Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama. Studien visar på likheter och skillnader i lärarnas visioner och ger en gemensam bild av hur lärarna eftersträvar att elever ska känna gemenskap i gruppen och utvecklas på ett personligt plan.

Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vad teaterlärares pedagogiska arbete med en teaterföreställning, utifrån ett mediespecifikt lärande, innebär inom kulturskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts: Hur kan teaterlärares arbete med en föreställning beskrivas? Hur kan teaterlärares roll i arbetet med en föreställning beskrivas? Ansatsen i studien är inspirerad av etnografi och fältforskning. Två teaterlärare inom kulturskolan följdes i arbetet med en teaterföreställning. Deltagande observation och intervjuer är de huvudsakliga datainsamlingsmetoderna. Vid observationerna fördes fältanteckningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Analys av datamaterialet gjordes genom att gruppera och sortera materialet i teman. Uppsatsen bidrar med en ökad förståelse för vad teaterlärares pedagogiska arbete med en teaterföreställning, utifrån ett mediespecifikt lärande, innebär inom kulturskolan genom att beskriva teaterlärares arbete och roll i det arbetet. I resultatet blir två riktningar tydliga i teaterlärares arbete med en teaterföreställning. Dels en riktning mot lärande och dels en mot skapande. I arbetet med elevers lärande och skapande i föreställningsarbetet är lärarna i sin roll både medskapande och intar en ledarfunktion. Lärarna arbetar i en teaterkonstnärlig tradition och detta genomsyrar det skapande arbetet. En röd tråd i lärarnas arbete med skapande är att driva föreställningsprocessen framåt och att samspela med eleverna. En framträdande roll har arbetet med att driva idéer och skapa helhet, regiarbete och arbete med en föreställnings olika uttryck. I resultatet framstår att arbetet med lärande har fokus på skådespelarpraktik, att det finns drag av både oförutsägbart och planerat lärande och konstnärliga val blir ett sätt att vidga elevers konstnärliga erfarenhet. Teaterlärarnas roll kan beskrivas som medkonstruktör som kännetecknas av att de är både medskapare och ledare i föreställningsarbetet. Rollen som medkonstruktör tar sig i uttryck i en arbetsledarroll med konstnärliga och pedagogiska dimensioner.

Syftet med studien är att belysa teaterlärares erfarenheter av att undervisa i teater med grupper som talar teckenspråk. Studien har som mål att besvara frågeställningarna: Vilka anpassningar gör teaterlärare inför och under teaterundervisningen med grupper som talar teckenspråk? På vilka sätt beskriver teaterlärare samspelet mellan teater och teckenspråk i det kroppsligt gestaltande arbetet i undervisningen? Arbetet med studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med tre teaterlärare. Dessa lärare har olika erfarenheter i att undervisa i teater med teckenspråkstalande elever då de tre bland annat har olika kunskaper i att prata teckenspråk. Analysen av insamlad data gjordes med inspiration av tematisk analys och bearbetades med hjälp av de tre centrala begreppen interaktion, framställning och erfarenhet samt med teoretisk utgångspunkt i den didaktiska triangeln. Genom analysen med inspiration av tematisk analys togs dessa tre huvudteman fram till resultatet: Teaterläraren och dövkulturen, Hur man anpassar undervisningen samt Teckenspråkstalandes gestaltande med kroppen. I resultatet framkom det först och främst att läraren bör ha kunskap om dövkulturen. Det framkom även att undervisning i teater med teckenspråkstalande och hörselnedsatta kräver anpassningar så som att göra inlärningen visuell i stället för ljudlig och att som lärare vara tydlig i exempelvis vem som talar. Det har även framkommit att teckenspråkstalande ofta har ett försprång när det kommer till att gestalta med kroppen eftersom det sker naturligt i deras språk.

