No description available.

I denna uppsats analyseras ritualer, aktörer och det materiella på ett stickcafé beläget i ett mindre samhälle på Sveriges landsbygd. Dessa element betraktas, i uppsatsen, som ett sätt att skapa gemenskap, där gemenskapen träder fram genom dessa aspekter.  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur relationer, både mellan människor, och människor och material, bidrar till ett skapande av gemenskap, samt hur de praktiseras. De frågor som behandlas i uppsatsen är följande: Vad finns det för praktiker inom stickcaféet? Vilka olika aktörer finns inom gruppen, mänskliga och icke-mänskliga? Hur framställs gemenskap utifrån dessa praktiker? Uppsatsens metod och material bygger på deltagandeobservationer, samt intervjuer med personer som medverkar på stickcaféet. Den teoretiska grunden är en aktör-nätverksteoretisk ram och ritual som analysverktyg. Resultatet visar att flera olika aspekter är beståndsdelar som gestaltar stickcaféet både som ritual och som gemenskap. Rituella praktiker bildar upprepning och sammanhang på stickcaféet. Dessa praktiker skapar även kraftfält som stärker samhörigheten och gemenskapen mellan gruppmedlemmarna. Det materiellas agens visar sig även ha en central betydelse i stickcaféets gemenskap. Resultatet är viktigt för att få en djupare förståelse för gemenskapens olika beståndsdelar på detta stickcafé.

Den här studien undersöker hur heteronormativitet finns synligt i reality-TV. För att utröna hur detta framställs undersöks ett avsnitt av Bonde söker fru och ett av Tro, hopp och kärlek. Båda programmen är dejtingprogram som sändes hösten 2016. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter heteronormativiteten och hur den utövar makt över de som inte lever efter den normen. Metoden för studien är kritisk diskursanalys som används för att synliggöra vilka språkliga grepp som används för att konstruera heteronormativiteten och även för att synliggöra maktstrukturer. Syftet med studien är att avslöja strukturer som konstruerar normativa respektive avvikande kärleksrelationer. Studien identifierar fem olika teman som konstrueras kring kärleksförhållandet: Ett komplett liv, Den stora kärleken, Livet utan kärleksförhållande, Jag är redo och Det mätbara målet. De heteronormativa föreställningarna syns genom att kärleksförhållandet konstrueras som en problemlösare, kärleksförhållandet ses som den högst prioriterade relationen i de medverkandes liv, singelskapet medför ett utanförskap och en känsla av misslyckande samt att målet med kärleksrelationen är en långvarig relation med en önskan om reproduktion. Studien antyder också på att det även finns krav på när kärleksförhållandet bör inträffa i livet. / This study examines how heteronormativity is constructed in reality-TV. The study anylizes one episode of Bonde söker fru (the Swedish version of Farmer wants a wife) and one episode of the Swedish tv-show Tro, hopp och kärlek (Faith, hope and love). Both of them are dating programmes and were broadcasted during the fall of 2016. The study uses the queer theoretical framework which is questioning the heteronormativity and how it exercises power over the ones not living within the norm. The critical discourse analysis is implemented as both a method and theoretical framework. As a method the critical discourse analysis is used to show how the language constructs heteronormativity and helps the study to expose power structures. The purpose of the study is to expose structures that construct normative and abnormative love relationships. The study identifies five different themes that contributes to the perception of the love relationship: A complete life, The great love, Life without love relationship, I am ready and The measurable goal. The heteronormative ideas shows through the construction of the love relationship as a problem solver, the love relationship is the most prioritised relationship in participant’s lives, being single involves alienation and a feeling of failure as well as the goal of the love relationship is a longlasting relationship  with the desire of reproduction. The study also indicates that there is requirements on when in life the love relationship should occur.

The modern swedish atheism is led by Christer Sturmark, chairman of Humanisterna, the swedish humanists. In this essay I study the epistemology of Christer Sturmark to find out on what basis he makes his assumptions about knowledge, faith, belief and his view that scientism is the only way to reach real knowledge. I present a closer historical look at the research about and philosophy of epistemology in general and then I analyze Christer Sturmarks book "Tro och Vetande 3.0 - Upplysning i det 21:a århundradet" and compare the views presented in that book to historical and contemporary philopsohers and religous scholars to extract the epistemology of Christer Sturmark, as it is presented in his book. To gain a more thorough understanding of his epistemolgy, I then compare his view to the swedish churchs´view of God as omnipotent. Finally I present a conclusion about the nature of Christer Sturmarks epistemology, if it is logically consistent and how it relates to the way humans can organize their understanding of the world.

Sverige är ett sekulariserat land där stat och kyrka ej längre går hand i hand. I detta land ska skolors undervisning vara icke-konfessionell samtidigt som utbildningen ska vila på den tradition som förvaltats av kristen tradition. Religionsämnet är brett och ska enligt läroplanen omfatta religioner och andra livsåskådningar, med fokus på världsreligioner och etiska och moraliska frågeställningar kopplat till livsfrågor. Många i Sverige är icke-troende eller ateister, men ateism behandlas först i läroplanen för årskurs 7-9 och fördjupas senare i gymnasiet. Genom en kvalitativ studie har uppsatsen haft som syfte att undersöka representation av ateism i religionsundervisning årskurs 4-6, och empirin visar att lärare inte planerar för undervisning om ateism och att elever inte känner till begreppet. Vidare redogörs för lärares och elevers diskurs om religionsundervisning och om hur religiös positionering ses som resurs i undervisningen.

