No description available.

Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna. För att sedan ge rekommendationer till banker som avvecklar den manuella kontanthanteringen. Delsyftet är att få förståelse för hur kunderna uppfattar Swedbanks beslut att avveckla den manuella kontanthanteringen över disk och hur dem upplever de alternativa tjänsterna som banken erbjuder.    Studien har genomförts från bankens perspektiv med en kvalitativ metod och har en kombination av induktivt och deduktivt angreppsätt. Den teoretiska referensramen består av två teorier om individens acceptans till teknologi (TAM och UTAUT) och teori om relationsmarknadsföring (RM) och kundstrategi (CRM) för att skapa kundlojalitet.  Baserat på ett strategiskt urval har bankkunder som inte använder internetbanken eller kontokortet intervjuats.   Genom det empiriska materialet kategoriseras kunder i grupper beroende på vilka hinder som de upplever med tjänsterna. Slutsatserna visar att kunder upplever främst psykologiska och funktionella hinder för att börja använda internetbanken eller kontokortet. Risk och säkerhet visade sig vara viktiga aspekter för att kunder ska börja använda internetbanken och kontokortet. Bankerna bör först identifiera vilka hinder som kunderna upplever och även hur lönsamma kunderna är och sedan utföra olika kundstrategier för att dämpa upplevda motstånd och stärka relationen mellan bank och kund. Beroende på kundens lönsamhet skapar en bank strategier för att öka användandet, som i sin tur skapar lojala kunder som upplever förtroende som bidrar till långsiktigt lönsamma kunder som använder bankernas tjänster.

Den generella samhällsutvecklingen visar på ett minskat kontantanvändande och Sverige utgör ett unikt exempel på detta i ett internationellt perspektiv. Minskningen är också synbar i hälso- och sjukvårdens kassor i och med att patientavgifterna nästan uteslutande betalas med kort eller faktura. Möjligheten till kontantbetalning får emellertid inte begränsas. I de fall medborgare önskar betala sin patientavgift med sedlar och/eller mynt har de laglig rätt till det, vilket fastslogs i ett mål Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde 2015. Hur motiverar ansvariga beslutsfattare en praktiskt taget kontantlös hälso- och sjukvård i ljuset av den vägledande domen? Syftet med den här studien är att reda ut vilka skäl som företrädarna anger vara de främsta till att receptionernas kassor ogärna hanterar kontanter; hur de resonerar kring pådrivandet av en utveckling som går i motsatt riktning till existerande juridiska ramverk. Har lagen någon effekt på kassautformningen och finns det ekonomiska incitament till uteslutandet/begränsningen av kontanter? Genom en enkätundersökning riktad till receptionspersonal och intervjuer genomförda med företrädare för primärvården, sjukhusvården och regionen landar den här studiens resultat i att motiven främst är praktiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska. Kontanter är svårhanterliga och kostsamma. De utgör därför ett bekymmer i de offentliga tjänstemännens uppgift att balansera demokrati- och ekonomivärden i det här avseendet.

