Aldrig tidigare har det varit så aktuellt som det är idag, år 2021, att arbeta hållbart och spara på jordens resurser. Mängden material som finns i omlopp idag är stor. Ett långsiktigt arbetssätt för hållbarhet och cirkulärt byggande saknas. Byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska för att kunna uppnå Sveriges uppsatta klimatmål. För att minska på utsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle behöver byggbranschen genomföra konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Kunskapen om prisbilden av återbrukat material är idag låg bland de intervjuade i rapporten. En resurseffektivitet krävs för att vända branschen till att bli mer hållbar. Ett sätt att lyckas är att arbeta med de material och komponenter som redan finns och att arbeta cirkulärt, vilket resulterar i att arbeta med återbruk. Återbruk innebär att en komponent återanvänds i så ursprungligt skick som möjligt. I denna rapport har intervjuer med hållbarhetschefer, arkitekter, forskningsinstitut och återbrukscentral genomförts, tillsammans med en litteraturstudie och en utbildning om återbruk. Dessa tre tillvägagångssätt utgör metoden för rapporten. För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas. De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är: Minska klimatpåverkan Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material Unika gestaltningsmöjligheter Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag De främsta hindren som har identifierats är: Okunskap, inrutade vanor Saknad av kvalitet- och garantisystem Brist på lagerhållning och logistik Brist på återbrukat material och komponenter En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv behöver följande genomföras för ett främjat återbruk: Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen Längre medverkan och delaktighet för arkitekten Flexibilitet i gestaltningen Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja återbruk: Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter Bygg dyrt och med hög kvalitet Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som används Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen / It has never been more relevant than today, in 2021, to work with sustainability and to save the resources of the earth. The amount of material that is in the industry today is large and a long- term program focusing on sustainability and a circular business is missing. The construction industry is responsible for a large part of Sweden’s emissions of greenhouse gases. The level of emissions needs to decrease to be able to achieve the goal of a lower environmental impact. To reduce the gas emissions and to contribute to a more circular society, changes need to be made by the construction industry. One of these changes is to begin to work with reused materials. The knowledge of the price picture of recycled material is currently low among the interviewed in the report. Recourse efficiency is therefore necessary to make the industry more sustainable. One way to make this happen is to work with the materials and components already existing, a circular way of working is to reuse materials. Reuse of materials is when a component is reused with minimal to no reconstruction. In this thesis interviews with sustainability managers, architects, a research institute and a warehouse for reused materials has been conducted, together with a literary study and a course in reused materials. These three techniques outline the method of this thesis. To succeed with the readjustment to circular construction, it will take an overall commitment from all different parties involved in the construction process. A cooperation through the entire process, together with an increased knowledge are two important factors to get the work with reuse of materials forward. Driving forces for sustainable practices that were discovered are: Reduce the environmental impact Economically favourable to use reused materials Unique opportunities when designing buildings Opportinity to stand out and to show your company as a sustainable business Obstacles that were discovered are that the industry is developing slowly: Not enough knowledge and habits that are set Lack of regulation on a national level Lack of a system to store reused materials while waiting to be used again Lack of the materials itself One part of the thesis is focusing more in depth on the architect’s perspective and how the architect can work to include more reused materials when designing buildings. From the architects perspective these following suggestions were made to increase reuse of materials: Reuse needs to be included in the process from day one The architect needs to have a longer participation in the building process Flexibility when designing The quality of the product that is being reused has to be able to be proven The result of this thesis suggests eight ways to include and increase reused materials: Knowledge and new ways of thinking needs to evolve The customer must take its responsibility and laws regulating reuse needs to be made A shift in age groups in the industry will make ways for new systems Grosists producing the materials must take their responsibility Build expensive and with good quality A budget for construction materials and components should be made Planning for reuse of materials early on in the process The architect must be involved longer in the construction process