Denna uppsats undersöker vad tre tidigare teaterlärare berättar om sin lärarroll på ett estetiskt program med inriktning teater. Uppsatsen utgår från två forskningsfrågor: vilka teman framträder i teaterlärarnas yrkesberättelser när det gäller deras lärarprofession? samt vilka utmaningar och möjligheter återkommer i teaterlärarnas yrkesberättelser? Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen har varit narrativ teori, samt socialkonstruktionism. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer, analyserade enligt en tematisk analysmetod från Lieblich et al. (1998). Urvalet bygger på tre tidigare, nu pensionerade teaterlärares yrkesberättelser. Totalt har tre teman per individuell yrkesberättelse utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Att vara med i ett sammanhang och få en identitet. Man måste orka hålla i gång så där kraftfullt så att man inte blir trött. The slice of life. Min förebild Brian Way. Drama för arbetarklassens barn. De akademiska fähundarna. Att se och möta teater. Gruppen är viktig i teater, samt Teater alstrar kreativa människor och kreativa människor behövs. Den andra forskningsfrågan genererade fem teman som visar på utmaningar inom   teaterläraryrket: Det är jävligt känsligt att stå på en scen. Det är en ram som man tvingas in i. Teater förlorar i status om det inte går in i skolans organisation. Betygsättningen är ett helvete, samt Teaterläraryrket är ett ensamyrke. Tre teman visar på möjligheter inom teaterläraryrket: Teatereleverna är färgstarka individer som anstränger sig, Eleverna gör mödan värd, samt Att se eleverna växa. Resultatet visar på att vara teaterlärare innebär att förhålla sig till skolans struktur och försvara ämnets position i skolan, samt att behovet av stöd från rektor är av yttersta vikt. Att vara delaktig i elevernas personliga och sociala progression är det som teaterlärarna ser som den stora förmånen. / This study investigates how retired theater teachers have experienced their professional work in Swedish upper secondary schools referred to the National Arts Program for theater. The two principal themes asked were: What themes are common in teachers`professional lives? What challenges and opportunities are occurring? The theoretical framework are narrative theory, and social constructionism. The empirical material has been collected through   qualitative semi-structured interviews by the analyzing method according to Lieblich et al. (1998). Three retired teachers have been interviewed. Three themes per person have resulted from the first research question: Participating in a context and getting an identity from it. One has to keep up the good work with power not to get tired. The slice of life. My role model Brian Way. Drama for working-class children. The academic blackguards. To see and participate in theater. The group is important in Theater, and Theater creates creative people and creative people are needed. The second question in the study generated five themes pointing out challenges: It's damn sensitive to stand on a stage. It's an organization that you are forced into. Theater loses its status if it is not included in the school structure. And then there is grading that's hell. The theater teacher’s profession means solitude. Three themes show possibilities: The theater students are colorful individuals that doing their utmost. Students make the effort worthwhile. To see students develop. The result of this study shows that being a theater teacher relates limiting to a school's structure and at the same time the teacher must defend the position of the subject. In this principal´s support is of great importance. Being part of a student´s personal and social development is regarded the biggest benefit for a theater teacher.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare. Influerad av aktionsforskning deltog författaren i samtalen. Resultaten visar att gruppen teaterlärare eftersträvar interaktion mellan konstnärliga och pedagogiska aspekter i teaterundervisningen och att detta bidrar till att påverka teaterlärarnas didaktiska ställningstaganden. Teatern framställs som performativ, vilket beskriver de aspekter av teaterarbetet som, i en kommunikativ process och med en genomtänkt gestaltning, vänder sig till en publik. En grundläggande inställning till lärarrollen är att stimulera elevernas skapande och hjälpa fram deras egna uttryck genom att balansera graden av läraraktivt deltagande och medskapande. En kombination av stark eller svag stimulans från läraren och av stort eller litet utrymme för elevens autonomi ger flera möjliga lärarroller. Sammanfattning av resultaten visar att teaterlärarna eftersträvar att röra sig fritt och medvetet mellan dessa roller, och att deras växlande av roller tydligt kommuniceras till såväl elever som kollegor. / This study was carried out in the upper secondary school arts program while the reform, Gy 2011, took shape.  The purpose of this thesis is to highlight, raise an awareness of, visualize and describe a group of theatre teachers’ basic stances on upper secondary school theatre education. Two main themes interact. 1: How does the group of theatre teachers perceive the balance between artistic and pedagogical intentions in theatre education? 2: How does the group of theatre teachers manage the balance between teachers’ initiative and stimulus and students' opportunities to independent creation? With a qualitative method, reflective conversationswere carried out with seven theatre teachers. The author, who was influenced by action research, participated in the conversations. The findings reveal that the theatre teachers strive for interaction between artistic and pedagogical aspects in theatre education and that this interaction contributes to influence the theatre teachers’ didactic positions. Theatre is presented as performative, which describes the aspects of theatre work that, in a communicative process and with a deliberate design, addresses an audience. A basic approach to the role of the teacher is to stimulate students' creativity and boost their self-expression by balancing the degree of teacher active participation and co-creation. A combination of strong or weak stimulus from the teacher and of small or large space for student autonomy enables several possible teacher roles. In summary, the findings shows that theatre teachers strive to move freely and deliberately between these roles, and that their altering between roles is clearly communicated to both students and colleagues.