I dag använder sig verksamheter i alla tänkbara storlekar utav ett eller flera olika affärssystem. Ett vanligt beslut vid anskaffning av ett affärssystem är om det ska vara molnbaserat eller inte. Att affärssystemet är molnbaserat innebär bland annat att en systemleverantör ansvarar för administration och datalagring. Leverantören av molntjänsten hyr ut affärssystemet i form av en tjänst som företaget får åtkomst till via internet. Detta innebär att tillgängligheten till systemet är högre än exempelvis ett lokalt affärssystem. Den tekniska tillgängligheten som möjliggör en hög åtkomst till systemet har konstaterats vara en av de två överlägset största faktorerna till att företag väljer att använda sig av molnbaserade affärssystem. Med denna faktor så tillkommer dock olika risker, som i sin tur visat sig vara den största faktorn till att företag värderar att inte välja ett molnbaserat affärssystem. I denna studie undersöks de risker som kan kopplas till tillgängligheten inom molnbaserade affärssystem. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning lyfter studien fram de olika riskerna som kan uppkomma i samband med tillgängligheten inom molnbaserade affärssystem och hur företag kan arbeta för att motverka dem. Studien resulterar i tre konkreta alternativ för hur företag kan arbeta för att motverka de uppkommande risker. Syftet med studien har varit att bidra till befintlig forskning samt en trygg och hållbar användning av molnbaserade affärssystem för alla företag som använder eller planerar att använda sig av molnbaserade affärssystem. Nyckelord: Affärssystem, Molnbaserade affärssystem, teknisk tillgänglighet, risker, riskhantering / Abstract Today, businesses of all conceivable sizes use one or more different enterprise resource planning systems, also known as ERP. A common decision when purchasing an ERP-system is whether or not it should be cloud-based. The fact that the ERP-system is cloud-based means, among other things, that a system supplier is responsible for the administration and data storage. The cloud service provider rents out the ERP-system as a service that the company can access through the Internet. This means that accessibility to the system is higher than, for example, on-premise ERP-systems The technical accessibility that enables high access to the system has been found to be one of the two by far biggest factors in why companies choose to use cloud-based business systems. However, with this factor however, various risks also arise, which in turn have proven to be the biggest factor in why companies value not choosing a cloud-based business system. This study examines the risks that can be linked to the availability of cloud-based ERPsystems. Through a qualitative study, the study highlights the various risks that may arise in connection with accessibility in cloud-based ERP-systems, and how companies can work to counteract them. The study results in three concrete options for how companies can work to counteract these risks. The purpose of the study has been to contribute to existing research as well as a safe and sustainable use of cloud-based ERP-systems for all companies that use or plan to use cloud-based ERP-systems. Keywords: Enterprise Resource Planning system (ERP), technical availability, cloud-based ERP, risks, risk management

Examensarbetet utfördes hösten 2020 på Scania Industrial Maintenance i Södertälje. Arbetet har fokuserat på två avdelningar inom produktionsavsnitten Transmissionsbearbetning samt Motorbearbetning, en avdelning från vardera produktionsavsnitten. På Transmissionsbearbetning undersöktes avdelningen Hårda kugg och på motoravdelningen undersöktes DMAHB. Huvudmålet för examensarbetet är att så långt som möjligt definiera teknisk tillgänglighet för Scania baserat på produktions- och underhållsdata. Med hjälp av underhållsingenjörer, underhållstekniker samt tidigare erfarenheter från arbete på Scania har information- och processkännedom införskaffats via besök och intervjuer. Data från respektive linje har analyserats och litteraturstudier har gjorts för att få en djupgående förståelse för problemet. Nuläget inom produktion och underhåll har givit en helhetsbild över problematiken med att definiera teknisk tillgänglighet. Flertalet faktorer har tagits i åtanke såsom kultur, bristande resurser, nyckeltal och standarder. Mätning av teknisk tillgänglighet kan göras på flera sätt enligt svenska underhåll standarder vilket tas upp i arbetet. Det som i det här arbetet anses passa Scania är att utgå ifrån drifttiden och tid för återställning för att få fram underhållets påverkan på produktionen. För att uppnå det här behöver Scania börja mäta drifttiden för varje maskin och förbättra rapporteringen av stopptiderna. / The examination project was carried out in the autumn of 2020 at Scania IndustrialMaintenance in Södertälje. The work has focused on two departments within the production sections Transmission processing and Engine processing, one department from each production section. In the Transmission processing, the Hard Gear section was examined, and in the engine-section was DMAHB examined. The main goal of the examination project is to define technical availability for Scania as far as possible based on production and maintenance data. With the help of maintenance engineers, maintenance technicians and previous experience from working at Scania, information and process knowledge has been acquired through visits and interviews. Data from each line have been analyzed and literature studies have been done to gain an in-depth understanding of the problem. The current situation in production and maintenance has provided an overall picture of the problems with defining technical availability. Most factors have been considered such as culture, lack of resources, key-figures, and standards. Measurement of technical availability can be done in several ways according to Swedish maintenance standards, which is addressed in the work. What in this work is considered suitable for Scania is to start from the operating time and time for restoration to obtain the impact of maintenance on production. To achieve this, Scania needs to start measuring the operating time of each machine and improve the reporting of downtime.