The expectations on companies to introduce better business models to enhance environmental performance are increasing. Sweden is aiming at becoming climate neutral in 2045 which requires methods to capture and store carbon in addition to decrease emissions. Research has shown that biochar production can be one way to support the target. The process to produce biochar is called pyrolysis and is still only implemented in a smaller scale in Sweden. This study aims to facilitate implementation of pyrolysis in heat-requiring industries. By collecting knowledge from existing literature of the topic, as well as exploring a case at Skanska, the objectives to answer are related to the design of the pyrolysis process, the suitable feedstocks and where in the value chain cooperation is needed. Additional objectives are to develop guidelines and apply them on a case study for evaluation. Pyrolysis is the name of thermal decomposition of biomass, a process that generates biochar, bio-oil and syngas. Based on a literature review on the pyrolysis process with its products, some criteria for a successful implementation of pyrolysis are created. Those criteria are the foundation to address the first objective with relevance to heat-requiring industries. The answers are used to develop guidelines that are meant to support stakeholders that are interested to invest in a pyrolysis facility. Additionally, the results indicate that more industries could see benefits from biochar production as the design can be customized. Cooperation is considered important to deliver feedstocks and possibly sell the products, where pyrolysis is also a good example of integrating more circularity in business. It is recommended that heat-requiring industries should indeed consider an investment in pyrolysis in order to improve the environmental work. Intermediate pyrolysis with good flexibility of both feedstocks and product distribution is considered most suitable. However, further research and practical cases are needed to optimize the process for the desired objectives as well as explore the products’ markets more. / Sverige har som mål att bli ett klimatneutralt land till år 2045. Detta mål kan inte nås genom endast utsläppsminskning utan kräver också åtgärder som fångar och förvarar koldioxid. Forskning har visat att pyrolys kan vara en process som kan användas för att bidra till detta mål. Pyrolys är en process där biomassa upphettas till en hög temperatur med ingen eller endast små mängder tillförsel av syre, vilket gör att det skiljer sig från förbränning. Pyrolys producerar bland annat biokol som idag används i mindre skala i Sverige. Syftet med studien är att underlätta implementeringen av pyrolys i värmekrävande industrier genom att föreslå hur pyrolys kan vara en del av affärsmodellen. Målen att uppnå för att möta detta syfte är: Identifiera viktiga faktorer för att uppveckla en verksamhet som integrerar pyrolys, innehållandes men inte begränsad tilla) hur pyrolysprocessen ska utformas.b) vilken typ av bränsle som är lämplig.c) var i värdekedjan samarbete behövs. Baserat på de identifierade faktorerna, skapa riktlinjer för att stödja intressenter i implementering av pyrolys. Tillämpa och utvärdera riktlinjerna i en fallstudie av biokolsproduktion i anslutning till ett asfaltverk. Klimatnyttan med biokol är anledningen till att intresset för pyrolys har växt de senaste åren. Det kan vara av intresse för aktörer som investerar i pyrolys att kunna tillgodoräkna negativa utsläpp, men det behövs bättre standarder för hur detta ska gå till. Idag används biokol i Stockholms stads urbana trädplanteringar eftersom de planteras i en mindre bördig miljö, ett projekt som har visat goda resultat. Användningsområdet i jord innebär bland annat att vatten och näring kan hållas i biokolets porösa struktur, samtidigt som kol är bundet i en stabil form. Denna studie grundas i en literturstudie som har kompletterats med en fallstudie. Uppdragsgivare till studien är Skanska som i ett första steg ställde frågan hur pyrolys skulle kunna leverera värme till ett asfaltverk i Borlänge. Skanska har under det senaste året undersökt möjligheterna att själva börja producera biokol eftersom de redan använder biokol i vissa anläggningsarbeten idag, i Stockholms stad bland annat. Att producera eget biokol skulle kunna göras på eget anläggnings- och träavfall och flera av produkterna från pyrolys är möjliga att använda i verksamheten internt. Dock räcker inte det interna