• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 139
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 146
  • 65
  • 52
  • 37
  • 37
  • 37
  • 36
  • 34
  • 30
  • 23
  • 21
  • 19
  • 16
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet i en mångkulturell skola

Lundstedt, Malin January 2010 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår. Det framkom att genom att ha en religiös tro har man förståelse för andras religioner och är på samma plan och delar samma värderingar med troende av samma församling. Även att undervisningen kan influeras av den kristna tron och dess värderingar.
22

Stiftelsens lilla piga : Fem sånger av Lina Sandell- en fördjupning

Wallin, Josefine January 2012 (has links)
No description available.
23

Kan tro och vetande förenas i en NutidsTeologi? : Diskussion utifrån Nathan Söderblom, Paul Tillich, Raimundo Panikkar och Ian G. Barbour m.fl.

Björkman-Sjögren, Ursula January 2006 (has links)
4. Sammanfattning Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk. Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ”Religionsproblemet”, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ”döda materien” och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden. Religionen däremot hade till uppgift att visa människorna på en högre ”Verklighet” som inte var tillgänglig för vetenskapen och att hjälpa människorna nå frälsning och evigt liv. I fråga om religionernas förhållande till varandra, menade han att de alla utgick från någon form av Gudsuppenbarelse, men att denna kunde vara antingen ”naturlig” eller ”profetisk”. För att få ett exempel på en ”modern” teologi, valde jag att studera Paul Tillichs ontologiskt förankrade teologi, och fann att han tvärtemot Söderbloms uppdelning såg det som nödvändigt att en teologi är grundad just i den ”fysiska” verkligheten, i ”Varat”. Detta motiverar han med att uppgiften för en teologi är att beskriva vad människor ser som sin yttersta angelägenhet, ens Ultimate Concern. Han menar att det som inte grundar sig i verkligheten aldrig kan utgöra vår ”Yttersta Angelägenhet”, och han säger att ”Varats eviga grund” uttrycker sig själv genom ”Varats” struktur, och att vi genom den kan möta och lära känna det. Teologi förutsätter ”Varats” struktur, dess kategorier, lagar och begrepp. För att få exempel på en lösning av problemet med att det finns flera religioner med olika sanningsanspråk, har jag studerat religionsteologen Raimon Panikkars pluralistiska religionssyn. Hans svar på frågeställningen är att ”Verkligheten” är en helhet som vi bara kan erfara i mindre bitar och dessutom alltid själva är en del av, därför kan vi aldrig vara en neutral utomstående betraktare och två människor kan aldrig ha exakt samma upplevelse. Det är helt enkelt omöjligt att alla ser och beskriver ”Varat” på samma sätt. Olika teologier är bara grupperingar av olika sätt att beskriva samma ”Verklighet”. Att de olika beskrivningarna ibland är motsägande ser han som en brist i teorierna som kan avhjälpas med en fortlöpande, djupgående religionsdialog. Detta skulle leda till en vidareutveckling av teorierna och minska motsättningarna. Slutligen har jag granskat problemet med konflikten mellan naturvetenskapens och religionens beskrivning av verkligheten, som Söderblom ansåg var oundviklig, utifrån de lösningar som Ian Barbour m.fl. presenterar. Där har jag funnit att det med nyare tiders vetenskapsteori blir helt andra förutsättningar för dialog. Barbour har lämnat den positivistiska fenomenologin och istället infört begreppet kritisk realism, för att ange att man kan se på både de olika naturvetenskapliga beskrivningarna och de teologiska utsagorna som modeller av verkligheten. Detta har gjort att teologin och naturvetenskapen får en epistemologisk paritet med varandra. Grunden för detta synsätt är framför allt de kvantmekaniska teorierna som visat på att ”materien” är ett mycket relativt begrepp och att det inte finns någon väsensskillnad mellan materia och energi och alltså inte längre någon nödvändig uppdelning mellan tankar (tro) och materia utan att det snarare är en sorts glidande skala dem emellan. De problem som jag har kunnat konstatera ligger främst i alla de utmaningar som fortfarande finns när det gäller att få en överrensstämmelse mellan naturvetenskapens beskrivning av verkligheten och de olika religionernas. Jag tycker dock att de teologer jag har studerat visar på många framkomliga vägar. Dialog mellan olika ämnesområden är enligt min åsikt A och O i detta arbete.
24

