for the implementa-tion of these methods was measured using Cyclomatic Complexity, and the resultsshowed that Swish, Klarna, and Tink all have similar implementations via API callsin their simplest form, which means they do not increase code complexity for devel-opers.Based on the comparison of code complexity, a complete prototype was chosen tobe developed for functional testing, implemented with Tink, using Quarkus for thebackend logic and SwiftUI for the frontend interface. SwiftUI was chosen to createa dynamic and user-friendly interface experience for Apple devices, while Quarkuswas chosen for its robustness and efficiency in server-side processing.The prototype was functionally tested and evaluated by the product owner Peak AMSecurities AB. The result was that the prototype's codebase can be used in futureproduction deployment.This study contributes to the understanding of young adults' preferences for digitalpayment methods and provides a technical foundation for further research in thearea. By comparing Swish, Klarna, and Tink, the work offers important insightsthat can help developers create better financial tools that meet users' needs and ex-pectations.

Betalningsstjänsten Swish lanserades 2012 i Sverige då efterfrågan att betala med mobilen uppkom och applikationen har numera 6 miljoner användare. Däremot är procenten av användarna i åldern över 66 år väldigt låg i jämförelse till hur användandet ser ut i de lägre åldrarna. Samtidigt minskar kontanthanteringen och användning av kontanter över lag. Sverige kan komma att bli kontantfritt redan år 2023. Vilket kan medföra att olika demografiska grupper kommer att hamna utanför digitaliseringen, däribland äldre. Äldre har byggt ett förtroende för användning av kontanter och vanor under en längre tid, därför kan det bli svårt adoptera nya elektroniska lösningar. På grund av den låga användningen av äldre fokuserar denna studie på vilka brister som gör att de inte använder Swish i och med klyftan mellan teknikanvändning och ålder. Till studiens har det valts respondenter som är över 65 år då det är där som procentantalet sjunker i användandet av Swish. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där olika intervjuformer har utförts under hösten 2017 och vinter 2018. Sex stycken respondenter har intervjuats, därefter har en tematisk analys utförts. I diskussionen framgår det att ingen av respondenterna använder Swish frekvent, utan ser det mer som en nödlösning. Samtliga respondenterna finner användandet av Swish som enkelt och har uppfattning om att Swish känns säkert då Sveriges banker står bakom skapandet, samt att en legitimering av BankID krävs. Sambandet mellan hög utbildning och tillgång till teknik togs upp till diskussion. Slutligen diskuterades det hur respondenterna hade kommit i kontakt med Swish. Resultatet av studien finner inte några svårigheter med användbarheten hos äldre, utan istället är det och säkerheten värderas högt. Den upplevda säkerheten för Swish är stor tack varje Sveriges banker och legitimering med BankID. Dock upplever respondenterna inga fördelar gentemot andra betalningsalternativ och användandet är inte stort. För att göra applikationen mer attraktiv för äldre bör därför Swish fokusera på att skapa ett behov som inte övriga betalningsmetoder kan uppfylla. / The payment service Swish was launched in Sweden 2012 when the demand to pay with the mobile came up and now the application got six million users. On the other hand, the percentage of users over the age of 65 is low compared to the younger ages. At the same time, cash management and the use of cash across the board will decrease. Sweden may be free of cash already in 2023. Which can lead to different demographic groups come outsides of the digitalization, including the elderly? Older people have built trust in the use of cash and habits for a long time, so it can be difficult to adopt new electronic solutions. Due to its low usage of older people, this study focuses on the shortcomings that make them not use Swish with the gap between technology use and age. The study has chosen to include respondents over 65 years old because it is after that the percentage drops in the use of Swish. In order to achieve the purpose of the study, qualitative method has been chosen in which different interviews were conducted in autumn 2017 and winter 2018. Six respondents have been interviewed, after which a thematic analysis has been conducted. In the discussion it appears that none of the respondents use Swish frequently, instead it looks like an emergency solution. All respondents finds Swish simple to use and have the idea that Swish feels safe when the banks in Sweden are behind the creation, and that BankID credentials are required. The link between high education and access to technology was discussed. Finally, it was discussed how respondents has come into contact with Swish. The result of the study does not find any difficulties with the utility of the elderly, but instead that the security is valued highly. The perceived security for Swish is big thanks to each of the bank in Sweden and the legitimation with BankID. However, respondents do no experience any advantages over other payment options and the use is not large. In order to make the application more attractive to older people, Swish should therefore focus on creating a need that other payment methods cannot meet.