materialet som bränsle till pyrolysanläggningen vilket gör det viktigt att samarbeta med externa parter för att samla tillräckligt med bränslematerial. Genom litteraturstudien förklaras de begrepp och processer som är grunden för att besvara målen med studien, så som pyrolysprocessen med dess produkter, asfaltproduktion och begrepp inom industriell ekologi som ämnar till att utveckla affärsmodeller baserat på samarbete med hållbarhet i fokus. Baserat på literturstudien kan ett antal kriterier ställas upp som möjliggör att ta sig an studiens mål ur ett perspektiv som passar en värmekrävande industri i Sverige. Svaren kunde användas för att utveckla ett antal riktlinjer för att stödja en industri som är intresserad av att investera i en pyrolysanläggning. Riktlinjerna ger bland annat stöd i val av process, användningsområden för produkter, lämpliga bränslen, placering av anläggning och prioriterade samarbetspartners – allt baserat på vilket det huvudsakliga syftet med investeringen är. I fallstudien undersöks om ett asfaltverk i Borlänge skulle vara en lämplig placering för en pyrolysanläggning i Skanskas regi. Detta har gjorts genom personlig kontakt med involverade personer både inom och utanför Skanska. Främst har Borlänge kommun setts som en viktig partner, med vikt på det kommunala energi- och avfallsbolaget Borlänge Energi. Anställda där har kontaktats för att diskutera möjligheterna med att få köpa in bränslematerial från avfallsanläggningen som ligger på samma mark som Skanskas asfaltverk. En konsult har kontaktats för att undersöka möjligheterna med att koppla den föreslagna pyrolys-anläggningen till fjärrvärmenätet, vilket ansågs fullt möjligt. Avslutningsvis har riktlinjerna som togs fram i resultatet använts för att utvärdera existerande och föreslå ytterligare åtgärder för integreringen av en pyrolysanläggning i Skanskas affärsmodell. Slutsatserna med studien visar på att pyrolys mycket väl kan vara en lämplig investering för en värmekrävande industri i Sverige. Investeringen kan stödja miljöarbetet på företaget genom egentillverkad förnybar energi samt produkter som kan användas för miljöförbättrande åtgärder internt eller annars säljas till externa parter. Mellansnabb pyrolys med möjlighet att ta emot varierande bränsletyper samt flexibilitet i produktfördelning anses vara den mest lämpliga för dessa industrier. Alla produkterna måste vara värdefulla, helst för intern användning, men annars för att möjliggöra försäljning på marknaden. Slutligen visar studien att det är fullt möjligt för fler aktörer att investera i pyrolys i takt med att intresset ökar. Samarbete mellan olika typer av aktörer kommer dock vara en nyckel för lyckas med integrering. Där kan industriell symbios att bli ett vägledande koncept för att utforma och hitta värden i samarbetet. När fler aktörer ger sig in i branschen kommer utvärdering och optimering av pyrolys att bli avsevärt enklare.

The increased number of electric vehicles (EV) will influence the electricity demand and could possibly exceed the maximum power available on the grid. In order to manage such development, new innovations and impactful policy mechanisms are crucial.  EV fleets are prospected to work as dynamic energy storage systems and if controlled smartly, it could result in energy savings and revenue streams. The EV could, be charged when electricity prices are low and discharged when high. Thus, discharged power could be sold to the grid or supplied to a building. This could then generate revenue streams and enhance self-consumption through services called vehicle-to-grid (V2G) and vehicle-to-building (V2B). Despite the advantages of V2X (vehicle-to-anything), premature battery degradation due to capacity loss as a consequence of charging and discharging processes is a prominent concern since the battery is unfit for EV when it reaches 80 percent of the initial capacity. This could be managed by providing the battery a second life as storage solution and thus enhance the feasibility, and lifetime for EV batteries thereby contributing to circular economy.  Previous studies have investigated the possibility of EV as energy vectors and optimizing the charging and discharging schedules for demand supply management, for example in peak shredding or shifting. This study aims to combine the mechanism of V2B and V2G and further providing the EV battery a second life in residential PV storage to optimize the usage through the battery’s lifetime in a circular perspective. Hence, for this thesis, a mixed integer linear problem (MILP) was developed to optimize the potential, savings and earnings from V2B/V2G as well as from second-life energy storage in residential PV. For this purpose, a case study with real data from a residential building with a build-in PV from 2018 in Switzerland was integrated. Further, the impact of the batteries in the two stages and the contribution towards a circular economy was investigated.  