Kursplanering är en av lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lärare har planerat kursen Teknik 1 som är ny i och med GY11. Uppsatsen utgår och analyserar ingående läroplanen och de nya läroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det är svårt att få med alla moment som ska ingå i kursen. Studien definierar också elva kunskapsområden och fem förhållningssätt som ingår i målen för kursen. Dessa kan användas vid kursplanering för att se till att alla moment inkluderas. Uppsatsen ger slutligen ett förslag på kursplanering som kan användas i kursen.

Teknikämnet har sedan det införlivades i gymnasiet på 1960-talet breddats innehållsmässigt. Från att ha varit fokuserat på främst konstruktion och tillverkning till att innefatta snabbtväxande och betydelsefulla områden som exempelvis energi- och informationsteknik samtidigt som aspekter kring hur teknik påverkar och samverkar med människan och samhället har lagts till. Kursen Teknik 1, fick sin nuvarande utformning i samband med läroplansomarbetningen 2011. Kursen är på 150 poäng, vilket motsvarar 150 timmar eller 7,5 veckas heltidsstudier och läses av samtliga elever på gymnasiets teknikprogram oavsett inriktning. Teknik 1 är med andra ord en omfattande kurs både sett till innehåll och till allokerad undervisningstid för de gymnasieelever som aktivt valt en utbildning inom området. Denna studie undersöker hur ämnesplan, läromedel och undervisande tekniklärare uttrycker sig om kursen Teknik 1. Hur ser de som står kursen närmast på dess syfte? Vad är kursens kärna? Hur talas det om Teknik 1? Analysen är gjord med en diskursiv ansats utifrån de didaktiska frågorna varför, vad och hur. Resultatet visar på såväl samstämmighet mellan olika aktörer som uppenbara skillnader och det faktum att det råder diversitet inom en grupp som besitter en likvärdig position utifrån hur de kan påverka kursens utformning. Det råder exempelvis enighet bland de tillfrågade aktörerna att Teknik 1 är en kurs som skall vara tekniskt allmänbildande och locka gymnasieelever till fortsatta studier inom teknikämnet och i förlängningen en teknisk yrkesbana. Kursens syfte att vara en tydlig ambassadör för hållbar utveckling, vilket statueras i ämnesplanen, fullföljs inte med samma kraft i den vanligaste förkommande läroboken för kursen. Det nämns bland lärarna, men har inte heller här den framtoning som styrdokumenten vill göra gällande. Läromedlet har ett större historisk perspektiv på kursen än övriga aktörer. De undervisande lärarna ser kursens bredd och tolkningsutrymme som en tillgång och en svårighet; det ger generösa möjligheter för egna initiativ samtidigt som det krävs erfarenhet och teknisk bredd hos den utövande läraren. I dagsläget upplevs det inte finnas något läromedel som täcker kursens innehåll på ett tillfredsställande sätt, vilket återigen ställer höga krav på den som undervisar. Teknikutvecklingsprocessen är ett centralt innehåll som genomgånede betonas av alla aktörer, vilket även förespråkas internationellt. Kursen har en ämnesöverskridande karaktär och samarbeten med andra ämneslärare görs liksom att arbeta fram en bra blandning mellan teoretiska och praktiska moment i undervisningen. Utformningen begränsas till viss del av tillgängliga resurser, men även här ligger ett stort ansvar på den undervisande lärarens kreativitet och kompetens. / The school subject Technology has since it became a part of the common upper secondaryschool in the 1960s broadened its content. From being a subject focused on technical design and manufacturing to include quickly growing areas like energy and information technology as well as aspects of how technology affect and cooperate with the human being and the society. The course Teknik 1 got its current form in 2011 when a new and broadly reworked curriculum was introduced. The course is worth 150 points, which corresponds to 150 hours of lectures or 7,5 weeks of fulltime studies. The course is compulsory for all students who have chosen the Technology program independent of stream. Teknik 1 is in other words a major course both in regards of content and allocated lecture time for students who have actively chosen this path. This study investigates how the curriculum, a commonly used teaching material as well as practicing technology teachers express themselves about the course Teknik 1. How do the involved actors closest to the course look at its purpose? What is the core of the course? How do they speak about Teknik 1? The analysis is made with a discursive approach based on the central didactic questions why, what and how. The result shows coherence between different actors as well as obvious differences. It also shows diversity within a group of individuals that are in the same position to affect the design of the course. Unity is for example shown between all actors involved when it comes to the fact that Teknik 1 shall give a good general education within the technical field as well as inspire to future studies and a working career related to technology. The purpose to push sustainable development forward is clearly written in the curriculum, but is not pushed to any greater extent in teaching materials nor by the practicing teachers. The teaching material has a more dominated historic perspective of the course compared to the other actors. The teachers see the width of the described content of the course in combination with the room of interpretation as an asset as well as an obstacle; it gives generous possibilities for own initiatives at the same time as it demands the teacher to possess relevant experience as well as broad and deep technical knowledge. Today the teachers cannot find a teaching material that covers the content of the course in a satisfying way, which again demands high personal skills realising the course in the classroom. The process for technical development is emphasized by all actors just like international forces favour this content. The course has a character of being cross-disciplinary and cooperation with colleagues teaching other subjects is practised. There is also an aim to find a good balance between theoretical and practical elements within the course. The teaching activities are limited by the available resources, however also here a great portion of responsibility is given to the practising teachers’ creativity and competence.