Bakgrund Klyftan mellan teknikanvändningen i olika åldrar växer. Framtidenspensionärer behöver kunna använda tekniska hjälpmedel. Samtidigt minskar kontanthanteringen i samhället och äldre får allt svårare att hantera sin ekonomi. Som lösning på denna förändring presenterades betallösningen Swish. Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för individers uppfattning och användning av betalningsapplikationer. Studien ämnar att undersöka hur olika individer i åldern 40-67 år upplever mobila betalningsapplikationer och om det är möjligt att främja adoptionsprocessen av dessa. Metod En kvalitativ studie som tagit utgångspunkt i verkligheten. Insamling av primärdata genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med både sakkunniga och privatpersoner. De sakkunniga har bidragit med ökad kunskap kring applikationen Swish. Som ett komplement till intervjuerna med icke-användare av Swish har författarna använt ett experiment för att testa intervjupersonernas förmåga samt för att få en djupare förståelse kring hur de uppfattar applikationen. Den insamlade empirin har sedan varit utgångspunkt för de teman som presenteras i studiens analysavsnitt. Slutsats Det går att påverka anammandet av mobila betalnings-applikationer. Det är sambandet mellan individens bankrelation, självbild av teknisk förmåga och triggerhändelser som är avgörande för hur kunden tar till sig dessa tjänster. Genom ett stöttande kundbemötande kan anammande främjas. / The divide between how people of different ages make use of technology grows. Future retirees will have to be capable of using assistive technology. As banks no longer keep and manage cash, older people find it increasingly difficult to manage their finances. To this problem, the payment solution Swish was introduced. The purpose of this study is to gain a better understanding of how users perceive and use payment applications. The study examines how individuals aged between 40-67 experience payment applications and whether it is possible to influence those who do not use them or not. This is a qualitative study based on actual user experiences. Primary data was collected through semi-structured interviews with both experts and users. The experts have contributed with their knowledge of Swish. As a complement to the interviews with people that do not use Swish, the authors used tested the interviewees' ability and to gain a deeper understanding of how they perceive the application through an experiment. The themes presented in the study's analysis section are based on empirical data. It is possible to influence user adoption of mobile payment applications. How customers embrace such services depend on a combination of factors like their relationship with the bank, how they perceive their own technical ability and customer trigger events. Technology adoption can be facilitated by offering supporting customer service to non-users.

Denna studie undersöker sambandet mellan svenska bankers förändring i effektivitet samt produktivitet och det ökande användandet av betaltjänsten Swish. Det undersökta urvalet är elva svenska banker under perioden 2006-2021. Ett centralt begrepp i studien är produktivitetsparadoxen som innebär att investeringar i IT är svåra att fånga upp i en produktivitetsmätning. För att testa sambanden används först en DEA-baserad Malmquist Index för att beräkna bankernas produktivitets- samt effektivitetsvärden, vilka sedan används som beroende variabler i en regression tillsammans med de oberoende Swish-variablerna. Trots det utbredda användandet av Swish i landet finner vi endast negativa samband som är statistiskt signifikanta mellan variablerna för årligt antal Swish-transaktioner samt Swish-användare, vilket kan ses som stöd för existensen av en produktivitetsparadox.

I denna studie undersöks hur universitetsstudenter i Malmö uppfattar och reagerar på användarupplevelse i online-shopping med fokus på hur många antal klick man har för att genomföra ett köp. Hur antalet klick i en köpprocess påverkar upplevelsen av en webbplats utforskas med hjälp av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Studenter är en samhällsgrupp med olika vanor och preferenser som kan ge insikter om hur antalet klick påverkar deras upplevelse av en webbplats. Den kvantitativa datan samlades in i form av en enkät som gjordes tillgänglig till tre klasser inom fakulteten teknik och samhälle för att fastställa köpbeteende online. Den kvalitativa datan samlades in i form av två fokusgrupper, en intervju skedde fysiskt med en fokusgrupp och den andra skedde online genom verktyget zoom. Undersökningen inriktar sig på universitetsstudenter inom området medieteknik vid Malmö universitet. Enklicksköp erbjuder smidighet och snabbhet vid köp, men studien avslöjar både positiva och negativa aspekter som påverkar användarens upplevelse. Användarens uppfattning om tydlighet och enkelhet i köpprocessen är viktigare än det exakta antalet klick som krävs för att genomföra ett köp. Trots att studenterna har olika preferenser, visar de en övergripande positiv inställning till nya UX-lösningar, förutsatt att de inte minskar tillgången till klar och relevant information. / In this study, we examine how university students in Malmö perceive and respond to the user experience in online shopping, with a focus on the number of clicks required to complete a purchase. The impact of the number of clicks in a purchase process on the website experience are explored using both qualitative and quantitative methods. Students represent a diverse demographic with varying habits and preferences, offering insights into how user interfaces affect their website experience. Quantitative data was collected through a survey distributed to three classes within the Faculty of Technology and Society to ascertain online purchasingbehavior. Qualitative data was gathered through two focus groups, with one conducted in-person and the other online via the Zoom platform. The study targets university students in the field of media technology at Malmö University. While one-click purchasing offers convenience and speed, the study reveals both positive and negative aspects influencing the user experience. User perception of clarity and simplicity in the purchase process outweighs the exact number of clicks required to complete a purchase. Despite students having different preferences, they demonstrate an overall positive attitude towards new UX solutions, provided they do not diminish access to clear and relevant information.