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått banksektorn, en sektor starkt förknippad med kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor.   En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster. Vår promblematisering ledde därmed till följande frågeställning:   Vilka dimensioner i tjänstekvalitén, sett utifrån SST- och traditionella tjänster, ger förklaringar till bankernas försämrade tjänstekvalité?   Huvudsyftet med studien var främst att kartlägga vilka dimensioner som förklarar bankernas försämrade tjänstekvalité. Utifrån detta ville vi även bidra med praktiska råd till bankerna för att förbättra tjänsterna och således förbättra kundernas upplevda tjänstekvalité. Dessutom ville vi studera om det finns skillnader mellan äldre och yngre kunder angående deras åskter kring de två olika kontanthanteringstjänsterna. Vi ville även kartlägga skillnader mellan kundernas ålder, teknologiska mognadsgrad och behov av mänsklig interaktion.   Studien genomfördes genom en enkätundersökning på bankkunder i ålder 18-85 år bosatta i  Umeå kommun. Studien använde sig av ett kvoturval bestående av tre kvoter:  åldersgrupp 18-35, åldersgrupp 36-59 och åldersgrupp 60-85. Insamlat material sammanställdes i en importance-performance analys och användes vid hypotesprövningar.   Vår studie visade att dimensionerna säkerhet och användarvänlighet för SST:s kan förklara bankernas försämrade tjänstekvalité. Främst uppfattar de äldre kunderna att uttagsautomaternas säkerhet är bristfällig. Samtidigt kan detta även förklaras av att kundernas valmöjligheter minskat och att vissa kunder blivit så nöjda med tjänsten manuell kontanthantering att de blir missnöjda i och med förändringen.   Vår förhoppning är att bankerna skall använda de praktiska råden och där igenom förbättra tjänstekvalitén. Vårt teoretiska bidrag är främst att ge en ökad kunskap rörande SST:s dimensioner och skillnader i åldergrupperna.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellan privatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter. Dock beror efterfrågan på kontanter utav en demografisk utveckling. Kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under längre tid. För andra grupper såsom landsbygdsföretag, funktionshindrade, papperslösa och turister är kontanter essentiella, vilket gör att de hamnat i kläm vid avvecklandet. Andra har personliga preferenser till kontanters nytta såsom integritet, förtroende, tid, vana eller andra värderingar. Problemet blir således en demokratisk fråga där alla skall ha rätt till grundläggande betaltjänster. Studiens syfte är därför att förstå denna process och vilka effekter som uppstår när de flesta storbanker väljer att avveckla den manuella kontanthanteringen. Syftet har delats in i tre huvudproblem:      Vems ansvar är det när en av de grundläggande betaltjänsterna försvinner i samhället?      Vilka blir konsekvenserna med en minskad kontanthantering?      Vilka alternativa lösningar finns det för problemen? Sammanfattningsvis kom studien fram till att bankernas avveckling av kontanthantering har skett snabbare än nya lösningar har introducerats i samhället. Effekterna av denna avveckling har medfört problem för flera grupper. Resultaten visar även att bankerna kunde ha effektiviserat och avgiftsbelagt kontanter innan avvecklingen skedde. / Cash has been used for centuries and is a customary mean of payment between individuals and on the place of purchase. As technology progresses, a growing number of different payment services has developed and been adapted to the market. Today, approximately 70 percentages of all purchases in the stores is made by card. This has suddenly challenged the use of cash and therefore the majority of Sweden’s major banks have chosen to gradually phase out the manual cash management. The idea is to try to get consumers and businesses to use alternative solutions, which are substitutes for cash. However, the demand for cash depends on demographical conditions. The use of cash is more frequent among eldest and they have also shaped their habits over a longer time. For other groups, such as small firms on the countryside, disabled, undocumented migrants and tourists, cash is essential, so they are left in a jam. Others have personal preferences related to the use of cash such as integrity, trust, time, habits, or other values. Everyone is entitled to basic payment services, thus becomes the problem a question of democracy. The purpose of the study is to understand this process and to be aware of the effects that arise when most of the major banks will interrupt their manual cash management. The purpose has been divided into three main parts:  Whose responsibility is it when one of the basic payment services disappears in the society?  What are the consequences when there is a reduction of cash?  What are the alternative solutions? Overall, the study concluded that the banks' reduction of cash has been faster than the introductions of new solutions have been introduced into society. The effect of this decision has caused problems for several groups. The results of the study show that the banks could have improved the efficiency and they could also have introduced a fee on cash before the settlement was made.

Denna uppsats har undersökt sociala kategorier som infinner sig i Stockholm och analyserat desskonsekvenser i relation med den kontantlösa tillväxten. Syftet med undersökningen är att identifiera ochdiskutera de sociala och kulturella institutionernas förändringar som gjorts i samband medkontantlöshetens tillväxt. Diskursen och analysen har identifierat teman som barns ekonomiskaförståelse och utveckling, kontantlöshet exkluderar, sociala relationer och återbetalning, samt dricks.Det empiriska materialet är insamlat från intervjuer, deltagande observationer och litteraturstudie.Resultatet uppvisar att kontantlösheten leder till begränsad frihet och att alla kan hamna i skuldsättning.Kontanter kan dessutom bidra till samhällsnyttig kunskap och en delaktig komponent till att skapa ochvårda sociala relationer.