Kan tro och vetande förenas i en NutidsTeologi? : Diskussion utifrån Nathan Söderblom, Paul Tillich, Raimundo Panikkar och Ian G. Barbour m.fl.

Björkman-Sjögren, Ursula January 2006 (has links)
<p>4. Sammanfattning</p><p>Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.</p><p>Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ”Religionsproblemet”, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ”döda materien” och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden. Religionen däremot hade till uppgift att visa människorna på en högre ”Verklighet” som inte var tillgänglig för vetenskapen och att hjälpa människorna nå frälsning och evigt liv. I fråga om religionernas förhållande till varandra, menade han att de alla utgick från någon form av Gudsuppenbarelse, men att denna kunde vara antingen ”naturlig” eller ”profetisk”.</p><p>För att få ett exempel på en ”modern” teologi, valde jag att studera Paul Tillichs ontologiskt förankrade teologi, och fann att han tvärtemot Söderbloms uppdelning såg det som nödvändigt att en teologi är grundad just i den ”fysiska” verkligheten, i ”Varat”. Detta motiverar han med att uppgiften för en teologi är att beskriva vad människor ser som sin yttersta angelägenhet, ens Ultimate Concern. Han menar att det som inte grundar sig i verkligheten aldrig kan utgöra vår ”Yttersta Angelägenhet”, och han säger att ”Varats eviga grund” uttrycker sig själv genom ”Varats” struktur, och att vi genom den kan möta och lära känna det. Teologi förutsätter ”Varats” struktur, dess kategorier, lagar och begrepp.</p><p>För att få exempel på en lösning av problemet med att det finns flera religioner med olika sanningsanspråk, har jag studerat religionsteologen Raimon Panikkars pluralistiska religionssyn. Hans svar på frågeställningen är att ”Verkligheten” är en helhet som vi bara kan erfara i mindre bitar och dessutom alltid själva är en del av, därför kan vi aldrig vara en neutral utomstående betraktare och två människor kan aldrig ha exakt samma upplevelse. Det är helt enkelt omöjligt att alla ser och beskriver ”Varat” på samma sätt. Olika teologier är bara grupperingar av olika sätt att beskriva samma ”Verklighet”. Att de olika beskrivningarna ibland är motsägande ser han som en brist i teorierna som kan avhjälpas med en fortlöpande, djupgående religionsdialog. Detta skulle leda till en vidareutveckling av teorierna och minska motsättningarna.</p><p>Slutligen har jag granskat problemet med konflikten mellan naturvetenskapens och religionens beskrivning av verkligheten, som Söderblom ansåg var oundviklig, utifrån de lösningar som Ian Barbour m.fl. presenterar. Där har jag funnit att det med nyare tiders vetenskapsteori blir helt andra förutsättningar för dialog. Barbour har lämnat den positivistiska fenomenologin och istället infört begreppet kritisk realism, för att ange att man kan se på både de olika naturvetenskapliga beskrivningarna och de teologiska utsagorna som modeller av verkligheten. Detta har gjort att teologin och naturvetenskapen får en epistemologisk paritet med varandra. Grunden för detta synsätt är framför allt de kvantmekaniska teorierna som visat på att ”materien” är ett mycket relativt begrepp och att det inte finns någon väsensskillnad mellan materia och energi och alltså inte längre någon nödvändig uppdelning mellan tankar (tro) och materia utan att det snarare är en sorts glidande skala dem emellan.</p><p>De problem som jag har kunnat konstatera ligger främst i alla de utmaningar som fortfarande finns när det gäller att få en överrensstämmelse mellan naturvetenskapens beskrivning av verkligheten och de olika religionernas. Jag tycker dock att de teologer jag har studerat visar på många framkomliga vägar. Dialog mellan olika ämnesområden är enligt min åsikt A och O i detta arbete.</p>
25

