Att som operatör ha möjlighet att se i ett elektromagnetiskt spektrum som det blotta ögat inte kan upptäcka bidrar till en rad fördelar. Den militära nyttan av IR-sensorer har drivit utvecklingen inom många av dess användningsområden som till exempel målsökare och mörkerkapacitet i totalt mörker. Det finns en svårighet kopplat till IR-sensorer och det är att det måste ske en avvägning mellan dess synfält och dess räckvidd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som tvingar tillverkarna av dessa sensorer till att välja mellan dessa två parametrar. Detta för att sedan kunna ha en diskussion om eventuella lösningar och deras bidrag till de två grundläggande förmågorna verkan och underrättelse/information. Två nyare tekniker kommer även att undersökas för att kunna upptäcka alternativa lösningar på problemet.Undersökningen visade på att det största hindret var ett fysikaliskt sådant och detta var kopplat till bildformeringen, optikens fokallängd. En kort fokallängd gav ett brett synfält medan en längre fokallängd gav bättre räckvidd.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.</p><p><strong>Metod: </strong>En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey.</p><p><strong>Resultat: </strong>Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.</p>

Syfte: Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna. Metod: En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey. Resultat: Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest. Slutsats: Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt. / Visual field examination is the most important method to diagnose and identify the progression of glaucoma. Conducting visual field examination is a common task for the ophthalmic nurse. Studies show that patients have difficulty in carrying out the visual field examination, but studies on how the patient experiences the visual field examination are scarce. The aim of the pilot study was to examine the patient's experience of the visual field examination. The pilot study was conducted using a qualitative approach and data was collected through semi-structured interviews of eight patients. The material was analyzed using content analysis. The analysis resulted in five categories: experience of fear and anxiety, difficulty with focusing, experience of information, sense of security, and bodily discomfort. Failing to perform well and to possibly become impaired in their disease were major concerns that created fear and anxiety. Focusing demanded a lot of concentration and was straining on the eye. The information was perceived as both good and flawed. Patients felt a sense of security since they had done the examination before and that they met the same staff. The majority of patients felt they sat uncomfortably and that it was not patient friendly. Continued development and training on how patients experience visual field examination is recommended to improve the way the staff treats and informs the patient, but also how the ophthalmic nurse can facilitate the examination of the patient. Since this study was conducted as a pilot study further research and a full-scale study is needed for the results to be considered reliable.

The purpose of this assignment was to analyse the visibility problems that occur for the operator of Volvos A40 hauler and generate suggestions for improvement. A modified product development process based on Ullmans model was used to create basic requirements for the solution and generate concepts with said requirements. The concepts were then evaluated and the highest scoring concept, which included a camera, was chosen to develop. The results also include calculations of the cameras desired focal length and object range, to achieve the defined field of view. An analysis of the result and project in general are provided after that, as well as the conclusions and recommendations for further research. / Uppdraget var att undersöka problem som uppstår vid backning av Volvo A40 dumper samt skapa förbättringsförslag. Problemdefinitionen gjordes genom att undersöka sikten i olika moment. Undersökningarna resulterade i kunskap om problem som uppstår vid backning. Därefter genererades krav och önskemål från konsumentens sida. Dessa krav följdes sen i konceptgenereringen och utvärderingen av slutförslag. Konceptet som visat sig vara det bästa i både Pugh´s matris och efter omröstning valdes att fortsätta med. En enkel dimensionering av konceptet gjordes för att räkna ut brännvidden som bestämmer kamerans synfält. Med detta uträknat gjordes CAD-modeller som utgick ifrån konceptets dimensioner. Själva uppbyggnaden av kameran saknar komponenter för att fungera som den ska. Ett område som bör undersökas och testas är ström kapaciteter som lösningen kräver. Lösningen är inte utvärderad eller testad i detta område och bör därför hanteras vid realisering.

Byggindustrin har en stor potential i att vara väl digitaliserad. Byggindustrin är en av de äldsta bland de industrier på jorden, att den inte ligger i framkantenen när det gäller att vara digitaliserad är inget nytt.Syftet med denna rapport är att kunna ge överblick över vart och hur augmented reality används i dagsläget samt att kunna redovisa ett användarvärde för tekniken. Rapporten redovisar potentiella användningsområden inom byggbranschen.I denna rapport har tre metoder tillämpats. En litteraturstudie som ger en överblick på vart och hur augmented reality kan användas idag samt vilka brister byggindustrin har. Intervjustudien ger en helhetssyn på branschens acceptans av digitalisering idag, hur tekniken används idag samt potentiella användningsområden för tekniken. Värdeerbjudandemetoden har byggts upp på dessa föregående metoder för att kunna hitta ett användarvärde för tekniken i byggindustrin.Användningen av augmented reality inom produktionsskedet är väldigt sällsynt idag. Det är inget seriöst verktyg som används utan mer som en leksak, mer som ett visningsverktyg. Detta kan bero på de brister som tekniken har idag vilket är att positioneringen av 3D-modeller inte sker automatiskt samt att synfältet är väldigt begränsad för användaren. Idag är acceptans för ny digitalteknik väldigt begränsad och segt eftersom användarvärde för ny teknik är svårt att upptäcka samt att det finns en “generationskrock” mellan senior-arbetare som är vana vid att arbeta med sina metoder och junior-arbetare som är mer vana vid ett mer digitaliserad arbetssätt.Augmented reality har en stor potential inom byggindustrin där ökad samsyn är den mest betydande positiva faktorn för fältarbetare samt konsulter. Byggindustrin ser en potential i augmented reality för framtiden, det är bara en tidsfråga tills användningen av tekniken blir normaliserad inom byggbranschen. / The construction industry has enormous potential in being well digitized. The construction industry is one of the longest among the other industries on our planet, therefore it has a problem to be in the frontline of being digitized and it is nothing new.The purpose of this report is to be able to provide an overview of where and how the technology is currently used and to be able to report a user value for the technology. The report presents potential applications in the construction industry.In this report, three methods have been applied. A literature study that gives an overview of where and how the technology can be used today and what shortcomings the construction industry has. The interview study provides a holistic view of the industry's acceptance of digitization today, how the technology is used today and potential uses for the technology. The value proposition method has been built up on previous methods to be able to find a user value for the technology in the construction industry.The use of technology at the construction phase is exceedingly rare today. It is not a serious tool that is used but more like a toy, more like a viewing tool. This may be due to the shortcomings that technology has today, which is that the positioning of 3D models does not happen automatically and that the field of view is extremely limited for the user. Today, acceptance of new digital technologies is extremely limited and tough because user value for modern technologies is difficult to define and there is a "culture clash" between senior workers who are used to working with their methods and junior workers who are more used to more digitized ways of working.Augmented reality has enormous potential in the construction industry where increased consensus is the most significant factor for field workers as well as office consultants. The construction industry sees a potential in augmented reality for the future, it is only a matter of time until the use of the technology becomes normalized in the construction industry.