Denna studies syfte var att undersöka hur intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildningsnivå, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning samt inställning till vaccin korrelerar med tro på konspirationsteorier. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagare besvarade ett frågeformulär som mätte variablerna tro på konspirationsteorier, intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning och inställning till vaccinforskning. Insamling av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighets- samt frivillighetsurval. Deltagarna i studien (N=125) var mellan 18 och 82 år gamla (M=46.28, SD=13.48) och bestod av 75 kvinnor och 48 män samt 2 annan/vill ej uppge. Det genomfördes två analyser där resultatet visade att de två modellerna var signifikanta. Resultatet visade att variabeln tro på pseudovetenskap hade en signifikant positiv korrelation med tro på konspirationsteorier och variabeln inställning till vaccin hade en signifikant negativ korrelation med tro på konspirationsteorier. Intuitivt tänkande visades vara en signifikant prediktor utifrån ett självskatttningsformulär men inte från en mätning genom ett test. Variablerna analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildning, inställning till klimatforskning var inte signifikanta prediktorer i respektive modell. Den aktuella studiens resultat visade att en högre tro på pseudovetenskap, en högre tendens till intuitivt tänkande samt en mer negativ inställning till vaccin uppvisade högre tro på konspirationsteorier. / This study's purpose was to examine how intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines correlates with belief in conspiracy theories. The study used a quantitative cross-sectional design where the participants answered a questionnaire that measured the variables intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling. The participants (N=125) were aged 18 to 82 (M=46.28, SD=13.48) whereof 75 were women, 48 were men and 2 chose other/wish to not say. Two analyses were conducted where the result showed that each model was significant. The result showed that the variable belief in pseudoscience had a significant positive correlation with belief in conspiracy theories and the variable approach to vaccine had a significant negative correlation with belief in conspiracy theories. The variable intuitive thinking was shown to be a significant predictor based on a self-assessment measurement but not based on a measurement through a cognitive reflection test. Analytical thinking, education, critical thinking and approach to science regarding climate were not significant predictors in each model. The result showed that a higher level of belief in pseudoscience, a higher tendency to use intuitive thinking and a negative approach to science regarding vaccine correlated with a higher belief in conspiracy theories.

The purpose of the study was to examine if intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, pseudoscientific beliefs, rejection of science regarding climate, rejection of science regarding vaccines and education correlates with belief in conspiracy theories. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling by a questionnaire that was answered by the participants and measured all variables. The study used a quantitative cross-sectional design with 125 participants, of whom 48 were men, 75 women and 2 other/wish not to say, aged 18–82 (M=46.28, SD=13.48). The result showed that the model was significant and that people with a more negative attitude towards vaccines, a higher degree of belief in pseudoscience and higher preference for and trust in intuitive thinking showed a higher belief in conspiracy theories; other variables were not significantly related to belief in conspiracy theories. The result can be used as a basis for future research on belief in conspiracy theories and its relationship to other factors than in current study. / Syftet med studien var att undersöka ifall intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskttänkande, tro på pseudovetenskap, inställning till klimatforskning, inställning tillvaccinforskning samt utbildningsnivå, korrelerar med tro på konspirationsteorier. Insamlingen av data skedde genom ett icke slumpmässigt tillgänglighetsurval samt frivillighetsurval via ett frågeformulär som mätte samtliga variabler och besvarades av deltagarna. Studien var av kvantitativ tvärsnittsdesign med 125 deltagare, varav 48 män, 75 kvinnor samt 2 annan/vill ej uppge, i åldrarna 18–82 år (M=46.28, SD=13.48). Resultatet visade att modellen var signifikant och indikerar att personer med en mer negativ inställning till vaccin, högre grad av tro på pseudovetenskap, samt högre preferens för och tilltro till intuitivt tänkande uppvisar en högre tro på konspirationsteorier. Övriga variabler var inte signifikant relaterade till tro på konspirationsteorier. Resultatet kan användas som underlag för framtida forskning om tro på konspirationsteoriers och dess samband med andra variabler än de i aktuella studien.

Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. / This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

<p>Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.</p>

Syftet med denna uppsats är att igenom det resultat som kommit fram efter sex individuella intervjuer med tre kristna och tre icke-kristna som förlorat sin tro få fram om kristendomen besitter patriarkala strukturer. Syftet är också att ta reda på att om kristendomen i sådana fall gör det, vad det då kan finnas för underliggande anledning(ar) till att kvinnor söker sig till religion och män söker sig ifrån religion som den tidigare forskningen visar. Intervjuerna berör ämnen såsom patriarkat, patriarkala strukturer, intervjuobjektens egna syn på kristendomen och huruvida det finns en koppling mellan kristendomen och patriarkala strukturer. Intervjuobjekten får även svara med sina egna teorier till varför kvinnor söker sig till religion och män gör tvärtom. Den metod som använts för denna uppsats är att de intervjuobjekt som deltagit har haft den erfarenhet som krävts för att kunna delta, dvs att antingen ha en kristen tro eller att ha tappat en kristen tro. Resultatet av denna uppsats är mångfaldig och eftersom denna uppsats är småskalig har det ej kunnat uteslutits att ett annat och/eller ett mer konkret resultat kunnat varit möjligt om den varit bredare eller med fler intervjuobjekt. Slutsatsen blir därför att utifrån de intervjuade, tidigare forskning och nuvarande relevant media finns det tecken på att kristendomen, likt samhället i stort, fortfarande har patriarkala strukturer.