Fler än en miljon människor invandrade till Sverige under 2010-talet. Många av dem kom från länder som på många sätt skiljer sig från Sverige, inte minst vad gäller tro och värderingar. Syftet med mitt arbete är att använda kunskapsociologiska begrepp för att försöka förklara hur vi människor blir en del av ett samhälle på ett existentiellt plan och vilka problem som kan uppstå när vi måste integreras in i ett nytt samhälle där de andliga förutsättningarna inte ser ut som vi är vana vid.    Jag har använt mig av kunskapssociologisk forskning för att tolka statistik gällande en mängd aspekter av integration. Jag har tittat på skillnader och likheter mellan invandrargrupper och svenskfödda på områden som: arbetsmarknad, ekonomi, utbildning, sociala relationer, och religion. Där har jag funnit att de stora skillnaderna mellan invandrare och svenskfödda går att se inom områden som innefattar sociala relationer och religiositet.         Min slutsats är att god integration är resultatet av relationer människor emellan och att det kan uppstå problem om dessa inte delar liknande uppsättningar av värderingar och har en någorlunda samstämmig uppfattning om vad som är meningsfullt i livet. En existentiell otrygghet kan uppstå om man inte har möjligheten att upprätthålla sociala kontakter med personer som kan bekräfta en bild av världen som är riktig för en själv och som bekräftar viktiga värderingar.

No description available.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som låg som en grund för våra kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Resultatet av vår empiriska undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultatet visar att de flesta ungdomar inte har en utpräglad religiös tro, utan de anger personliga mål som viktiga för dem att uppnå, såsom till exempel lycka och pengar. Några elever uppger att de tror på ödet samt nyandliga fenomen. Det är dock en betydande andel av eleverna i vår undersökning som uppger att de har en utpräglad tro på Gud och att religionen ger dem en stor betydelse i livet.

The study examines how former Alpha course participants reason about faith and church today by comparing participants who chose to become members of a local Uniting Church in Sweden with those who chose not to become members, after the completion of the Alpha course. It is the intention that this study will add to the dialogue, and challenge the notion of, using the Alpha course as a method of evangelism in the local church setting.  The purpose of the study is to examine the relationship between the Alpha course and the local congregation in Uniting Church of Sweden in a particular context. The aim of the study is to investigate former Alpha course participants' own perceptions of the Alpha course's significance for them. Qualitative interviews were used as a method to obtain empirical material for the study, based on the following research question: How do former Alpha participants reason about faith and the local congregation today? The result of the study shows that there are three common themes that emerged when the former Alpha course participants reason about faith and church: community, faith and time. The clearest difference between participant who chose to become members of a local Uniting Church in Sweden with those who chose not to become members in a local church, is faith in Jesus.

The purpose of this essay was to study how Swedish teachers of religion view and contemplate topics like diversity, neutrality, subject view and the relationship between religion and science, in teaching of the “religious belief and science” theme, at the upper secondary level. The “religious belief and science” theme is included in the basic religion course (Religionskunskap 1) in Swedish upper secondary schools and therefore it is likewise a mandatory course and, furthermore, theme, for Swedish students at this level. However, due to the multicultural nature of the current Swedish society, which includes people and students with a broad variety of cultural and religious backgrounds, it is arguably a complex task to teach a theme which include two such contrasted §phenomena, in a context which is based on natural science. Consequently, religion and religious beliefs risk being designated as abnormal. During this study, teachers were interviewed and asked about their experiences teaching this theme and about their views of the topics above, utilizing a qualitative research method. The results derived from this study were many and some results stood out. Regarding diversity among students and students´ backgrounds, the theme clearly requires planning and a certain attentiveness from teachers in order to neutralize and counteract intolerance among students. Furthermore, regarding neutrality and subject view, teachers´ own opinion and subject view in accordance to the theme seems to affect the teaching, even though teachers aspirations might be to appear neutral and to clearly take a neutral stand. Regarding teachers´ view on the relationship between religion and science, a majority of teachers consider both perspectives equally relevant and, additionally, that they bring unique perspectives on complex questions and matters.

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås.