Results show that the battery lifetime from exercising V2G/V2B could at its worst last for 3.11 years. This is however strongly impacted from input data, degradation and selling price of electricity. During its lifetime, the EV battery could avoid 26% of cost compared with not using V2X. Overall, V2B/V2G leads to energy and economic savings, but there is degradation in the battery and the savings made by V2B/V2G is not enough to justify the investment costs of an EV battery. Hence, the cost of replacing the battery in the EV due to the degradation of V2B/V2G needs to be subsidized or by other incentives for it to become feasible. When further providing the battery a second life, it shows huge potential in savings as observed from the result which contributes to resource efficiency and circular economy. In this study, the reused battery could last for either 2.4 or 9.45 years, depending on the electricity selling price. Thus, the lifetime usage of the battery can be increased substantially with second life of batteries depending on the application. / Det ökande antalet elbilar kommer att resultera i ökad efterfrågan av elektricitet och då även överskrida tillgängligheten på elnätet. För att hantera utveckling som denna är nya innovationer och kraftfulla policys vitalt.  Elbilar förväntas att kunna användas som dynamisk energilagring och leda till energibesparingar och intäkter. Genom innovationer som vehicle-to-grid (V2G) och vehicle-to-building (V2B) finns det potential för elbilar att ladda upp batteriet när elpriserna är låga och sedan ladda ur batteriet när priserna är höga. Den urladdade energin kan då exempelvis säljas till elnätet (V2G) eller levereras till en byggnad (V2B) och således leda till intäkter eller reducerade elkostnader. Trots fördelarna med att tillämpa elbilsbatterier för urladdning, tillkommer följder av ökad degradering av batteriet på grund av upp- och urladdning. Då batteriet inte är lämpligt för användning i elbilar när det degraderat till 80 procent av den initiala kapaciteten, finns det även en problematik. Detta skulle kunna hanteras genom att återanvända batteriet i lagringslösningar och öka lönsamheten i att använda dynamisk energilagring, förlänga livslängden men även bidra till den cirkulära ekonomin.  Den här studien syftar till att optimera potentialen, besparingar och intäkter av elbilsbatterier i ett cirkulärt perspektiv genom V2B och V2G och därefter återanvända elbilsbatteriet för energilagring med solceller i ett bostadshus. För detta, användes linjär programmering. Vidare integrerades en fallstudie med verkliga data från ett bostadshus i Schweiz med solceller.  Resultaten visar att batteriets livslängd reduceras till 3,11 år genom att använda V2G/V2B, men är starkt påverkat av inmatningsdata, degraderings modellen och försäljningspriset av elektricitet. Under batteriets livstid kunde elbilsbatteriet undvika 26% av elkostnaderna jämfört med att inte implementera V2B/V2G. Sammantaget leder sådan användning av elbilsbatterier till energi- och ekonomiska besparingar, men på grund av den signifikanta reduceringen i livslängd och höga investeringskostnader, räcker det inte för att motivera implementerandet av sådana tekniker som det ser ut idag. Det finns därmed ett behov av subventionering av elbilsbatterier för att använda V2B/V2G. Vidare, när batteriet återanvänds, visar resultaten signifikant besparingspotential som kan bidra till resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. I den här studien, varierar livslängden på det återanvända batteriet mellan 2,4 och 9,45 år som ett resultat av försäljningspriset av elektricitet. Således kan batteriets livslängd beroende på applikation förlängas avsevärt genom återanvändning.

Digital marketplaces gained increased importance in the circular economy. Although their economic benefits are a popular subject in present literature, research is scarce on their environmental impact. Since economic motivations often collide with environmental motivations on digital marketplaces within the circular economy, rebound effects can occur. Therefore, it is crucial for companies to continuously evaluate the environmental value of their service. Consequently, this thesis aims at creating a framework to identify the environmental impact of digital marketplaces within the circular economy. Two important questions had to be answered in this research: How environmental impact assessment and user behavior can be combined to identify factors that influence the environmental impact of such digital marketplaces and how these factors can be incorporated into a framework. Based on a review of relevant literature on circular economy, environmental impact assessment and user behavior, a single case study was conducted on the digital marketplace of the urban logistics startup Tiptapp. Qualitative data was gathered by interviewing users. Respondents were divided into two groups depending on their role on the platform: ‘helpers’ (supply) and ‘advertisers’ (demand). The results indicated that mainly three factors influence the environmental impact: user behavior, user flow and direct interactions, and external factors. By designing the framework to outline the influencing factors and their relationship, an initial foundation has been built for digital marketplaces and their providers to evaluate the environmental impact of their services and to actively counteract concealed rebound effects. Future research is needed to facilitate generalizability of the proposed framework as well as data integration and accurate impact calculations. / Digitala marknadsplatser har ökat i betydelse för den cirkulär ekonomin. Även om deras ekonomiska fördelar är ett populärt ämne i nuvarande litteratur är forskning om deras miljöpåverkan knapp. Eftersom ekonomiska motiv ofta kolliderar med miljömässiga motiv på digitala marknadsplatser inom den cirkulära ekonomin kan rebound-effekter uppstå. Därför är det avgörande för företag att kontinuerligt utvärdera miljövärdet av deras tjänster. Följaktligen syftar den här studien till att skapa ett ramverk för att identifiera miljöpåverkan av digitala marknadsplatser inom cirkulär ekonomi. Två viktiga frågor måste besvaras i denna forskning: Hur miljökonsekvensbedömning och användarbeteende kan kombineras för att identifiera faktorer som påverkar miljöpåverkan av sådana digitala marknadsplatser och hur dessa faktorer kan integreras i ett ramverk. Baserat på relevant litteratur om cirkulär ekonomi, miljökonsekvensbedömning och användarbeteende har en fallstudie genomförts på den digitala marknadsplatsen Tiptapp, som är ett urbant logistik-startup. Kvalitativa data samlades in genom att intervjua användare. De svarande delades in i två grupper beroende på deras roll på plattformen: "helpers" (utbud) och "advertisers" (efterfrågan). Resultaten indikerade att främst tre faktorer har påverkan på miljön: användarbeteende, användarflöde och direkta interaktioner samt externa effekter. Genom att utforma ett ramverk för att beskriva de påverkande faktorerna och deras förhållande har en första grund byggts. Detta för att digitala marknadsplatser och deras leverantörer ska kunna utvärdera miljöpåverkan av deras tjänster och aktivt motverka dolda rebound-effekter. Framtida forskning behövs för att underlätta generaliserbarhet av det föreslagna ramverket samt dataintegration och exakta konsekvensberäkningar.

Agriculture is one of the most carbon-intensive sectors in today’s world. With demand for food soaring to feed an ever-increasing population, many methods are employed to produce food, ranging from open-field to greenhouse systems. However, due to their large environmental footprint, urban agriculture methods such as soilless culture systems are increasingly becoming a preferred method for food production. A case study has been performed at Hollbium in Stockholm, Sweden for the purpose of evaluating potential environmental impacts of Hollbium Loop, a vertical hydroponic system used for food production. This is achieved by carrying out a stand-alone assessment of Hollbium Loop, to identify potential environmental hotspots over the product’s lifetime of 10 years. Furthermore, Hollbium Loop’s system is compared to the production of lettuce in a horizontal open-field, a greenhouse farming system and nutrient film technique located in Spain, to identify potential trade-offs. Attributional life cycle assessment (ALCA) has been employed as a methodology with an explicit focus on eight impact categories at a midpoint level. The results of the study indicate that hotspots of environmental impacts in Hollbium Loop’s life cycle are due to the use of an internal combustion engine vehicle for maintenance, production of electronic components and the consumption of electricity in the use phase. In contrast, the results from the comparative scenarios indicated that Hollbium Loop from a life cycle perspective had the highest impacts under all impact categories in relation to the other three systems of food production. When the distance for transportation within the maintenance phase is reduced to a reasonable figure, Hollbium Loop no longer had the highest impacts within global warming and fossil resource scarcity, showing that the distance traversed plays a key role in mitigating the impacts. Other aspects and assumptions are also analyzed further using a sensitivity analysis, which shows that there is scope for decreasing Hollbium Loop’s environmental footprint. It is therefore recommended that Hollbium puts its efforts into optimizing the distance and modes of transport utilized and increasing the outer frame thickness of the Loop to make it sturdy and robust. Finally, it is also advised to increase the Loop’s vertical length to increase the yield per cycle, thereby reducing the overall impacts per kilogram of lettuce produced. / Jordbruket är en av de mest kolintensiva sektorerna i dagens värld. Med en