Compulsive gambling has lately become a more common and serious issue in our society. The number of compulsive gamblers is constantly increasing alongside the growth of the gambling industry and the consequences of compulsive gambling include both economical and social disasters. Every addiction has a start, and so does compulsive gambling, which is why we chose to perform a survey in order to determine the possible causes to why individuals are drawn to gambling and what leads them into compulsive gambling, and also during which circumstances do they find the strength and will to come out of their addiction to gambling. The theories that are used in this paper include globalization, socialization, Bauman´s consumption society and empowerment, alongside the six phases of gambling by Custer and Milts, describing the way in and the way out of compulsive gambling. This survey is one of the qualitative kind, which means that the chosen theories are connected to the ten interviews that were done with gamblers of various kinds. The larger part of the interviews consist out of stories by compulsive gamblers and former compulsive gamblers, but the reader also gets to read the stories of those who gamble a whole lot, but still don´t consider themselves as compulsive gamblers and also from a treatment facility representative who has a lot of experience of treating compulsive gamblers.  This paper, in conclusion, shows that there are various reasons of why individuals become gamblers and compulsive gamblers. Some do it in order to escape their everyday problems; some do it to fit in with their friend circle while others do it for the sake of excitement or for the simple reason of making money. The publicity that surrounds gambling nowadays and the technology that increases the possibility of gambling, are also important factors that can awake the interest in gambling.  In order for the individual to get out of the compulsive gambling problem, more is needed then just the need to leave gambling behind. Support from one´s family and friends can be of help after the individual has fully decided to get out of his compulsive gambling issues. However, it is the individuals own free will and determination to leave the gambling behind, that is the key to a life free from compulsive gambling.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med – i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning. Framstående i resultatet är också att flera av eleverna upplever att teknologin på olika sätt står i vägen för dem i musikskapandet. Undersökningen visar också att användandet av digitala verktyg skapar nya förutsättningar för musikskapande och samarbete och att teknologin möjliggör ett mer individanpassat musikskapande som motiverar fler elever. När vi använder digitala verktyg för att skapa, spara och kommunicera ett musikaliskt budskap visar undersökningen att eleverna blir beroende av dessa verktyg för att klara uppgiften. Tillgången till teknologin blir på så vis en förutsättning för att eleverna ska lyckas. Forskningsresultatet visar även att uppgiften som eleverna får inverkar och styr i deras val av produktioner, något som är avgörande för huruvida eleverna uppfattar de digitala verktygen som hjälpmedel i musikskapandet. Både lärare och elever i denna undersökning beskriver en rädsla och oro för en undervisning allt för präglad av digitala verktyg. De menar att det skulle minska utrymmet för ensemblespel och ta bort känslan i musiken som de får från att spela riktiga instrument tillsammans med andra.

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature? In this essay, called “From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time” I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce’s Ulysses as well as works by William S. Burroughs, Italo Calvino, Laurence Stern and Julio Cortázar. What they all have in common is the ambition to explore the structure of literary language and the way it can be transformed. The area is vast and I will concentrate on only a few authors. These writers will show the diversity of my subject when I explore different styles and techniques such as the cup-up technique used by Burroughs and the interpretation of pictures as a foundation of telling a story, explored by Calvino. In order to do this, I have also studied modernism and postmodernism and the ways authors back then experimented with the written language. Finally I take a look at how the use of Internet and computers may affect the way books are written today and I try to answer the question whether nonlinear literature has a future in our highly technological times. After going through this literature I hope I will have offered a good picture of what nonlinear literature is and how I have applied its techniques to my own text “If dogs could speak”.

Disputats, Stockholms universitet, 2007.

Disputats, Stockholms universitet, 2007.

The development of movement based technology is changing the way we interact with our computer systems. This study aims to answer questions about how this change is occurring and aspects following it. A number of different data collection methods are put to use as twenty informants takes part in a series of experiments regarding different application areas. The movement based technologies utilized by the informants are Leap Motion and Myo. Through the use of user experience and usability the study shows that movement based technology performs worse than the mouse in all tested application areas. On the other hand we found that the user experience is enhanced with the use of movement based technology in all but one of the tested application areas.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.

This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others? By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West. The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture. Furthermore, it argues that the potential of this form of ideological particularisation can be regarded a universal charactersistic inherent in modernistic architecture.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.