The aim of this study was to see if the socialdemocratic led government in Sweden was supported in its decision to limit the flows of asylum seekers coming to Sweden in the end of 2015.   By using an argument analysis method, this paper has looked closer at the arguments of four different socialdemocratic organisations – SSU, S-kvinnor, ABF and Tro & solidaritet in 23 different articles in the period 2015-09-01-2016-04-01. In the analysis, pro. et. Contra was used to structure the arguments into negative and positive arguments about the government’s decision.   The findings showed that all four organisations were negative about the government changing the immigration policy, and especially SSU and S-kvinnor. The critique was harder and more determined in the articles written by these two, while it was at least a bit more understanding about the government’s decision in the articles from ABF and Tro & solidaritet.

<p>Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner – En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället och</p><p>inom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism. Efter det inledande kapitlet ges en kort översikt av exorcismens historia, och den katolska kyrkans regelverk för bedömning av besatthet,och den själva utdrivningsritualen presenteras kort utifrån Rituale Romanum, den katolska kyrkans ritualbok. Även Vatikanens uppdatering av ritualen kring exorcism från 1999 skildras. I uppdateringen ska hänsyn till modern psykologi, psykiatri och medicin tas, men djävulen är självfallet samtidigt en realitet.I uppsatsens analys presenteras det valda internationella och svenska materialet som studerats. Besatthet och exorcism behandlas utifrån en inblick i problemen och</p><p>debatten som rör företeelsernas plats inom vården och samhället.</p><p>Diagnosproblematik, problem kring tro och vetande, och möjliga fördelar och belastningar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod tas upp. I uppsatsens slutsatser konstateras att en öppenhet för alla aspekter av fenomenet är viktigt för att bästa vård och hjälp ska kunna ges. Många aspekter måste tas i beaktning, och det är viktigare att hitta bästa lösningen på patientens problem än att bara se till egna åskådningar och förhållningssätt. Slutsatsen dras att för att kunna hjälpa någon som är i behov av psykisk vård och samtidigt rör sig inom en speciell religiös föreställningsvärld under speciella omständigheter kan exorcism vara en möjlig del av vården under kontrollerade former. Uppsatsens författare anser dock att exorcism och besatthet fortfarande kommer att vara mycket kontroversiellt och värdeladdat för många även om psykvården skulle ge ett erkännande av begreppet ”besatthet” som en diagnos och exorcism som en möjlig behandlingsmetod.</p>

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

More and more people reach old age, and life expectancy increases worldwide. A significant proportion of these persons are practicing religious spirituality. The aim of this bachelor thesis is to describe the role of religious spirituality in elderly persons perceived health. Nine qualitative articles are studied in this review, with a total of 121 participants representing four countries: USA, Sweden, Australia and Lebanon. The articles are analysed according to Friberg’s five step analysis method. The analysis revealed four themes; Religious spirituality produces strength, gives meaning to life, provides a sense of security and produces the feeling that God is in control. The result shows that religious spirituality has predominantly positive effects on the perceived health, with the exception for occasional cases where religious spirituality could have a negative impact. Religious spirituality is seen in this literature review to have an impact on the perceived health of the older people who practice it, thus it would be meaningful for health professionals to be aware of the importance of spirituality. Further research in the field would be desirable, as there is very little literature published on the subject. / Att allt fler personer når hög ålder och att medellivslängden ökar är en världsomfattande trend. En inte försumbar andel av dessa äldre personer utövar religiös andlighet. Syftet med denna uppsats är att beskriva religiös andlighets betydelse för äldre personers upplevda hälsa. Till översikten används nio kvalitativa artiklar med totalt 121 deltagare, som representerar fyra länder; USA, Sverige, Australien och Libanon. Dessa artiklar analyserades i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Ur analysen framkom fyra kategorier; religiös andlighet ger styrka, religiös andlighet ger mening med livet, religiös andlighet ger trygghet, samt känslan av att Gud bestämmer. Resultatet visar på att den religiösa andligheten har övervägande positiva effekter på den subjektiva hälsan, med undantag för enstaka fall där den religiösa andligheten kan ha en negativ inverkan. Då religiös andlighet i denna litteraturöversikt ses ha en påverkan för de äldre personerna som utövar den är det av vikt för vårdpersonal att vara medvetna om andlighetens betydelse. Vidare forskning inom området skulle vara önskvärt, då det finns ytterst lite litteratur publicerad gällande ämnet.