efterfrågan på livsmedel som stiger för att föda en ständigt ökande befolkning, används många metoder för att producera livsmedel. Dessa metoder omfattar allt från öppna fält till växthussystem. På grund av deras stora miljöpåverkan blir emellertid stadsnära jordbruksmetoder, såsom system för hydroponiska odlingar (odlingar utanför jorden) en alltmer föredragen metod för livsmedelsproduktion. En fallstudie har genomförts hos Hollbium i Stockholm, Sverige med syfte att genomföra en utvärdering av den potentiella miljöpåverkan för Hollbium Loop, ett vertikalt hydroponiskt system som används för livsmedelsproduktion. Detta uppnås genom att först utföra en fristående bedömning av Hollbium Loop och på så sätt identifiera potentiella riskområden under produktens livslängd på tio år. Dessutom jämförs Hollbium Loops system med produktionen av sallad i ett horisontellt öppet fält, ett växthusodlingssystem och en näringsfilmsteknik i Spanien för att identifiera potentiella avvägningar. Attributiv livscykelanalys (ALCA) har använts som metod med ett tydligt fokus på åtta karakteriseringsfaktorer för mittpunkt. Resultaten i studien indikerar att riskområden för miljöpåverkan i Hollbium Loops livscykel beror på en användning av fordon med förbränningsmotor i underhållsfasen, produktion av elektroniska komponenter och elförbrukning i användningsfasen. Däremot visade resultaten från de jämförande scenarierna att Hollbium Loop ur ett livscykelperspektiv har den högsta miljöpåverkan i alla påverkanskategorier i jämförelse med de tre andra systemen för livsmedelsproduktion. När avståndet för transport inom underhållsfasen reduceras till en rimlig nivå så hade Hollbium Loop inte längre den högsta påverkan inom global uppvärmning och knappa fossila resurser, vilket visar att det avståndet spelar en nyckelroll för att mildra effekterna. Andra aspekter och antaganden analyseras också vidare med hjälp av en känslighetsanalys, som således visar att det finns utrymme för att minska Hollbium Loops miljöavtryck. Det rekommenderas därför att Hollbium satsar på att optimera avståndet och de transportsätt som används, men att även öka tjockleken av den yttre ramen för att göra den stabil och robust. Slutligen rekommenderas det även att öka systemets vertikala längd för att öka avkastning och därmed minska de totala effekterna per kilo producerad sallad.

This thesis discusses digital transformation as an enabler of the circular economy in the Swedish automotive industry. Circular economy has gained awareness lately, and many companies want to implement this sustainable strategy. In doing so, digital transformation is often needed to succeed. However, academic literature on digitaltransformation and its impact on the circular economy is limited. This thesis aims to answer the research question: “How are Swedish automotive organizations leveraging digital transformation to transition towards a circular economy?”. The research is done through a survey of the Swedish automotive industry based on literature regarding the subjects. The authors identify five key findings regarding how the Swedish automotive industry leverages digital transformation to transition towarda circular economy. The findings are (01) the driving forces of digital transformation-driven circular economy, (02) the need to raise awareness regarding the impact of various digital technologies, (03) to continue the use of technologies that have a great impact on sustainability, (04) the need to raise awareness regarding the impact of digital technologies on sustainability, (05) the need for organizational awareness and involvement of employees in the circular economy strategy. / Denna uppsats diskuterar digital transformation som ett hjälpmedel att uppnå cirkulär ekonomi inom den svenska bilindustrin. Cirkulär ekonomi har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet och många företag vill genomföra denna hållbara strategi. För att lyckas med detta behövs ofta digital transformation. Akademisk litteratur om digital transformation och dess påverkan på cirkulär ekonomi är begränsad. Denna avhandling ämnar besvara forskningsfrågan “Hur använder svenska bilindustrindigital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi?”. Forskningen utförs genom en undersökning av den svenska bilindustrin baserad på litteratur om ämnena. Avhandlingens författare identifierar fem viktiga observationer angående hur den svenska bilindustrin använder digital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi. De fem observationerna är (01) de drivande krafterna bakom digital transformationsdriven cirkulär ekonomi, (02) behovet att öka medvetenheten om olika digitala teknologiers påverkan, (03) att fortsätta användningen av teknologier med stor inverkan på hållbarhet, (04) behovet att öka medvetenheten om digitala teknologiers inverkan på hållbarhet, (05) behovet av organisatorisk medvetenhet och engagemang av anställda i cirkulär ekonomi-strategi.