Studien kopplar införandet av ett nytt självgående förbandsknutet bataljonsartilleri vid namn Granatkastarpansarbandvagn 90, GRKPBV 90 till teknisk tjänst. Studien tar en militärteknisk ansats då teknisk tjänst historiskt sett ofta blir förbisett i militära sammanhang. GRKPBV 90 bygger på en idé om ett självgående bataljonsbatteri som var på tal redan under 1990-talet vid namn Granatkastarpansarbandvagn 90120, men som ej förverkligades. Tidigare studier har visat att det kan finnas viss problematik vid införande av tekniska system med avseende på exempelvis teknisk tjänst. Det nya tekniska systemet GRKPBV 90 som ska införas i försvarsmakten kan bli komplext och kan ge en påverkan på militär verksamhet och i synnerhet teknisk tjänst. Studien kopplar den militära nyttan som är central i militär verksamhet till ett införande av ett nytt militärt tekniskt system och den tekniska tjänsten. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur införandet av ett nytt tekniskt system, i detta fall GRKPBV 90, kan påverkar den tekniska tjänsten hos ett mekaniserat förband samt hur det kan påverka tillgängligheten av indirekt eldförmåga. Frågeställning: Hur påverkar införandet av GRKPBV 90 den tekniska tjänsten vid ett svensk mekaniserat förband? Metod: För att svara på den frågeställning som ställs nyttjar studien en kvalitativ metod i form av en fallstudie med innehållande litteraturstudie samt intervjuer. Resultat: Studien pekar på att införandets påverkan på den tekniska tjänsten för de mekaniserade förbanden kan komma att vara liten med avseende på struktur och utbildning. Anledningen till detta är GRKPBV 90 militära lämplighet, det vill säga systemets militära nytta. Den tekniska tjänsten kan dock blir mer belastad med avseende av att fler vagnar kan innebära fler mekaniker, verktygssatser och reservdelar. Sammantaget kan detta påverka den tekniska tillgängligheten på GRKPBV 90 och i sin tur tillgängligheten av indirekt eldförmåga. / The study deals with the introduction of a new self-propelled artillery called Granatkastarpansarbandvagn 90, GRKPBV 90, linked to technical service. The study takes a military technical approach, as historically, technical service is more than rarely overlooked in military contexts. GRKPBV 90 is based on an idea of a self-propelled battalion battery that was already under development in the 1990s, called Granatkastarpansarbandvagn 90120, but not realized. Previous studies have shown that there may occur problem when introducing technical systems with regard to, for example, technical service. The new technical system GRKPBV 90 that will be introduced into the Armed Forces can be complex and may affect military activity and, in particular, technical service. The military benefit that is central to military activity should be linked to the introduction of a new military technical system and the technical service. Purpose: The purpose of the study is to explore how the introduction of a new technical system, in this case GRKPBV 90, may affect the technical service of a mechanized unit and how it can affect the availability of indirect fire capability. Research question: How does the introduction of GRKPBV 90 affect the technical service of a Swedish mechanized connection? Method: To answer the question posed, the study uses a qualitative method in the form of a case study containing a literature study and interviews. Result: The study shows that the answer to the research question is that the impact of the introduction on the technical service of the mechanized links may be small in terms of structure and education. The reason for this is GRKPBV 90 military suitability, that is, the military utility of the system. However, the technical service may be strained with the fact that more vehicles can involve more mechanics, tool kits and spare parts. All in all, this may affect the technical availability of the GRKPBV 90 and, in turn, the availability of indirect fire capability.

In this paper the military utility of additive manufacturing of spare parts during international deployment is explored. We also analyze the effect that additive manufacturing has on technical availability. International deployment can be tough for logistical reasons and this leads to a difficulty in supplying ground troops with spare parts. If the spare parts cannot be acquired in the deployment area these have to be shipped from central distribution centers or be ordered directly from the industries. Some spare parts are uncommon and not stored in distribution centers but only get manufactured on order. This type of production can lead to delivery times of up to 40-50 weeks. With additive manufacturing this process could be shortened to 4-10 weeks. Conclusions that can be drawn is that additive manufacturing has military utility and can give a higher technical availability, given that a few technical difficulties are resolved. At this point there is a shortcoming in the number of qualified materials for printing spare parts for regular vehicles and this makes it difficult for the industry to approve of spare parts constructed with additive manufacturing. The winning in technical availability is directly linked to how difficult the deployment area is to reach for logistical units. Additive manufacturing has a higher positive effect in areas that are hard to reach. / I denna uppsats undersöks den millitära nyttan med additiv tillverkning av reservdelar för markförband under internationell insats och hur detta kan påverka den tekniska tillgängligheten på systemen. Internationella insatser kan kräva långa logistikkedjor vilket innebär att reservdelar som inte kan införskaffas i närområdet måste fraktas från en bakre underhållsnivå eller beställas direkt från leverantör. Vid vissa tillfällen med skador på system som kräver nyproduktion av reservdelar från tillverkare, kan det i dagsläget ta upp till 40-50 veckor. Med additiv tillverkning kan förloppet kortas ner betydligt och tillverkningstiden blir istället 4-10 veckor. Slutsatser som kan dras är att additiv tillverkning har en militär nytta och kan ge en högre teknisk tillgänglighet, förutsatt att en del tekniska svårigheter klaras ut. I dagsläget finns det brister i mängden kvalificerade material för utskrifter till vanliga fordon vilket gör det svårt för industrin att godkänna reservdelarna som en ordinarie reparationsmetod i sina produkter. Vinsten i teknisk tillgänglighet är också kopplad till hur svårtillgängligt insatsområdet är. Desto svårtillgängligare området är desto större vinst medför additiv tillverkning.