Information Communication Systems (ICT) has brought about a change in the way people handle transactions. The payment systems have undergone an incredible evolution over the passing years from physical transfer of cash to exchanging money in a digital form. Mobile Payment (mPayment) which is a branch of mobile commerce is one of the areas that is becoming more and more popular these days. In Sweden, there is a growing success of mPayment system such as SEQR, Swish amongst others. However, a huge chunk of the population is yet to adopt the system. Hence, there is a need to identify factors that influence peoples’ decisions to adopt or not to adopt the mPayment system like Swish. This study aimed at identifying the factors that influence the adoption of mPayment system amongst the consumers in Sweden. The research question was: what factors influence the adoption of Swish mobile payment app among the consumers in Sweden? A qualitative research was conducted. A semi structured interview was used as the data collection method. This data collection method was used because this research work seeks to identify the feelings, opinions and experiences of people and this method fits best into the research work. The thematic analysis approach was used for the data analysis. The study showed that impact of the system on day-to-day activities, speculation of risk and trust of the system, integration to lifestyle, speculation of user friendliness and flexibility, age and peer influence are the factors that influence the adoption of swish mobile payment app amongst the consumers in Sweden. Furthermore, the research was viewed through the lens of the UTAUT by comparing the findings of the study and how it relates to the determinants and moderating factors of the model. In conclusion, this study has contributed to the field of ICT specifically the mobile technology field. The conceptual model that was built will be useful for developers and researchers to be able to know the areas to put in more efforts and areas to keep maintaining. Furthermore, this research was conducted within a country that has experience with m-payment apps. Hence, this study can serve as an example for other countries moving towards higher smartphone and application usage.

Hur påverkar mobila betalningshjälpmedel webbutvecklares arbete? Detta har besvarats i denna uppsats med utgångspunkt från den nylanserade tjänsten Samsung Pay. Syftet med studien är att skapa en förståelse för de villkor som de olika digitala betalningsalternativen har, samt kartlägga hur det ständigt föränderliga landskapet för digitala betalningsalternativ påverkar webbutvecklare och företag med fokus på webblösningar, bland annat genom att granska vilka kostnader som uppkommer, samt vilka det egentligen är som står för dem. Studien bygger på en dokumentstudie där informationen främst är hämtad från internetbaserade nyhetssajter med inriktning på IT, utvecklarnas egna webbplatser samt artiklar relaterade till mobila betalningshjälpmedel. Anledningen till valet av källor är för att det är där den mest uppdaterade informationen finns kring mobila betalningshjälpmedel, då tjänster såsom Samsung Pay är nya på marknaden. En kort intervjuundersökning har även skett med personer på IT-företag där anpassning till mobila betalningslösningar blivit en del i deras arbete. Slutsatsen av studien är att även om det finns många liknande mobila betalningsalternativ har alla sin egen touch samt något olika fokus. Vissa ersätter korten helt medan andra digitaliserar korten och för in de i mobiltelefonen istället. Skillnaden för webbutvecklare och företag/webbutiker handlar i största hand om vart pengarna går någonstans. Idag läggs kostnaderna mestadels på kontanthantering. Desto större digitaliseringen kring mobila betalningshjälpmedel blir ju mindre kostnader kommer att läggas på kontanter, och mer på de mobila betalningshjälpmedlen. Då de mobila betalningsalternativen oftast är genom olika sorters abonnemang läggs, i de flesta fallen, den kostanden på kunden och på det sättet blir kostnaden för företagen och utvecklarna oftast densamma som innan.

In order to achieve a cashless society, many countries have started to use electronic payment methods and tools to replace traditional payment methods. China and Sweden already have mature electronic payment tools, Swish, and Alipay. In this research, a phenomenological approach was used to interview users comparing two electronic payment tools, the Chinese Alipay and the Swedish Swish. The analysis of the respondents’ answers shows that convenience, security, and cost of electronic payment tools are the most important aspects to them, which is in line with previous research on acceptance, adoption and use of new technology, not only electronic payment tools. Convenience and security were more important. However, too much convenience will affect the interviewees' trust in electronic payment tools because it will make interviewees feel unsafe. Respondents' trust is affected by their own acquaintance; they trust electronic payment tools they know better.