I slutet av 2019 slog COVID-19 ut och världen gick in i en pandemi. Detta har påverkat många branscher, inklusive restaurangbranschen och revisionsbranschen. Studiens syfte är att undersöka hur arbetsgången hos revisorer inom resturanbranschen har påverkats av pandemin. Intervjuerna har skett anonymt och därefter har innehållsanalys genomförts. Studiens resultat tyder på att Covid-19-pandemins inverkan på revisionen har varit i högsta grad individuell för varje revisor. Vissa har ansett att pandemin har lett till positiva förändringar. Arbetet har blivit mer tidseffektivt, med mindre resetid tack vare de nya digitala verktygen. Dessa verktyg har skapat lösningar under de omständigheter som rått, men kommer att vara användbara även efter pandemin.Andra revisorer ser negativt på förändringarna. Det varit svårare att bygga en stark relation till klienterna och många revisorer anser att deras egen mentala hälsa har påverkats till det sämre då de har varit tvungna att arbeta isolerat. Granskningen i restaurangbranschen har försvårats då de analytiska verktygen inte längre har samma effekt som tidigare år och dessutom har revisorernas arbetsuppgifter ökat då staten har erbjudit stödpaket till de restauranger som har lidit av ekonomiska förluster till följd av pandemin. Ett revisorsyttrande har krävts för att verksamhetsstöd ska beviljas.Studien kan öka diskussionen kring hur skatteflykt kan upptäckas inom restaurangbranschen. Den kan också vara till nytta för revisorer som kan ta del av andra revisorers erfarenheter och förhoppningsvis därigenom förenkla den egna arbetsgången.Studien har avgränsat till större företag med revisionsplikt, men det vore intressant att ta del av forskning som fokuserar på hur mindre verksamheter utan revisionsplikt har påverkats av pandemin / The world went in to a pandemic due to the Covid-19 virus outbreak in late 2019. Several different industries have been affected by the pandemic, including the restaurant industry. Therefore, our aim is to explore the change in an audit’s working process during this time period.In this study, a qualitative method with an abductive approach is used. To achieve this, we have chosen to use semi-structured interviews to collect empirical data. The interviews were conducted anonymously and to perform content analysis.The study showed that the pandemic has affected each auditor differently. Some are positive to the changes the pandemic has brought as it has made the work more time efficient with the decrease of traveling hours and the digitalizing has been proven to be helpful in this field of work. But some auditors have found it challenging to establish a strong relationship with their clients through digital meetings. Working from home has made several auditors feel alone which has had a negative impact on their mental health. The analytical tools have been less effective than previous years, which has made the review of the restaurant industry harder and there has been an increase in work hours as auditors now must review all companies that has applied to be granted the government’s financial support packets. The study aimed to increase the discussion around how to discover tax evasion in the restaurant industry. Auditors can find it helpful to read about other auditors’ experiences and take that knowledge to hopefully simplify their own work. It would be interesting to read a study that explores the effect of the pandemic on small businesses without audit obligation as our study only focuses on companies that has audit obligation.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur revision av företag inom restaurangbranschen ser ut och få ökad förståelse för svårigheterna. Dess syfte är även att söka information om hur den interna kontrollen sköts i företag inom restaurangbranschen. Denna studie skall presentera intressanta åsikter om hur revision inom restaurangbranschen kan underlättas.  Bakgrund:    Att bevaka företagets tillgångar kan vara ett problemområde vilket kan existera i samtliga verksamma företag. Hos dessa utgör oftast intäkterna den största posten i företaget och det är därför viktigt att företaget har kontroll på denna post. Restaurangbranschen är en av de mest fuskbenägna branscherna, detta visar Skatteverkets granskning. Det finns en problematik med att se till att alla kontanter från försäljning verkligen hamnar i kassan. För att förebygga detta är det bra att ha ett system för intern kontroll. Metod:            I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fem kvalificerade revisorer, som har erfarenhet av restaurangbranschen. Utöver detta har två restaurangägare och två skatterevisorer intervjuats för att få en djupare förståelse. Slutsats:          Det praktiska tillvägagångssättet vid revision av företag inom restaurangbranschen skiljer sig inte jämfört med andra branscher mer än att större fokus läggs på