I dag använder sig verksamheter i alla tänkbara storlekar utav ett eller flera olika affärssystem. Ett vanligt beslut vid anskaffning av ett affärssystem är om det ska vara molnbaserat eller inte. Att affärssystemet är molnbaserat innebär bland annat att en systemleverantör ansvarar för administration och datalagring. Leverantören av molntjänsten hyr ut affärssystemet i form av en tjänst som företaget får åtkomst till via internet. Detta innebär att tillgängligheten till systemet är högre än exempelvis ett lokalt affärssystem. Den tekniska tillgängligheten som möjliggör en hög åtkomst till systemet har konstaterats vara en av de två överlägset största faktorerna till att företag väljer att använda sig av molnbaserade affärssystem. Med denna faktor så tillkommer dock olika risker, som i sin tur visat sig vara den största faktorn till att företag värderar att inte välja ett molnbaserat affärssystem. I denna studie undersöks de risker som kan kopplas till tillgängligheten inom molnbaserade affärssystem. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning lyfter studien fram de olika riskerna som kan uppkomma i samband med tillgängligheten inom molnbaserade affärssystem och hur företag kan arbeta för att motverka dem. Studien resulterar i tre konkreta alternativ för hur företag kan arbeta för att motverka de uppkommande risker. Syftet med studien har varit att bidra till befintlig forskning samt en trygg och hållbar användning av molnbaserade affärssystem för alla företag som använder eller planerar att använda sig av molnbaserade affärssystem. Nyckelord: Affärssystem, Molnbaserade affärssystem, teknisk tillgänglighet, risker, riskhantering / Abstract Today, businesses of all conceivable sizes use one or more different enterprise resource planning systems, also known as ERP. A common decision when purchasing an ERP-system is whether or not it should be cloud-based. The fact that the ERP-system is cloud-based means, among other things, that a system supplier is responsible for the administration and data storage. The cloud service provider rents out the ERP-system as a service that the company can access through the Internet. This means that accessibility to the system is higher than, for example, on-premise ERP-systems The technical accessibility that enables high access to the system has been found to be one of the two by far biggest factors in why companies choose to use cloud-based business systems. However, with this factor however, various risks also arise, which in turn have proven to be the biggest factor in why companies value not choosing a cloud-based business system. This study examines the risks that can be linked to the availability of cloud-based ERPsystems. Through a qualitative study, the study highlights the various risks that may arise in connection with accessibility in cloud-based ERP-systems, and how companies can work to counteract them. The study results in three concrete options for how companies can work to counteract these risks. The purpose of the study has been to contribute to existing research as well as a safe and sustainable use of cloud-based ERP-systems for all companies that use or plan to use cloud-based ERP-systems. Keywords: Enterprise Resource Planning system (ERP), technical availability, cloud-based ERP, risks, risk management

Examensarbetet utfördes hösten 2020 på Scania Industrial Maintenance i Södertälje. Arbetet har fokuserat på två avdelningar inom produktionsavsnitten Transmissionsbearbetning samt Motorbearbetning, en avdelning från vardera produktionsavsnitten. På Transmissionsbearbetning undersöktes avdelningen Hårda kugg och på motoravdelningen undersöktes DMAHB. Huvudmålet för examensarbetet är att så långt som möjligt definiera teknisk tillgänglighet för Scania baserat på produktions- och underhållsdata. Med hjälp av underhållsingenjörer, underhållstekniker samt tidigare erfarenheter från arbete på Scania har information- och processkännedom införskaffats via besök och intervjuer. Data från respektive linje har analyserats och litteraturstudier har gjorts för att få en djupgående förståelse för problemet. Nuläget inom produktion och underhåll har givit en helhetsbild över problematiken med att definiera teknisk tillgänglighet. Flertalet faktorer har tagits i åtanke såsom kultur, bristande resurser, nyckeltal och standarder. Mätning av teknisk tillgänglighet kan göras på flera sätt enligt svenska underhåll standarder vilket tas upp i arbetet. Det som i det här arbetet anses passa Scania är att utgå ifrån drifttiden och tid för återställning för att få fram underhållets påverkan på produktionen. För att uppnå det här behöver Scania börja mäta drifttiden för varje maskin och förbättra rapporteringen av stopptiderna. / The examination project was carried out in the autumn of 2020 at Scania IndustrialMaintenance in Södertälje. The work has focused on two departments within the production sections Transmission processing and Engine processing, one department from each production section. In the Transmission processing, the Hard Gear section was examined, and in the engine-section was DMAHB examined. The main goal of the examination project is to define technical availability for Scania as far as possible based on production and maintenance data. With the help of maintenance engineers, maintenance technicians and previous experience from working at Scania, information and process knowledge has been acquired through visits and interviews. Data from each line have been analyzed and literature studies have been done to gain an in-depth understanding of the problem. The current situation in production and maintenance has provided an overall picture of the problems with defining technical availability. Most factors have been considered such as culture, lack of resources, key-figures, and standards. Measurement of technical availability can be done in several ways according to Swedish maintenance standards, which is addressed in the work. What in this work is considered suitable for Scania is to start from the operating time and time for restoration to obtain the impact of maintenance on production. To achieve this, Scania needs to start measuring the operating time of each machine and improve the reporting of downtime.

