No description available.

Inledning: Vilka drivkrafter manifesta och latenta får den blivande terapeuten att påbörja och gå vägen till att bli terapeut? Vilka drivkrafter driver vidare? Hur kan de latenta drivkrafterna nås och förstås? Syftet med studien är att utforska drivkrafterna och betydelsen av en psykoterapeutisk process.  Frågeställningar: Hur beskriver terapeuten sina drivkrafter på sin väg att bli terapeut? Bildar drivkrafterna något mönster? Vilken betydelse har en psykoterapeutisk process på vägen att bli psykoterapeut?  Metod: Studien är en hermeneutisk fenomenologisk studie ur ett narrativt perspektiv. Den har genomförts som semistrukturerade djupintervjuer med öppna grundfrågor. Det insamlade materialet har efter att ha analyserats samlats i teman.  Resultat: Under arbetets gång har ett mönster blivit allt tydligare: drivkrafterna tillsammans med den existentiella kampen mellan ratio, ett rationellt förnuft och en emotionell sanning är en psykoterapeutisk process. Diskussion: Tillsammans ger drivkrafterna bilden av kampen mellan ratio, det rationella förnuftets sanning och känslans, den emotionella sanningen. Det är också bilden av den psykoterapeutiska processen som väg och nav i utbildningen och i livet, ett personligt integrationsarbete av teori, erfarenhet och metod. Detta åskådliggörs i uppsatsens text av de i de teoretiskt logiskt resonerande avsnitten som små pilar inskjutna lyrikcitaten, ett synliggörande av den emotionella sidan i människan, inflätad i det logiska, rationella tänkandet. Denna process är en reparation, ett försonings- och läkningsarbete intrapsykiskt och interpersonellt. Det är en självgranskning och ett personligt integrationsarbete, en integration av teori, metod, erfarenhet och personlighet som blir en väg till identitetsförståelse. Den psykoterapeutiska processen med egenterapi och handledning leder vidare och djupare i ett sökande efter drivkraftens upphov, dess grund och rotfäste: en väg med ett mål, men utan ände. / Introduction: What forces, apparent and hidden drive the future psychotherapist to take the first steps on the path to become a therapist and what forces drive hir to continue?. The aim of the study is to explore these impelling/motivating forces and the relevance of psychological process on that path.  Questions: How does the therapist describe these forces on hir way to become a therapist?Do they form a pattern to analyse? What is the relevance of a psychotherapeutic process on that path? Method: The study is hermeneutic, phenomenological in a narrative perspective, based on semi structured interviews in depth with open questions. The resulting material was organized in themes.   Results: While working with the study an emerging pattern has become clearer: the impelling forces, interlaced with the existential struggle between ratio, rational reasoning and emotional truth can be interpreted as a psychotherapeutic process.   Discussion: The impelling forces in the study give together a picture of life’s fundamental struggle between ratio, intellectual reasoning and emotional truth. These forces also give the picture of the therapeutic process as a path and hub in the therapists training and life, an individual, personal labour of integrating theory, experience and method. The use of poetic citations, little arrows in the theoretical, logical texts in the study illustrate the emotional side of the human being interlaced with the logical and rational. This process is a task of mending, reconciliation and healing. It means selfexamination, a personal integration of theory, experience and personality leading to a sense of identity. The psychotherapeutic process with personal therapy and counselling leads on to a further search for the origins of the compelling forces, their foundations and roots. A path with a goal but no end.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt förekommande och ses som ett folkhälsoproblem. Typiskt för kronisk smärta är att smärtupplevelsen bortsett från själva smärtan, präglas av psykiska och sociala besvär. Orsakerna till smärtan kan vara många och behandlingen kan vara komplex. Sjuksköterskan har en stor roll i vårdandet av patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: Kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar lästes och analyserades. Resultat: 6 teman identifierades; begränsad livskvalité, begränsad möjlighet till ett socialt liv, ett förändrat synsätt på livet, annorlunda vardagar, viljan att hantera kronisk smärta och bli sedd och tagen på allvar i det vårdande mötet. Diskussion: Kronisk smärta måste framför allt ses som ett lidande och en livsomställning för den drabbade och de anhöriga. Patienter måste lära känna sig själva på nytt och acceptera smärtan, vilket är en process. Olika tillvägagångssätt används som strategier för att hantera smärtan och bemötandet från sjuksköterskan anses extremt viktigt. Konklusion: Det är viktigt att patienten bli tagen på allvar för minskat lidande och ökad livskvalité. Det är viktigt att sjuksköterskan beaktar patientens livsvärld. / Background: Chronic pain is common and seen as a public health problem. Typical of chronic pain is that the pain experience, apart from the pain itself, is characterized by mental and social problems. The causes of pain can be many, and the treatment complex. The nurse has a major role in the care of patients. Purpose: To describe patients' experiences of living with chronic pain. Method: Qualitative method where 10 articles were read and analyzed. Results: 6 themes were identified; limited quality of life, limited opportunity for a social life, a changed view of life, different weekdays, the desire to deal with chronic pain and be seen and respected in the healthcare. Discussion: Above all chronic pain must be seen as a suffering and a life adjustment for the patients and the relatives. Patients need to better understand themselves and accept the pain, a process which is required. Different approaches are used as a strategy to manage the pain and the treatment from the nurse is considered extremely important. Conclusion: It is important that the patient is taken seriously to reduce the suffering and increase the quality of life. It is important that the nurse considers the patient's personal life.

Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, tro påparanormala fenomen, tro på pseudovetenskap, förkastande av forskning kring klimat,förkastande av forskning kring vaccin, utbildningsnivå, maktlöshet samt tro på enkla lösningarpredicerar tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval samt frivillighetsurval. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 244deltagare, varav 112 män, 131 kvinnor samt 1 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–80 år (M=37.1,SD=14.5). Resultatet från analysen visade att modellen var signifikant samt att tro påparanormala fenomen (β=.36, p<.001), förkastande av forskning kring vaccin (β=.32, p<.001)och maktlöshet (β=.11, p<.05) var signifikanta prediktorer för tro på konspirationsteorier.Däremot var inte intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, förkastandeav forskning kring klimat, tro på enkla lösningar eller utbildningsnivå signifikanta prediktoreri modellen. Resultatet kan ligga till grund för att vidare undersöka tro på konspirationsteorierssamband med andra faktorer än aktuell studies prediktorer i framtida forskning. / The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytic thinking, paranormalbeliefs, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of scienceregarding vaccine, education, powerlessness and belief in simple solutions predicts belief inconspiracy theories. The data was collected through a non-randomised convenience andvolunteer sampling. The study used a quantitative cross-sectional design with 244 participants,of whom 112 were men, 131 women and 1 other/wish not to say, aged 18–80 (M=37.1,SD=14.5). The result from the analysis showed that the model was significant and that belief inconspiracy theories was significantly predicted by paranormal beliefs, (β=.36, p<.001),rejection of science regarding vaccine (β=.32, p<.001) and powerlessness (β=.11, p<.05).However, the result showed that intuitive thinking, analytic thinking, pseudoscientific beliefs,rejection of science regarding climate, belief in simple solutions and education were notsignificant predictors of belief in conspiracy theories in the model. The result can be used as abasis for future research to further examine belief in conspiracy theories relationship to factorsother than the current study's predictors.

Försvarsmakten har anställda läkare för att hantera militärers fysiska problem, psykologer för deras mentala problem och präster för själsliga problem. Försvarsmakten ger uttryck för att själavård bidrar till operativ effekt och präster är satta att leda själavården. Forskning visar på ökad risk för stressymptom bland personal som deltagit i militära missioner och att goda relationer kan motverka destruktiva symptom. Inom ramen för denna studie har ingen svensk forskning påträffats som stödjer att själavård bidrar till operativ effekt. Själavårdskonceptet är outforskat ur ett militärt perspektiv och studien vill bidra med vetenskapligt grundad förståelse om dess roll och vilken betydelse själavården har för krigföringsförmågan. Genom en induktiv ansats och ett kvalitativt perspektiv har förståelsen utvecklats med en anpassad form av grundad teori. Forskningsfrågor 1. Vilken roll spelar själavården för officerare i Försvarsmakten? 2. Upplever officerarna att själavården har betydelse för krigföringsförmågan? Resultatet visar att militär själavård kan förstås som en decentraliserande process bestående av traditionell, social och spirituell vägledning. Resultatet presenteras i en tredimensionell modell som sammantaget baseras på tolv kategorier som framträtt ur empirin. Betydelsen av militär själavård för krigföringsförmågan framstår som en individuell drivkraft som armerar och förstärker krigföringsförmågan. Diskussionerna i studien består av tre teoretiska analyser: Den första diskussionen förbinder resultatet med forskningsöversikten. Den andra diskussion förenar resultatet med den teoretiska referensramen där en utvecklad modell av krigföringsförmågan presenteras. Den tredje diskussionen utgörs av en perspektivisering där resultatet projiceras mot teori som framträtt sent under studien.

In this study I’ve conducted an analysis of Ernest Hemingway’s short story The Old Man and the Sea where my focus has been analyzing the main character Santiago and how and in what ways he can symbolize mankind’s great need of faith. The definition of what faith is and can be understood as is based on the theory called “worldview” or “philosophy of life”. The usage of this theory is because the faith I’m analyzing, through Santiago, is one that is unspecified and dynamic. I’ve used two methods to conduct my analysis, hermeneutics and close-reading. My analysis is divided into three headlines which follow the progress of the novels story, each with a specific theme: Santiago, destiny and death. To answer the leading research question, how and in what ways Santiago can symbolize faith, I’ve formulated analysis questions for each heading which I’ve answered by with citing the novel and interpretating what said quote may signify regarding my study’s purpose. My conclusion for the study is, simply put, that Santiago in matter of fact does symbolize man’s great need of faith. I’ve examined how complex faith is, how it can be experienced and the importance of its functionality. In other words, my analysis has resulted in another, perhaps new, image of what faith is and can be.

