No description available.

<p>Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.</p>

No description available.

Denna studie har gällt två tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talspråk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en människas identitet, register och anpassningen den gör till världen runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig från varandra på alla tre plan. Båda har ett ordförråd med hög stilnivå, även om Evas är mer akademiskt än Idas, vilket kan bero på att Evas studier är huvudsakligen på svenska medan Idas är på engelska. Eva är mer säker i sina uttalanden även om hon ofta påpekar att det hon säger är hennes åsikt. Ida garderar sig mer genom användning av försvagande adverb och tvekljud. Resultaten visar också att Eva pratar mer än vad Ida gör, vilket kan kopplas till vilka samtalsstilar de är vana vid samt hur de förhåller sig till att tala mycket eller lite. De är helt enkelt två olika språkvarelser med olika sätt att förstå språk och använda sina språk, vilket leder till att de gör olika val, olika tolkningar, att de använder olika ord och olika mängd ord. Hur lika deras register än är gör deras identiteter och anpassningssätt att de ändå skiljer sig stort från varandra.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2. De fick skriva ner enskilda ord efter att vi visat bilder på olika föremål. Detta ser visom elicitering, eftersom vi bad om att få något skrivet av eleverna. I resultatet har vi jämförtelevernas svar utifrån vilken ort de kommer ifrån och även utifrån ålder på eleverna, för att på såsett kunna se vilka skillnader som kan finnas mellan eleverna i Västerås och i Stockholm. Resultatetvi fick var att fler elever i Stockholm än i Västerås stavade med ett e-grafem där skrivreglernakräver ä-grafem.Sedan har vi även jämfört elevernas stavningsvarianter med de svar vi fick från de olika lärarnavid enkätundersökningen som handlade om elevers tidiga skrivande. Enkätsvaren styrker även detvi såg i eliciteringen med eleverna. Lärarna framhåller att eleverna skriver som orden uttalas, menatt stavningen löser sig med tiden.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var: Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck? För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning. Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare. I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap.

Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar. Dessutom finns en beskrivning av hur funderingarna kring framtiden och eventuell språkförändring ser ut. Slutsatsen i uppsatsen är att det finns en reflektion kring dessa begrepp hos både elever och lärare. Det finns också en medvetenhet hos informanterna kring att språkförändring sker och att vi är delaktiga i den processen.

I denna uppsats undersöks språkbruket av de/dem/dom hos svenska skolelever i årskurserna 4–6, 8–9 och i olika årskurser inom tre olika gymnasieprogram. 165 elever i grundskolan och gymnasiet har svarat på en enkät utformad för att undersöka kunskapen i distinktionen mellan de/dem. Vi undersöker och diskuterar vad resultaten kan komma att ha för betydelse för användningen av pronomenen och om det skulle vara fördelaktigt att införa ett enhetligt pronomen. Frågan om de och dem borde ersättas av dom har varit en diskussion sedan början av 1900-talet men har blivit än mer ifrågasatt sedan 1950-talet. Frågan diskuteras fortfarande och ännu har ingen lösning eller kompromiss tillämpats. I uppsatsen kommer olika kompromisser som föreslagits att redovisas.     I denna uppsats undersöks också vad skolans ansvar är när eleverna ska lära sig de skriftliga normerna, specifikt de/dem och hur språket kan komma att se ut om utbildningen fortsätter som den gör idag.

Abstrakt I detta arbete undersöks den språkliga förändring som skett i ungdomsböcker från 1950- och 60- talet med ungdomsböcker från 2000- och 2010-talet. Jag jämför ungdomsböckernas förändring med förändringen hos deckarböcker under samma period. I undersökningen sammanställs ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 böcker fördelat på fyra kategorier: Fyra ungdomsböcker från 1950-1965 samt fyra ifrån 2000-2015. Fyra deckare från 1950-1965 samt fyra från 2000-2015. Med i undersökningen finns även en jämförelsebok av äldre stilkaraktär som syftar till att tydliggöra skillnaden mellan de olika böckerna. Syftet med uppsatsen är att visa hur och i vilken omfattning en eventuell förändring av språket i ungdomsböcker och deckare visar sig. De språkliga företeelser som undersöks är bland annat meningslängd, förekomsten av substantiv, verb och pronomen, antal långa och överlånga ord, huvud- och bisatser, samt lix- och ovix-värde. Min undersökning bygger på teorier och metoder inspirerade av Aina Lundqvist (1992) och Ewelina Burri (2010) som i sina respektive arbeten undersökt liknande teman såsom läsbarhet inom barn- och ungdomslitteratur samt läroboktexter. Undersökningens resultat visar att både ungdomsböckerna och deckarna från 1950- och 60-talet har en högre grad av svår läsbarhet än dess nutida motsvarigheter. Undersökningen visar också att ungdomsböckerna och deckarna med tiden har blivit mer utjämnade gällande läsbarheten, och har anammat ett språk av större talspråklig karaktär. Nutida deckare visar sig vid ett antal tillfällen ha en enklare läsbarhet än äldre ungdomsböcker.

Syftet med uppsatsen är att studera hur synen på det manliga och kvinnliga talspråket utvecklats från 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling även syns i elevers ageranden i skolan. De frågeställningar uppsatsen bygger på är: Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet mäns och kvinnors muntliga språkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmänna teorierna kring mäns och kvinnors muntliga språkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frågeställningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien är från 2000-talet och representerar såväl samband mellan språk och kön, som samband mellan språk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförändring kring det kvinnliga och manliga talspråket, där de kvinnliga dragen idag värdesätts mer än tidigare. Skillnaderna i mäns och kvinnors talspråk syns även i pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan, dock syns inte samma attitydsförändring kring språkbruket i skolan som i samhället. / The purpose of this essay is to study how the attitude to the male and female spoken language has developed during the 20th century and if this development is reflected in school. The essay is built on the following questions: How do researchers of the 21th century describe and explain the spoken language of male and females’? How do researchers of the 21th century describe and explain the spoken language of boys’ and girls’ in school? Can the general theories on male and female spoken language relate to the spoken language of boys and girls in school? To be able to answer these questions a literary study has been carried through. The research that has been processed in the study occurred in the 21th century and represents both the relationship between language and gender as well as the relationship between language, gender and school. The main result shows a general change in attitude on the male and female spoken language, where the female features are more valuable than before. The differences between male and female spoken language can also occur in boys’ and girls’ spoken behavior in school, but the changes in attitude in school haven’t come as far as the changes in attitude in society.