Autonomous vehicles perceive their environment based on several sensors that are onboard the vehicle. These sensors constantly monitor the vehicle’s movement as well as the environment. There is a wide variety of sensors that can be utilized based on the type of data it provides, accuracy and cost. While not all of them are required, some combination of sensors is required to have a functional and reliable autonomous vehicle. For a robust autonomous vehicle, typically, the sensor quality and accuracy need to be high. Having high-quality sensors drives up the procurement costs and computational requirements, which in turn increases the vehicle cost for manufacturers and customers alike. One way to reduce costs is to limit the number of sensors. However, this also limits the vehicle’s sensing capability and range. A vehicle’s sensing capability and range can be improved with the use of off-board sensors, such as an external camera, placed strategically at crucial points on the road, such as in intersections. These off-board sensors can be connected to an autonomous vehicle over the internet using low-latency communication technologies such as 5G. The problem that this work tried to tackle was how to improve the reliability of an autonomous vehicle while limiting the need for many expensive sensors. It aims to show how a camera placed off-board can be used to complement one or more vehicles’ onboard sensors and achieve an extension of the vehicle’s operational design domain, while relaxing constraints on the onboard sensors. This was investigated by building a physical prototype using a 1/5th scaled car with a Lidar and an Inertial Measurement Unit and extending its sensing capability and range with the use of a camera based off-board sensor. The car was robust enough to navigate and make driving decisions. This also meant that the costs of procuring the hardware needed can be reduced. The minimum distance for a lane merging scenario was first derived mathematically and then compared to experimental data. The experimental findings were consistent with the mathematical model within an 11 percent margin of error. / Autonoma fordon uppfattar dess omgivning baserat på flera sensorer som är ombord fordonet. Dessa sensorer mäter konstant fordonets rörelse och omgivning. Ther finns en stor variation av sensorer som kan användas baserat på vad för typ av data som mäts, dess precision och kostnad. Alla sensorer är inte nödvändiga men någon kombination av sensorer krävs för att ha ett funktionellt och tillförlitligt autonomt fordon. För ett robust autonomt fordon brukar sensorers kvalite och precision vara hög. Att använda sig av hög kvalité på sensorer driver upp anskaffningsvärde samt höjer mängden datorberäkningar. Detta i sin tur höjer kostnaden för biltillverkare och kunder. Ett sätt att minska kostnaden är att minska antalet sensorer. Dock så minskar detta även fordonets möjlighet till att uppfatta omgivningen samt sensorers utsträckning. Ett fordons uppfattnings kapabilitet och utsträckning kan förbättras genom att använda sig av externa sensorer, såsom en extern kamera placerad vid en strategisk position i trafiken, såsom i en korsning. Dessa externa sensorer kan vara uppkopplade till ett autonomt fordon över internet genom att använda sig av kommunikations teknologier med låg latens såsom 5G. Det problem som adresseras i detta arbete är hur man kan förbättra pålitligheten för ett autonomt fordon när antalet dyra sensorer är begränsat. Målet är att påvisa hur en extern sensor, i form av en kamera, kan användas som ett komplement till en eller flera sensorer ombord fordonet och därmed förlänga fordonets användningsområde medans kraven på fordonets sensorer blir mindre. Detta undersöktes genom att bygga en fysisk prototyp med en skala på 1 till 5 för en bil. Denna bil hade Lidar och en tröghetssensor och den kamerabaserade externa sensorn förlänger fordonets uppfattning av omgivningen. Bilen var robust nog för att kunna navigera och göra körningsbeslut. Detta betydde att anskaffningsvärdet för nödvändig hårdvara var lägre. Det minsta avståndet för ett experiment av sammanfogning av två körfält räknades först ut matematiskt och jämfördes sedan med experimentell data. Resultatet från experimentet visade sig vara överens med den matematiska modellen med en felmarginal på 11 procent.