intäktsredovisningen. Med anledning av att restaurangbranschen i majoritet utgörs av mindre restaurangföretag som anses ha en större problematik med att ha en god intern kontroll utgör substansgranskning i regel tillvägagångssättet vid revision av företag inom restaurangbranschen. Det mesta tyder på att restaurangföretagets behov av systematisk intern kontroll beror till stor del av dess omsättning och ägarens roll i företaget. Den rimligaste tolkningen är att kontanthantering är det huvudsakliga bakomliggande problemområde inom restaurangbranschen. / Purpose:         The purpose of this thesis is to investigate auditing in the catering industry and to gain better understanding of the difficulties faced. Its purpose is also to seek detailed information on how a restaurants internal control is handled. This study will present interesting views on how the auditing process can be simplified in the catering business. Background: To monitor the company's assets can be a problem area which can exist in all operating companies. In these are usually revenues the major part within a company and it is therefore important that the company has control on this record. The catering business is one of the most cheating prone businesses; this is shown in a review done by the Swedish Tax Agency. There is a problem to ensure that all cash from sales actually end up at checkout. To prevent this, it is beneficial to have a system of internal control.  Method:         In this study, the qualitative method has been used to accomplish the purpose of the thesis and answer the problem statement. The studies primary data are based on face-to-face interviews with five qualified accountants, who have experience in the catering business. In addition to this, two restaurant owners and two tax accountants were interviewed in order to gain a deeper understanding of all the issues involved. Conclusion:    The practical approach in auditing firms in the catering business is no different compared to other businesses except greater focus on revenue recognition. Given that the majority of the catering business consists of smaller restaurant companies, they are considered to have a major problem with having a well functional internal control is substantive testing in general practices relating to the audit of companies in the catering industry. Most indications are that the restaurant company's need for systematic internal control depends to a large portion of its sales and owner's role in the company. The most reasonable interpretation is that cash management is the main underlying problem area in the catering business.

Betalningsstjänsten Swish lanserades 2012 i Sverige då efterfrågan att betala med mobilen uppkom och applikationen har numera 6 miljoner användare. Däremot är procenten av användarna i åldern över 66 år väldigt låg i jämförelse till hur användandet ser ut i de lägre åldrarna. Samtidigt minskar kontanthanteringen och användning av kontanter över lag. Sverige kan komma att bli kontantfritt redan år 2023. Vilket kan medföra att olika demografiska grupper kommer att hamna utanför digitaliseringen, däribland äldre. Äldre har byggt ett förtroende för användning av kontanter och vanor under en längre tid, därför kan det bli svårt adoptera nya elektroniska lösningar. På grund av den låga användningen av äldre fokuserar denna studie på vilka brister som gör att de inte använder Swish i och med klyftan mellan teknikanvändning och ålder. Till studiens har det valts respondenter som är över 65 år då det är där som procentantalet sjunker i användandet av Swish. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där olika intervjuformer har utförts under hösten 2017 och vinter 2018. Sex stycken respondenter har intervjuats, därefter har en tematisk analys utförts. I diskussionen framgår det att ingen av respondenterna använder Swish frekvent, utan ser det mer som en nödlösning. Samtliga respondenterna finner användandet av Swish som enkelt och har uppfattning om att Swish känns säkert då Sveriges banker står bakom skapandet, samt att en legitimering av BankID krävs. Sambandet mellan hög utbildning och tillgång till teknik togs upp till diskussion. Slutligen diskuterades det hur respondenterna hade kommit i kontakt med Swish. Resultatet av studien finner inte några svårigheter med användbarheten hos äldre, utan istället är det och säkerheten värderas högt. Den upplevda säkerheten för Swish är stor tack varje Sveriges banker och legitimering med BankID. Dock upplever respondenterna inga fördelar gentemot andra betalningsalternativ och användandet är inte stort. För att göra applikationen mer attraktiv för äldre bör därför Swish fokusera på att skapa ett behov som inte övriga betalningsmetoder kan uppfylla. / The payment service Swish was launched in Sweden 2012 when the demand to pay with the mobile came up and now the application got