Knowledge, attitudes and beliefs about sexually transmitted diseases among Vietnamese students at a vocational school in Ho Chi Minh City

Sjöqvist, Annabel, Göthlin, Sofia January 2011 (has links)
Sexually transmitted diseases (STDs) are a growing problem worldwide and young people are especially vulnerable. Every day about 1 million people contract a sexually transmitted disease (STD) and over half of the newly infected are young people aged between 15-24 years. Aim: The aim of this study was to investigate knowledge, attitudes and beliefs related to STDs among adolescents at a secondary school in Ho Chi Minh City, Vietnam, and to compare the genders regarding these issues. Method: This study was a descriptive and comparative cross-sectional study and a quantitative approach was used. The project was carried out at Nhan Dao Vocational Secondary School in Ho Chi Minh City, Vietnam. Two hundred and ten male and female students aged between 15-24 years participated in the study and chose to fill in the questionnaire. The questionnaire consisted of 31 questions regarding the students’ knowledge, attitude and beliefs of STD. Leininger’s Theory of Cultural Care Diversity and Universality was provided as theoretical framework. Results: The Vietnamese students at Nhan Dao Vocational School in Ho Chi Minh City, Vietnam, had low knowledge about STDs and the students’ attitudes to and beliefs about STDs showed that there exists a lot of misconceptions about the subject. The study did not show any major differences between the genders regarding knowledge, attitude or beliefs. Conclusions: Further research about young people’s practice needs to be performed in order to receive a wider perspective on young Vietnamese people’s knowledge, attitudes and beliefs. It is also important in order to be able to draw conclusions concerning whether knowledge and attitudes are related to sexual practice. / Sexuellt överförbara sjukdomar (STD) är ett växande problem världen över och ungdomar är särskilt utsatta. Varje dag smittas ca 1 miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom (STD) och över hälften av de smittade är ungdomar mellan 15-24 år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskaper, attityder och övertygelser relaterade till sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar på en gymnasieskola i Ho Chi Minh City, Vietnam, och att jämföra könen i dessa frågor. Metod: Denna studie var en beskrivande, jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ metod. Projektet genomfördes på Nhan Dao Vocational Secondary School i Ho Chi Minh City, Vietnam. Tvåhundra tio manliga och kvinnliga studenter i åldern 15-24 år deltog i studien och valde att fylla i frågeformuläret. Frågeformuläret bestod av 31 frågor om elevernas kunskaper, attityder och övertygelser om STD. Som teoretisk referensram användes Leiningers teori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omsorg. Resultat: De vietnamesiska studenterna hade bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar och elevernas attityd till och övertygelser om sexuellt överförbara sjukdomar visade att det finns många missuppfattningar om ämnet. Studien visade inte några större skillnader mellan könen när det gäller kunskap, attityd eller övertygelse. Slutsats: Ytterligare forskning om ungdomars sexuella vanor behöver utövas för att få ett vidare perspektiv på vietnamesiska ungdomars kunskaper, attityder och övertygelser. Det är också viktigt för att kunna dra slutsatser om huruvida kunskap och attityder är relaterade till det sexuella utövandet.
26

Vittne i terapi : Hur psykoterapeuter inom barnpsykiatrin upplever möten med barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen

Alm, Susanne January 2012 (has links)
Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, på en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen, i barnpsykiatrin. Jehovas Vittnen är ett trossamfund som finns över hela världen. Det är en tro som dikterar tydliga och stränga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhällets förekommande traditioner.   I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det är svårare att utmana och skapa förändring i dessa fall. Utmanandet av ett system där man lever reglerad utifrån en tro som Jehovas Vittnen, upplevs bekymmersamt. Terapeuterna saknar tillräcklig kunskap om samfundet och om barns levnadsvillkor där. Samtliga terapeuter uppger också att det inte är en självklar och naturlig sak att fråga patienter om deras trostillhörighet.   I intervjuerna framkommer en negativt färgad bild av samfundet och svårigheter kring att jobba terapeutiskt i en kultur som är främmande den terapeuterna själv lever och är skolade i. Det faktum att terapeuterna inte har någon egen trostillhörighet verkar vara försvårande, då frågor om tro inte finns som en naturlig del i terapeuternas repertoar. Rädsla för att kränka den lagstadgade religionsfriheten och den privata sfären, är något som leder till försiktighet vid dessa möten. I uppsatsens avslutande del sker ett resonemang kring och ges förslag på frågor som skulle kunna ingå som en del i terapeuters anamnesupptagning, vid möten med nya familjer
27

"När kyrkan är garderoben" : Om kristna normers roll i "komma ut"-processer

Gredander, Anna January 2015 (has links)
I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ”komma ut”-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella.
28

Liv i den övergivna trädgården? : Tro och sekularisering i Sverige, speglad mot dominerande teorier om sekulariseringsprocesser / Life in the abandoned garden? : Faith and secularization in Sweden, compared to predominant theories on secularization processes

Ewert, Per January 2015 (has links)
This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world. I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are: 1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s) 2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart) 3) Religion returned in the public sphere. (José Casanova) 4) The paradigm completely revised. (Peter Berger (after 1990), David Martin, Charles Taylor) 5) The post-secular society. (Jürgen Habermas, plus others) After this theoretical overview I compile empirical studies on the Swedish example, mainly using the scholars Eva Hamberg and Magnus Hagevi. Apart from these, I mainly use material from Sverigeräkningen – a study of all church attendances in Sweden at one weekend in 1999; plus recurrent studies from the SOM Institute at Gothenburg University as well as from World Values Survey. This essay concludes that there is good reason to think that the secularization paradigm is in need of revising. However, there still seems to be some truth in all these theoretical models, essentially because they do not necessarily contradict each other, as much as they deal with the issue from slightly different perspectives. The empirical studies of Sweden indicate that our country is indeed highly secularized. The reasons for this may be found partly in all of the theoretical models used in this essay. It is also argued that there may be good explanatory power in the market model, where secularization comes not only due to lack in demand, but also to a weakened supply of religion.
29

Ond tro i varumärkesrätten : - En undersökning huruvida ond tros-bestämmelsen i varumärkeslagen är förenlig med varumärkesdirektivet / Bad faith in trade mark law : - a study of whether the bad faith provision in the Swedish Trade Mark Act is compatible with the Trade Mark Directive

