Thesis (M.S.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / This paper provides a case study of TV3. TV3 is a regional television channel which broadcasts throughout the territory of Catalonia (North-East of Spain) exclusively in Catalan, a minority language. The population in Catalonia is six millions and 80 percent declares to speak Catalan. Also the paper's goal is to develop options for the future oper ation of this regional television organization. To accomplish this, information has been gathered about the operations of four other television organizations with similar characteristics to TV3. These television organizations and their broadcasting language are: ETB, Euskera, (Basque Country ,Spain); TVG, Galician, (Galicia Spain); S4C, Welsh, (Wales, United Kingdom); and SRC, French (Quebec, Canada). From these five different cases, the researcher extracts trends in program production, programming, foreign acquisitions and impact of broadcasts in the reestablishment of the minority language. Tl:e conclusions of this work state: 1) a favorable contribution of the regional broadcasts to the support of the minority language; 2) the tendency of regional television channels to program similarly to nation-wide networks due to competition in reaching the same audience; and 3) the tendency to change traditional production source (the television networks themselves) for a diversified source (independent producers). Finally, there are recommendations to increase: 1) the number of children's programs broadcast; 2) the governmental action to encourage independent production; 3) the number of television channels. / 2031-01-01

<p><p>The purpose of this study is to compare the representation of criminals in the Swedish television show “Efterlyst” regarding ethnical background between the year 1998 and the year 2006. The aim is to determine if and how the representation of ethnicity have changed over the examined years. We have then examined 13 shows from each year and categorized the criminals by ethnicity, type of crime and length of each segment. We have come to a conclusion that the show has a noticeable overrepresentation of criminals with non-Swedish ethnical background. We have also concluded that the show delivers better and more precise descriptions of the criminals in the episodes from 2006 compared to those from 1998, making it easier to determine the suspects’ ethnicity. We believe that ”Efterlyst”, together with other media, contributes to how we, in Sweden, look upon criminality and criminals in terms of ethnical background. With that said we believe the show, as well as other media, has a responsibility not to over represent any ethnical group.</p></p>

The purpose of this study is to compare the representation of criminals in the Swedish television show “Efterlyst” regarding ethnical background between the year 1998 and the year 2006. The aim is to determine if and how the representation of ethnicity have changed over the examined years. We have then examined 13 shows from each year and categorized the criminals by ethnicity, type of crime and length of each segment. We have come to a conclusion that the show has a noticeable overrepresentation of criminals with non-Swedish ethnical background. We have also concluded that the show delivers better and more precise descriptions of the criminals in the episodes from 2006 compared to those from 1998, making it easier to determine the suspects’ ethnicity. We believe that ”Efterlyst”, together with other media, contributes to how we, in Sweden, look upon criminality and criminals in terms of ethnical background. With that said we believe the show, as well as other media, has a responsibility not to over represent any ethnical group.

I vår uppsats har vi undersökt hur medierapporteringen av dokusåpan Paradise Hotel har förändrats under tidsperioden 2005 till 2014. Vi har gjort detta genom att undersöka medierapporteringen över tid och jämfört Aftonbladets och Expressens pappersartiklar från de valda åren med varandra. De konkreta frågor som ställts till artiklarna är "hur har rubrikerna förändrats?", "vilken vinkling har artiklarna?", "hur beskrivs deltagarna?" samt "vilken sorts personer rapporteras det om mest?". Eftersom vår studie handlar om en förändrad medierapportering av en dokusåpa så kan den ses som ett fall av kvällspressens nöjesrapportering. Det vi har kommit fram till genom att studera de valda artiklarna är att de artiklar som publiceras i Aftonbladets och Expressens pappersupplagor som uppmärksammar Paradise Hotel i dag inte vinklas hårdare nu. Samtidigt har vi sett en förändring där media har gått från att beskriva programmet som något skandalomsusat till en mjukare beskrivning där negativa epitet som "sexsåpa" i lika hög grad som tidigare inte används i tidningsartiklar om programmet . Rapporteringens fokus har också flyttat från konflikter och bråk deltagarna emellan till sex, relationer och deltagarnas privatliv. Således gestaltas såväl programmet som dess deltagare på ett annorlunda sätt idag än vad de gjordes år 2005, dock nödvändigtvis inte hårdare

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam? Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats. Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har. Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp. Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden. Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22). Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt. För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid. I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>

<p>Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?</p><p>Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig</p><p>eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.</p><p>Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.</p><p>Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.</p><p>Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).</p><p>Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se</p><p>i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.</p><p>För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga</p><p>tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är</p><p>att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.</p><p>I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även</p><p>reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.</p>

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer. Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3. De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.

This study is an analysis of environmental content on New Zealand-produced television. As a society, we are facing unprecedented environmental challenges. Television is an important source of environmental knowledge (Shanahan, 1993). It is important, then, to investigate what television is saying about the environment to gain an understanding of how this might shape public attitudes and action. A content analysis was undertaken of 140 hours of television programming, across all genres, from four channels. A coding schedule was developed to identify environmental content on television. This gave information on the prevalence and common topics of environmental content, its relationship to other themes on television, and who is responsible for speaking about the environment. This was followed by a qualitative analysis of environmental content and its place within the narrative context of programmes. The study found that television's attention to the environment is relatively infrequent, with a diverse range of issues and perspectives. Most television narratives focused on a human-centred world, with the environment portrayed as something that was not of direct relevance to daily life. While these portrayals were almost always positive towards the environment, they were frequently linked to consumerist values and were generally supportive of the social and political status quo. An exception to this was the channel Māori TV, where environmental issues were linked to traditional cultural knowledge and the natural world was of more relevance to everyday life. Overall, the prevailing commercial paradigm of television works against the dissemination of important environmental knowledge.