Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå. Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden. Dock är inte resultatet enhälligt utan det finns mindre variation i deras berättelser.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende. Ett bekvämlighetsurval gav 129 deltagare, 57 iundersökningsgruppen och 72 i jämförelsegruppen. Statistisk prövning avsamtliga frågeställningar genererade nollresultat. I diskussionen resoneradesom detta berodde på att svenskarna i så låg grad hade religionen som enviktig del av sitt orienteringssystem. Ett bifynd var att hälften av deltagarna,oavsett grupp, bad till Gud eller bad på annat sätt - medan endast var femtetrodde på Gud.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005. Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt. I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt. Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

The aim of this study is to examine how students perceives the subject religious education in contrast to normative differences between believers and non-believers. The theory is based on post-secularism, and the previous research shows that religious education is failing to provide students with knowledge of faith and belief within the context of the present. The result    is based on interviews about faith and religiosity in relation to religious education. The study shows us that students, regardless of their personal belief, don’t relate to the religious education on a personal level. The subject does not match the expectations in relation to relevance and contemporary perspective. Religious belief is within post-secularism part of the modern society and the modern human, but atheism is what the students advocateswhen it comes to investigations and critically reviewing belief. The study confirms that normative differences are reinforced by the subject religious education.

Undersökningen handlar om hur elever utvecklar sina kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt under ett undervisningsmoment. Det undersöks också hur medvetna eleverna är om kritiskt tänkande och vad de säger sig tro på. Syftet med detta arbete är att utifrån två kurser i sociologi på gymnasiet visa och problematisera ett samband mellan vad elever säger sig tro på och deras kunskap om kritiskt tänkande. Det genomfördes två enkäter och en slutexamination som är det grundläggande material för att komma fram till bästa möjliga slutsatser. Dessa slutsatser är att faktakunskap är grunden till ett kritiskt förhållningssätt och att det kan spela roll vad man tror på för att tillägna sig faktakunskap och utveckla kritiskt tänkande.

No description available.

Syftet med den här studien är att få en inblick i vilket förhållande ungdomar i en mångkulturell skola har till tro, religiositet och Gud samt se ifall man kan urskilja likheter och skillnader och om så, är det möjligt att anta att dessa beror på religiös eller kulturell skillnad. För att kunna besvara frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ungdomar som alla går i årskurs 8 och har olika kulturell bakgrund. Studien har gjorts på en skola i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet av min studie visar att många av ungdomarna har en religiös tro på Gud och att religionen på vissa områden är viktig för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan ungdomarna vad gäller kulturell och religiös bakgrund. Intervjuresultatet i sig kan inte ge något entydigt svar eftersom många likheter och skillnader även finns inom den egna kulturella/religiösa gruppen men studien visar t.ex. att likheten är att ungdomarna har ett förhållande till tro och religiositet och att det verkar finnas ett intresse för dessa frågor. Den främsta framträdande skillnaden är att de muslimska ungdomarna uttrycker en mer traditionell uppfattning om sin religiositet i jämförelse med de ungdomar i studien som anser sig vara troende men inte muslimer. Det finns en sannolikhet för att skillnaderna beror på kulturell och religiös bakgrund.

No description available.

<p>Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.</p>

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.