Living, Stina January 2020 (has links)
För att erhålla varumärkesskydd genom registrering krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. VmL:s registreringshinder utgör även skäl till att ogiltigförklara ett redan registrerat varumärke. Ett relativt registreringshinder framgår av 2 kap. 8 § 1 st. punkt 4 VmL, i vilken föreskrivs: ”Ett varumärke får inte registreras om varumärket kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.” VmL innehåller emellertid inte något absolut registreringshinder eller ogiltighetsgrund mot registreringsansökningar som har skett i ond tro, trots att en sådan bestämmelse återfinns i VmD och är obligatorisk för EU:s medlemsländer att införa i den nationella lagstiftningen. I uppsatsen undersöks således huruvida VmL är förenlig med VmD vad gäller bestämmelserna om ond tro. I EU-domstolens rättspraxis har det visat sig att det inte behöver föreligga en förväxlingsrisk med ett äldre kännetecken för att en ond tros-situation ska vara tillämplig, något många har trott. Bland andra har Sveriges lagstiftare gjort denna feltolkning, vilket kan utläsas i propositionen till VmL. I EU-praxis finns vidare flera exempel på när ond tro föreligger som en absolut grund, där det således inte råder förväxlingsrisk mellan två varumärken. Sådana situationer föreligger när en registreringsansökan har skett med oärliga avsikter, vilka inte är att anse som god affärssed, och som medför att konkurrensen snedvrids. Ett exempel på ett sådant agerande är när ett företag registrerar sitt varumärke i varu- och tjänsteklasser, vilka det inte avser att bruka varumärket inom. Genom utredningen kan konstateras att sådana situationer inte går att förhindra med hjälp av VmL, i och med att lagen inte innehåller en bestämmelse om ond tro som ett absolut registreringshinder eller ogiltighetsgrund. En direktivkonform tolkning är heller inte möjlig på grund av att bestämmelsen i VmL uttryckligen erfordrar förväxlingsrisk med ett äldre kännetecken, för att ond tro ska kunna vara för handen. 2 kap. 8 § 1 st. punkt 4 VmL är följaktligen varken förenlig med VmD eller med EU-domstolens rättspraxis. / To obtain trade mark protection through registration, there must be no absolute or relative grounds for refusal. The Swedish Trade Mark Act’s grounds for refusal also constitute grounds for invalidating an already registered trade mark. A relative ground for refusal is stipulated in Chapter 2, Section 8 (1) (4) Swedish Trade Mark Act, which provides: "A trade mark may not be registered if the mark can be confused with a mark used in this country or abroad by someone else at the time of application and which is still in use if the applicant was in bad faith at the time of the application." However, the Swedish Trade Mark Act does not contain any absolute grounds for refusal or absolute grounds for invalidation of registration applications that have been made in bad faith, even though such a provision is found in the Trade Mark Directive and is mandatory for EU member states to implement into national law. The essay thereby examines whether the Swedish Trade Mark Act is compatible with the Trade Mark Directive concerning the provisions about bad faith. In the case law of the Court of Justice of the European Union, it has been found that there is no need for a confusion with an older trade mark for a bad faith situation to apply, something many have believed. Among others, the Swedish legislators have made this misinterpretation, which can be seen in the governments bill to the Swedish Trade Mark Act. Furthermore, in EU case law there are several examples of when bad faith exists as an absolute ground, where there is no likelihood of confusion between two brands. Such situations exist when a registration application has been made with dishonest intentions, which are not considered good business practice, and which causes the competition to be distorted. An example of such behavior is when a company registers its trade mark in goods and service classes, which it does not intend to use the trade mark within. The examining finds that such situations cannot be prevented by the means of the Swedish Trade Mark Act, because the law does not contain a provision of bad faith as an absolute ground for refusal or for invalidation. A consistent interpretation is also not possible because the provision in the Swedish Trade Mark Act explicitly requires the risk of confusion with an older trade mark, for bad faith to be available. Chapter 2, Section 8 (1) (4) Swedish Trade Mark Act is therefore neither compatible with the Trade Mark Directive, nor with the case law of the Court of Justice of the European Union.
30

Var är leksakerna? : En pilotstudie om barnens plats i kyrkorummet / Where are the toys? : A pilot study of the childrens assigned place in the church halls.

Persson, Camilla January 2020 (has links)
The aim of this study is to discover and problematize the physical place dedicated to children in church buildings in the Lutheran Church of Sweden. I also investigate how children develop according to James W Fowlers theory Stages of faith, depending on how and where we let the children be in the church building. I have completed three interviews in three congregations in Stockholm to find out how they place the children and their thoughts about it. As it turns out, where to place the children in the church building is not easy since there are many aspects to consider. By making the church building available for people, especially children, in different stages of faith people are able to develop their faith in a good way

Page generated in 0.0327 seconds