In this paper the military utility of additive manufacturing of spare parts during international deployment is explored. We also analyze the effect that additive manufacturing has on technical availability. International deployment can be tough for logistical reasons and this leads to a difficulty in supplying ground troops with spare parts. If the spare parts cannot be acquired in the deployment area these have to be shipped from central distribution centers or be ordered directly from the industries. Some spare parts are uncommon and not stored in distribution centers but only get manufactured on order. This type of production can lead to delivery times of up to 40-50 weeks. With additive manufacturing this process could be shortened to 4-10 weeks. Conclusions that can be drawn is that additive manufacturing has military utility and can give a higher technical availability, given that a few technical difficulties are resolved. At this point there is a shortcoming in the number of qualified materials for printing spare parts for regular vehicles and this makes it difficult for the industry to approve of spare parts constructed with additive manufacturing. The winning in technical availability is directly linked to how difficult the deployment area is to reach for logistical units. Additive manufacturing has a higher positive effect in areas that are hard to reach. / I denna uppsats undersöks den millitära nyttan med additiv tillverkning av reservdelar för markförband under internationell insats och hur detta kan påverka den tekniska tillgängligheten på systemen. Internationella insatser kan kräva långa logistikkedjor vilket innebär att reservdelar som inte kan införskaffas i närområdet måste fraktas från en bakre underhållsnivå eller beställas direkt från leverantör. Vid vissa tillfällen med skador på system som kräver nyproduktion av reservdelar från tillverkare, kan det i dagsläget ta upp till 40-50 veckor. Med additiv tillverkning kan förloppet kortas ner betydligt och tillverkningstiden blir istället 4-10 veckor. Slutsatser som kan dras är att additiv tillverkning har en militär nytta och kan ge en högre teknisk tillgänglighet, förutsatt att en del tekniska svårigheter klaras ut. I dagsläget finns det brister i mängden kvalificerade material för utskrifter till vanliga fordon vilket gör det svårt för industrin att godkänna reservdelarna som en ordinarie reparationsmetod i sina produkter. Vinsten i teknisk tillgänglighet är också kopplad till hur svårtillgängligt insatsområdet är. Desto svårtillgängligare området är desto större vinst medför additiv tillverkning.

Tillgänglighet är väsentligt för att skapa effekt med tekniska system. Detta leder till ett behov av att aktivt arbeta med uppföljning och nyckeltal för att kunna optimera organisation och design i syfte att uppnå den önskade effekten, utifrån tillgängliga resurser. En grund i detta är att ha en gemensam terminologi, god kommunikation och en förståelse för aktörernas roller.   Studien undersöker tillgänglighetsbegreppen och jämför definitionerna i litteratur med verkligheten. Syftet är att förtydliga och belysa problematiken kring begreppen för tillgänglighet och dess nyckeltal samt arbetet med detta. Detta görs bland annat genom att pröva om befintliga begrepp fortfarande är valida. Målsättningen är att arbetet skall styrka de uttalade behoven rörande en diskussion kring tillgänglighetsbegreppen och kunna vara en inledning till vidare studier.   Resultatet visar på att befintliga tillgänglighetsbegrepp är gångbara. Frågan som uppstår är rörande vilken typ av tillgänglighet som bör vara i fokus. Oavsett, är det utmanande att ur ett tillgänglighetsperspektiv, hantera multifunktionella plattformar med olika driftprofiler. Till detta finns det tolkningsdiskrepanser mellan litteraturen och verkligheten, samt inom och mellan organisationerna. Vidare noteras att ensade rutiner för uppföljning saknas och att detta främst är en chefs- och ledningsfråga. / Availability is essential to create effect with technological systems. This leads to a need to actively work on follow-up and key indicators to be able to optimize organization and design in order to achieve the desired effect, with the resources available. Fundamental to this is to have common terminology, good communication and an understanding of the roles of those involved.   This study examines the concepts of availability and compares the definitions from literature with reality. The aim is to clarify and highlight problems with concepts of availability, key indicators and the work being done on this. This is partly done by testing whether or not existing concepts are still valid. The objective is for this work to support needs expressed regarding a discussion of availability concepts, and to be a prelude for further studies.   The results of the study show that existing concepts of availability are still valid. The question that arises relates instead to which type of availability should be in focus. Nevertheless, it is quite clear that it is a challenging task, from an availability perspective, to manage multifunctional platforms with different operating profiles. Furthermore, there are also discrepancies both between literature and reality, and within and between organizations. It was also noted that there is a lack of uniform follow-up procedures, and that this is primarily an issue for commanders and management.