six million users. On the other hand, the percentage of users over the age of 65 is low compared to the younger ages. At the same time, cash management and the use of cash across the board will decrease. Sweden may be free of cash already in 2023. Which can lead to different demographic groups come outsides of the digitalization, including the elderly? Older people have built trust in the use of cash and habits for a long time, so it can be difficult to adopt new electronic solutions. Due to its low usage of older people, this study focuses on the shortcomings that make them not use Swish with the gap between technology use and age. The study has chosen to include respondents over 65 years old because it is after that the percentage drops in the use of Swish. In order to achieve the purpose of the study, qualitative method has been chosen in which different interviews were conducted in autumn 2017 and winter 2018. Six respondents have been interviewed, after which a thematic analysis has been conducted. In the discussion it appears that none of the respondents use Swish frequently, instead it looks like an emergency solution. All respondents finds Swish simple to use and have the idea that Swish feels safe when the banks in Sweden are behind the creation, and that BankID credentials are required. The link between high education and access to technology was discussed. Finally, it was discussed how respondents has come into contact with Swish. The result of the study does not find any difficulties with the utility of the elderly, but instead that the security is valued highly. The perceived security for Swish is big thanks to each of the bank in Sweden and the legitimation with BankID. However, respondents do no experience any advantages over other payment options and the use is not large. In order to make the application more attractive to older people, Swish should therefore focus on creating a need that other payment methods cannot meet.

Bakgrund Klyftan mellan teknikanvändningen i olika åldrar växer. Framtidenspensionärer behöver kunna använda tekniska hjälpmedel. Samtidigt minskar kontanthanteringen i samhället och äldre får allt svårare att hantera sin ekonomi. Som lösning på denna förändring presenterades betallösningen Swish. Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för individers uppfattning och användning av betalningsapplikationer. Studien ämnar att undersöka hur olika individer i åldern 40-67 år upplever mobila betalningsapplikationer och om det är möjligt att främja adoptionsprocessen av dessa. Metod En kvalitativ studie som tagit utgångspunkt i verkligheten. Insamling av primärdata genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med både sakkunniga och privatpersoner. De sakkunniga har bidragit med ökad kunskap kring applikationen Swish. Som ett komplement till intervjuerna med icke-användare av Swish har författarna använt ett experiment för att testa intervjupersonernas förmåga samt för att få en djupare förståelse kring hur de uppfattar applikationen. Den insamlade empirin har sedan varit utgångspunkt för de teman som presenteras i studiens analysavsnitt. Slutsats Det går att påverka anammandet av mobila betalnings-applikationer. Det är sambandet mellan individens bankrelation, självbild av teknisk förmåga och triggerhändelser som är avgörande för hur kunden tar till sig dessa tjänster. Genom ett stöttande kundbemötande kan anammande främjas. / The divide between how people of different ages make use of technology grows. Future retirees will have to be capable of using assistive technology. As banks no longer keep and manage cash, older people find it increasingly difficult to manage their finances. To this problem, the payment solution Swish was introduced. The purpose of this study is to gain a better understanding of how users perceive and use payment applications. The study examines how individuals aged between 40-67 experience payment applications and whether it is possible to influence those who do not use them or not. This is a qualitative study based on actual user experiences. Primary data was collected through semi-structured interviews with both experts and users. The experts have contributed with their knowledge of Swish. As a complement to the interviews with people that do not use Swish, the authors used tested the interviewees' ability and to gain a deeper understanding of how they perceive the application through an experiment. The themes presented in the study's analysis section are based on empirical data. It is possible to influence user adoption of mobile payment applications. How customers embrace such services depend on a combination of factors like their relationship with the bank, how they perceive their own technical ability and customer trigger events. Technology adoption can be facilitated by offering supporting customer service to non-users.