Bakgrund: Tro är en kraftkälla och kan förknippas med framtidshopp. Tro kan ge tröst samt hjälpa individen att hantera rädsla och osäkerheten. Ett besked om en cancerdiagnos kan leda till kognitiva, beteendemässiga och emotionella påverkan hos patienten, därtill medföra olika andliga behov hos patienten, så som tillit, hopp, förlåtelse, att tro på något högre och ett meningsfullt liv. Om dessa behov tillgodoses kan det leda till minskad lidande för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av trons betydelse vid svåra besked så som att få en cancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med en fem stegs analysmodell. Resultat: Patientupplevelser presenteras i fyra kategorier: En hjälp för att hantera sjukdomen, Relation med Gud, Andlighet och andlig omvårdnad och Cancersjukdomens positiva och negativa påverkan. Tio subkategorier framkom: Att hantera cancersjukdom, smärta och skrämmande upplevelser genom tillit på Gud, Patienternas existentiella dimensioner och deras upplevda rädsla, Patienternas sökande och behov av att hitta mening med livet, Det är Guds vilja att drabbas av sjukdom och att bli botad, Förändrad relation med Gud på grund av cancersjukdom, Relation med andra troende och patienternas upplevda effekt av religiösa texter, Patienternas upplevda effekt av andlighet, Upplevelser om otillfredsställande andlig vård vid omvårdnad, Den individuella upplevda påverkan av cancersjukdom och Cancersjukdomens påverkan på familjerelation och vänskap. Konklusion: Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att tron var en kraftkälla för att hantera cancerdiagnos. Relation med Gud hade stor betydelse för patienter som drabbats av cancer. Det framkom även att andlighet underlättade för patienter att gå vidare med livet. Brist på tid och vårdmiljö visade sig vara ett hinder vid tillhandahållande av andlig vård. / Background: Faith is a source of strength and can be associated with hope for the future. Faith can provide comfort and help the individual deal with fear and uncertainty. A message about a cancer diagnosis can lead to cognitive, behavioral and emotional effects in the patient, in addition to this bringing about various spiritual needs in the patient, such as trust, hope, forgiveness, to believe in something higher and a meaningful life. If these needs are met, it can lead to reduced suffering for thepatient. Aim: To describe patients' experiences of the importance of faith in difficult news such as receiving a cancer diagnosis. Method: A literature study in which eight qualitative articles were included. The articles were analyzed using a five-step analysis model. Findings: Patient experiences are presented in four categories: A help to deal with the disease, Relationship with God, Spirituality and spiritual care and Cancer's positive and negative impact. Ten subcategories emerged: Dealing with cancer, pain and frightening experiences through trust in God, Patients' existential dimensions and their perceived fear, Patients' search and need to find meaning in life, It is God's will to suffer from illness and to become cured, Changed relationship with God due to cancer, Relationship with other believers and patients' perceived effect of religious texts, Patients' perceived effect of spirituality, Experiences of unsatisfactory spiritual care in nursing, The individual perceived impact of cancer and The impact of cancer on family relationships and friendships. Conclusion: The patients in this literature study felt that faith was a source of strength in dealing with a cancer diagnosis. Relationship with God was of great importance to patients affected by cancer. It also emerged that spirituality made it easier for patients to move on with life. Lack of time and care environment was found to be a barrier in the provision of spiritual care.

I Markus 11:23-24 finns ett uttalande från Jesus: Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så. Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så. Ska man tolka dessa ord bokstavligt, eller som ett löfte eller en utmaning? Om bönesvaret uteblir, vad gör det med människans tro respektive tvivel, med hennes tillit till Bibeln eller till Jesus? I denna uppsats studerar jag exempel på hur man genom tiderna tänkt kring tro, bön och bönesvar utifrån Mark 11:20-25. Jag har valt att studera bibelvetenskapliga, framgångsteologiska och pentekostala tolkningar av Mark 11:20-25.  Kortfattat kan man säga att bibelvetenskapen lyfter fram det historiska och det litterära perspektivet kring hur Markustexten lästes och tolkades då det skrevs. Det pentekostala perspektivet ser Markus 11:20-25 som en viktig bibeltext då den lyfter fram Guds allmakt, medan det framgångsteologiska perspektivet poängterar den böneundervisning och den s.k. ”trons formel” som de menar att Mark 11:20-25 lyfter fram. I uppsatsen studeras hur skillnader i de olika traditionernas bibelsyn påverkar tolkningen av vald bibeltext.

No description available.

No description available.