Denna studie syftar till att undersöka vad gymnasielärare berättar om olika undervisningsmetodiker i och om hållbar utveckling i ämnet Teknik. I studien berättar lärare om hur undervisning i hållbar utveckling bedrivs och hur olika undervisningsmetoder presenteras. Huruvida läraren undervisar om hållbar utveckling utifrån styrdokument och de globala målen, är beroende av lärarens utbildning och kompetens, erfarenhet, helhetsförståelse, samt utrymme och angiven tid i ämnesplanen. Underlag för denna studie är sju slumpvis utvalda behöriga lärare i teknik på gymnasieskolor inom Stockholm. I analysdelen framkom det att lärarna genomför sin undervisning i hållbar utveckling på ett varierande sätt: från diskussioner i helklassundervisning till praktiska moment i form av projektarbeten. Undersökningen presenterar ett övergripande perspektiv på lärarnas valda undervisningsmetoder. En av de viktigaste ståndpunkterna för lärarna var att ge eleverna möjligheten att knyta an till naturen och omvärlden för att bygga förståelse för hållbar utveckling och ta ställning i aktuella frågor kring hållbart samhälle. / This study aims to examine high school teachers' teaching methodologies when they teach and about sustainable development in the subject Technology. The study describes how teaching in sustainable development is conducted and different teaching methods are presented. Whether the teacher teaches about sustainable development from governing documents and the global goals can vary based on the teacher's educationand competence, experience, holistic understanding, space and time in the syllabus, etc. As a basis for this study, seven randomly selected qualified teachers oftechnology at upper secondary schools in Stockholm. In the analysis part, it appeared that the teachers carry out their teaching in Sustainable Development in a varied way: discussions in whole-class teaching to practical elements in the form of project work. The survey presents an overall perspective of the teachers' chosen teaching methods. One of the most important positions for teachers was to give students the opportunity to connect with nature and the world around them to build an understanding of sustainable development and take a stand on current issues around sustainable society.

Med bakgrund i hur samhällets digitalisering präglar utbildningsväsendet, som i sin tur påverkar skolans teknikundervisning, behandlar det här examensarbetet teknikelevers habitus och strategier som tar sig uttryck i deras möte med användning av digitala verktyg som tillämpas i teknikundervisningen. Inspiration tas från sociologen Pierre Bourdieus teorier om olika kapitalformer och strategier. Dessutom kommer digitalt kapital att tillämpas som ytterligare teoretiskt ramverk. Övergripande syfte med arbetet är att öka förståelse för identifiering av behov och styrkor hos elevmålgruppen i samband med deras användning av digitala verktyg i teknikundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ analys via semi- samt strukturerade intervjuer med fyra teknikelever i årskurs 1 samt tre tekniklärare på gymnasiets teknikprogram. Där data bearbetas genom datainsamling via ljudinspelningar och vidare datatranskribering. Analysen presenteras som rekonstruktioner av olika elevhabitus i form av elevprofiler och praktikbeskrivningar utifrån lärarintervjuer. Studiens resultat och analys påvisar en tendens om tidigt utvecklat digitalt kapital sammanflätad med andra kapitalformer såsom socialt- och kulturellt kapital som kännetecknar samtliga elevprofiler oavsett kön. Dessa utifrån beskrivningar som tyder på bland annat elevprofilers stor samlade tillgångar i form av digital tillgänglighet, digitala verktyg, sociala nätverk, föräldrar och/ eller syskon med akademiska utbildningar. Dessutom framträder från praktikbeskrivningar en bild av att samtliga elevprofiler, förutom att vara positiv inställda till användning av digitala verktyg, är som modiga med självständighet i problemlösning oavsett lärarens digitala kompetens. Däremot framhåller samtliga elevprofiler vikten av lärarens kompetens i digitala verktyg för stöd i undervisningen. Enligt praktikbeskrivningar för högre årskurser, krävs det att elevprofilerna utvecklar andra förmågor såsom kommunikations- samt samarbetsförmåga på ett effektivt sätt. Vilket kan tyda på att digitalt kapital behöver utvecklas i relation till andra kapitalformer för framgång och för att tillskrivas av värde i sociala praktiken. Gällande resultat om elevprofilers tidigt förvärvade digitala kapital är det av vikt att undersöka vidare egenskaper såsom mindre tålamod och vana att ”knappa sig fram” ur ett habitusperspektiv. Eftersom enligt praktikbeskrivningar dessa egenskaper anses som negativa i möte med digitala verktyg i teknikundervisningen, vilket kräver att elever följer verktygets instruktioner noggrant. Detta förefaller utgöra att dessa habitus behöver förändras för att elevprofilerna ska kunna förränta dessa som digitalt kapital i skolan som en social praktik. Vidare tenderar faktorer såsom ålder och ekonomisk tillgång i denna studie främja det digitala kapitalet för samtliga elevprofiler. Dessutom påvisar studiens resultat en tendens om att elevprofilernas tillämpade utbildningsstrategier i teknikundervisningen, såsom problemlösnings- samt informationssökningsstrategier, återspeglar deras