Personlighetstest och arbetspsykologisk testning är en växande trend inom rekryteringen av personal i Sverige och internationellt. Många studier har undersökt dessa urvalsmetoders psykometriska egenskaper, validitet och reliabilitet. Få har dock undersökt testtagarnas upplevelser av denna typ av tester. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för testtagares upplevelser av personlighetstest och arbetspsykologisk testning i rekrytering. Detta med utgångspunkt i validitetsteori med fokus på faking och forskning om rättvisa i urval och testning. Tematisk analys av fem semistrukturerade intervjuer resulterade i två teman Tolkning kontra sanning och Att presentera sig själv i en rekryteringskontext. Det första temat innehöll undertemana Testresultat som diskussionsunderlag och Sanningen serverad. Det andra innehöll undertemana Mjuka upp i kanterna, Man måste hålla linjen och Ingen människa är en ö. Tre av studiens mest centrala resultat var: (1) vikten av kompetens i tolkning och återkoppling; (2) betydelsen av rättvisedimensioner för testtagarnas upplevelser; (3) relationen mellan faking och den unika kontext som en rekryteringssituation utgör.

Studiens syfte var att undersöka hur rekryterare i Jönköpings län upplevde personlighetstestens användbarhet vid rekrytering. I den vetenskapliga litteraturen framkom en oenighet mellan forskare och yrkesverksamma samt en kritik mot rekryterares bristande kunskap om personlighetstest. Därför syftade studien till att jämföra hur väl rekryterarnas upplevelse stämde överens i förhållande till de antaganden som existerade om arbetspsykologisk testning. Då rekryterares upplevelse av personlighetstest var ett relativt outforskat område, ansågs studien bidra till de kunskapsluckor som förelåg inom forskningsfältet. Genomförandet baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades där 13 rekryterare strategiskt valdes ut för att skapa överenstämmelse mellan studiens syfte och urval. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom tematisk analys för att bidra med en riklig och detaljerad information. Resultatet visade tre huvudteman, vilka definierades som motiv till användning, användbarhet och risker. Rekryterarna hade en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av personlighetstest. Samtliga rekryterare ansåg att det var en användbar urvalsmetod vid rekrytering under förutsättning att det användes korrekt. Främst betonades vikten av att använda personlighetstest som ett komplement och att det enbart bör vara en del av kandidatens helhetsbedömning. I förhållande till existerande antaganden om arbetspsykologisk testning stämde rekryterarnas upplevelse till viss del överens med den vetenskapliga litteraturen. Skillnaden var att rekryterarna hade en mer stabil syn på personlighet och högre tilltro till att personlighetstest kan predicera framtida arbetsprestation. Dessutom betraktades varken fusk eller kulturella skillnader som en betydande problematik. Att det fanns en inkongruens mellan forskning och praktisk användning förklarades genom att rekryterarna i vissa avseenden hade en bristande kunskap om personlighetstest. Detta framhävdes som en risk, då det i kombination med en vinstinriktad marknad kunde bidra till opålitliga personlighetstest samt en ovetenskapligt förankrad användning.

Skatteverket (The Swedish Tax Agency) offers more than 20 web ser- vices to individuals and even more to corporations. Skatteverket has a vital function in society and it’s important that their web site never goes down. A user may logon to one service with electronic legitimation and later change to another service. The purpose of this thesis is to learn how to monitor a web service from outside, to test a webpage and its functionality and how to a logon automatically with electronic legitima- tion. Monitoring of webpages is offered by many services and tools. WebDriver is an API and engine to navigate a web browser and sup- ports many of the biggest program languages. With support from this tool it is possible to test a webpage and its functionality. It is supported by most web browsers on the market. Examples of tools to automatical- ly test logon with electronic identification are Java Robot and Sikuli. The project resulted in several tools for logon and tests of elements in webpages. / Skatteverket erbjuder fler än 20 webbtjänster för privatpersoner och ännu fler för företag. För en organisation som har en sådan viktig funktion som Skatteverket så är det av största vikt att deras webbplats aldrig går ner eller att vissa delar slutar fungera. En användare loggar in på en tjänst med e-legitimation för att sedan byta till en annan tjänst. Syftet med den här rapporten är att ta reda på hur övervakning av en webbtjänst kan ske utifrån, testa funktionalitet automatiskt på en webbplats och automatisk inloggning med e-legitimation. För övervak- ning av en webbtjänst utifrån så finns många olika tjänster och verktyg. WebDriver är ett applikationsgränssnitt och en motor för att styra en webbläsare med flera olika programspråk. Med hjälp av detta verktyg går det att testa en webbsida och dess funktioner. Stöd finns för de flesta webbläsare på marknaden. Exempel på verktyg för att automatiskt testa inloggning är Java Robot och Sikuli. Arbetet resulterade i flera verktyg för såväl inloggning med e-legitimation som tester för att hitta element på webbsidor.

<p><p>För att utveckla informationssystem använder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att välja en systemutvecklingsmetod kan många gånger vara svårt, då olika systemutvecklingsmetoder lämpar sig för olika sorters projekt.</p><p>Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som påverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis är testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har därför i denna studie valt att inrikta oss på <em>hur</em> systemutvecklingsmetoder ser på testning.  </p><p>Denna studie grundar sig i en litteraturstudie där vi som syfte haft att jämföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn på testning. Vi har använt oss av ett ramverk som vi vidareutvecklat med utgångspunkt från Avison & Fitzgeralds (2003) ramverk. Med hjälp av vårt ramverk har vi jämfört olika attribut hos systemutvecklingsmetoderna som rör testning och kommit fram till följande slutsatser:</p><ul type="disc"><li>RUP lägger stor vikt vid testning. Likt allt annat i RUP finns det dokumentation och stöd för hur testning bör utföras. RUP har även kvalitetsattribut som styr testning.</li><li>DSDM lägger stor vikt vid testning. Det finns dokumentation och stöd, men mycket lämnas öppet till SU-metodanvändaren. Testning styrs genom en teststrategi.</li><li>Scrum lägger vikt vid testning, men det finns inget stöd för hur testning ska utföras. Det är upp till SU-metodanvändaren att styra upp en testningsprocess.</li></ul></p>

Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen &amp; Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen &amp; Åsten, 2007). Materialet består av en intervju- och en undersökningsdel som är uppdelade i sex domäner vardera. En av domänerna i undersökningsdelen är tal och består av tre uppgifter A. Talar inte, B. Räkna högt till tio och C. Säg ”pataka pataka pataka”. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den information som erhålls i prövning med taldelen i NOT-S överensstämmer med den information som en bedömning med ett fonologiskt test ger. I studien analyserades inspelningar av 61 ljudfiler där barn i åldern 6:0-8:0 år testas med taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet. Resultatet av fonemtestet transkriberades fonetiskt och utifrån dessa beräknades Percentage of Phonemes Correct. Ett gränsvärde sattes upp för att avgöra vilka som befann sig inom normalvariationen. Dessa resultat jämfördes sedan med barnens resultat på taldelen i NOT-S. Det visade sig att åtta (13,1 %) barn hamnade under gränsvärdet för normalvariation på fonemtestet vilket står i kontrast till 22 (36 %) barn som bedömdes som avvikande på NOT-S taldel enligt de fastställda kriterierna för testet. De båda delarna i NOT-S taldel fångade tillsammans upp 100 % av de som identifierades som avvikande i fonemtestet. Därutöver fångade NOT-S upp 23 % (14 barn) som inte bedömdes som avvikande i fonemtestet. Vid beräkning av taldelen i NOT-S utan den diadochokinetiska uppgiften fångades 62,5 % upp av dem som identifierades av fonemtestet. Alla de barn som fick felfria resultat på fonemtestet fick även det på NOT-S taldel. Utifrån dessa resultat bedöms NOT-S taldel och kortversionen av Stora fonemtestet inte fullt ut ge samma information om barns talavvikelser.

The aim of this study was to validate the use of a virtual environment (VE) for psychological research. A study made by Maslow and Mintz (1956) in which they found that a room’s aesthetic affects how participants estimate pictures of people was replicated using a VE. A picture of a beautiful room and a picture of an ugly room were projected on an angled screen measuring 185 cm in height and 405 cm in width as to attempt to replicate the effect found in the original study. A total of 31 participants were tested in either the beautiful or the ugly environment. A t-test revealed no significant difference between the groups on the total score given on the pictures. However, a mixed-model ANOVA revealed several significant differences and interaction effects. The results of this study suggest that VE’s could be valid for psychological research, in particular environmental psychological experiments, but that more investigations are needed in order to understand this instrument better.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Ett simulationsbaserat testningssystem tas fram i samarbete med molntjänsten Coredination för att testa deras API (Application Programing Interface) och tjänst. Design och utveckling skedde iterativt med en loggbok för informationsinsamling. Arbetet baserade sig i riktlinjer för agentbaserad simulering framtagna av Macal &amp; North (2010). Simulationstestningen bestod av ett antal agenter som med hjälp utav beteendeträd fattade beslut som liknar de beslut en användare av systemet skulle göra. Från detta togs ett antal lärdomar samt en systemarkitektursmodell fram för att underlätta utveckling av simulationsbaserad testning i andra sammanhang. Dessa lärdomar innefattar att göra en tydlig förstudie, arbeta iterativt med projektet, utveckla för modularitet och initialt för kommunikation mellan agenterna, bygg på nodernas funktionalitet i efterhand, avsätt gott om tid för design av beteendeträd, utveckla endast det absolut enklaste fallet först samt var inte rädd att ändra systemarkitekturen utefter agenternas planerade beteenden.

För att utveckla informationssystem använder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att välja en systemutvecklingsmetod kan många gånger vara svårt, då olika systemutvecklingsmetoder lämpar sig för olika sorters projekt. Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som påverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis är testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har därför i denna studie valt att inrikta oss på hur systemutvecklingsmetoder ser på testning.   Denna studie grundar sig i en litteraturstudie där vi som syfte haft att jämföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn på testning. Vi har använt oss av ett ramverk som vi vidareutvecklat med utgångspunkt från Avison &amp; Fitzgeralds (2003) ramverk. Med hjälp av vårt ramverk har vi jämfört olika attribut hos systemutvecklingsmetoderna som rör testning och kommit fram till följande slutsatser: <ul type="disc">RUP lägger stor vikt vid testning. Likt allt annat i RUP finns det dokumentation och stöd för hur testning bör utföras. RUP har även kvalitetsattribut som styr testning. DSDM lägger stor vikt vid testning. Det finns dokumentation och stöd, men mycket lämnas öppet till SU-metodanvändaren. Testning styrs genom en teststrategi. Scrum lägger vikt vid testning, men det finns inget stöd för hur testning ska utföras. Det är upp till SU-metodanvändaren att styra upp en testningsprocess.