förvärvade kapitaltillgångar och familjers sociala reproduktionsstrategier. Vidare studier om elevers digitala kapital och dess olika beståndsdelar samt hur skolan och undervisningen kan påverka det digitala kapitalet vore intressant. Detta för att bland annat undersöka hur digitalt kapital kan formas i undervisningen. Med tanke på samspelet mellan digitalt kapital och andra kapitalformer vore det intressant att undersöka hur utfallet kan påverka undervisningskvalitet och elevers lärande. Om detta i sin tur kan påvisas som externa, observerbara sociala resurser såsom elevers framtida val av högre studier och yrkespositioner. Dessutom huruvida kompetensutvecklingsstrategier för lärare inom digitala verktyg är av vikt för huvudmän och skolans organisationer. Detta för att fylla gapet med digitala ojämlikheter som kan komma att utspela sig mellan generationer däribland mellan elever och lärare. Vilket i slutändan kan gynna undervisningen och elevers lärande. / With a background in how society's digitization characterizes the educational system, which in turn affects the school's technology education, this thesis deals with technology students' habitus and strategies that are expressed in their encounter with the use of digital tools applied in technology education. Inspiration is taken from sociologist Pierre Bourdieu's theories on different forms of capital and strategies. In addition, digital capital will apply as additional theoretical framework. The overall aim of the work is to increase understanding of the identification of needs and strengths of the student target group in connection with their use of digital tools in technology education. The study is based on a qualitative analysis via semi- and structured interviews with four technology students in year 1 and three technology teachers in the high school's technology program. Where data is processed through data collection via audio recordings and further data transcription. The analysis is presented as reconstructions of different student habits in the form of student profiles and practice descriptions based on teacher interviews. The study's results and analysis demonstrate a tendency of early developed digital capital intertwined with other forms of capital such as social- and cultural capital that characterizes all student profiles regardless of gender. These are based on descriptions that indicate, among other things, student profiles' large collective assets in the form of digital accessibility, digital tools, social networks, parents and/or siblings with academic educations. In addition, a picture emerges from practice descriptions that all student profiles, in addition to being positive towards the use of digital tools, are courageous with independence in problem solving regardless of the teacher's digital competence. On the other hand, all student profiles emphasize the importance of the teacher's competence in digital tools to support teaching. According to practice descriptions for higher grades, it is required that the student profiles develop other abilities such as communication and cooperation skills in an effective way. Which may indicate that digital capital needs to be developed in relation to other forms of capital for success and to be attributed value in social practice. Regarding student profiles' early acquired digital capital, it is important to investigate further characteristics such as less patience and the habit of typing their way in from a habitus perspective. Because, according to practice descriptions, these characteristics are considered negative when dealing with digital tools in technology education, which requires students to follow the tool's instructions carefully. This seems to mean that these habitus need to change in order for the student profiles to be able to profit from these as digital capital in the school as a social practice. Furthermore, factors such as age and financial access in this study tend to promote digital capital for all student profiles. In addition, the results of the study demonstrate a tendency that the student profiles' applied educational strategies in technology education, such as problem-solving and information-seeking strategies, reflect their acquired capital assets and families' social reproduction strategies. Further studies on students' digital capital and its various components, as well as how school and teaching can affect digital capital, would be interesting. This is to investigate, among other things, how digital capital can be shaped in teaching. Considering the interaction between digital capital and other forms of capital, it would be interesting to investigate how the outcome can affect teaching quality and student learning. And if this in turn can be demonstrated as external, observable social resources such as students' future choice of higher studies and professional positions. In addition, whether competence development strategies for teachers in digital tools are of importance to principals and the school's organizations. This is to fill the gap with digital inequalities that may occur between generations, including between students and teachers. Which can ultimately benefit teaching and student learning.

I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer. / In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them.