Today’s world is characterised by considerable inconsistency. In some parts of the world people are living in starvation and malnutrition, while in some other parts of the same world, about 1.3 billion tons of food is wasted every year. We do not know enough about what contributes to food waste. However, there seems to be an emergent pattern of behaviour around sharing food. This hermeneutic phenomenological research will explore how food sharing might reduce food waste in a cultural and community-based society like Saudi Arabia through the lived experiences of restaurants and food bank employees. Research data were collected through a face-to-face semi-structured interview method from 15 participants from selected restaurants and food bank in Riyadh. Using the theory of planned behaviour (TPB) as the theoretical lens, a conceptual framework was proposed to elicit underlying behavioural and cultural factors impeding food waste reduction and the inefficiency of food sharing. Using Paul Colaizzi’s approach, the collected interview data were reviewed, analysed, and seventeen themes were elicited for further discussion. The findings suggest that culture through an affluent way of life and the show-off lifestyle of hosts continue to contribute to more food wastage. The strictly business nature of restaurants operation leads to edible food fit for human consumption ending up in the garbage. The revised conceptual framework provides insight into the factors hindering food waste reduction and food sharing. With supporting regulations and policies, food leftovers can either be distributed to people in need or put to an alternative use.

[pt] Este estudo fornece uma análise da relação entre as práticas da economia circular (EC) e o desempenho nas pequenas e médias empresas (PME) na Europa, seguindo uma abordagem multinível. O projeto de pesquisa descreve as etapas envolvidas para atingir esse objetivo. A primeira etapa (artigo 1) examina as tendências da pesquisa existente. Verificamos as variáveis utilizadas, o tipo de dados, o método de análise, o tipo de indústria, o porte da empresa, o tamanho da amostra e o tema ao qual o artigo pertence. Os resultados indicam que não existe um consenso claro sobre a melhor forma de medir e operacionalizar as práticas de EC e o desempenho das empresas, no entanto as variáveis identificadas podem ser utilizadas como guia para futuras pesquisas sobre EC e o desempenho das empresas. Na segunda etapa (artigo 2), investigamos como os indicadores de desempenho econômico, social e ambiental do país PME moderam a relação entre as práticas de EC e o desempenho da empresa. Em resumo, os resultados apoiam que o impacto financeiro da adoção da EC é positivo e é afetado pelo nível de desempenho nacional econômico e ambiental. A terceira etapa (artigo 3) tem como objetivo desenvolver e testar o modelo empírico que inclui moderação por nível meso. Examinamos a função dos intermediarios no envolvimento das PME nas atividades de EC bem como a presença de Redes de Simbiose Industrial (ISN) afeta o desempenho das PME. As conclusões afirmam que as ISN s podem impulsionar a adopção da EC e os intermediários podem ajudar as PME a superar os obstáculos da EC. / [en] This study provides an examination of the relationship between circular economy (CE) practices and firm performance in small and medium-sized enterprises (SMEs) in Europe, following a multi-level approach. The research project outlines the stages involved to reach this goal. The first stage (paper 1) examines the trends in the existing research. We verified the variables used, the type of data, the method of analysis, the type of industry, the size of the company, the size of the sample and the topic to which the article belongs. The results indicate that there is no clear consensus on the best way to measure and operationalize CE practices and firm performance, however the variables identified can be used as a guide for future research on CE and firm performance. The second stage (paper 2) we investigate how the economic, social, and environmental performance indicators of the SME country moderates the relationship between CE practices and firm performance. In summary, the results support that the financial impact of adopting CE is positive, and it is affected by the level of national economic and environmental performance. The third stage (paper 3) the aim is develop and test empirical model include moderation by meso-level. We examined the function of intermediaries in involving SMEs in CE activities, and how the presence of Industrial Symbiosis Networks (ISN) affects SMEs performance. The findings affirm that ISNs can boost CE adoption and intermediaries can assist SMEs in surmounting CE obstacles.

The aim of this project is to investigate the influence of AI on CBMs, specifically focusing on the aggregated dimensions of value proposition, value creation and delivery, and value capture. This study employs a qualitative research design inspired by a deductive approach. A systematic literature review was conducted from scientific articles. Interviews with manufacturing companies and AI experts are also utilized to enrich understanding and validate the theoretical model. A thematic analysis was conducted to extract and examine patterns and themes and from that a framework has been developed about how AI influences the circular business values of value proposition, value creation and delivery, and value creation. The key enablers and challenges are outlined, categorized into three main groups: Technological, Organizational, and Environmental factors. The conclusion is that AI enables CBMs in manufacturing by optimizing materials, enhancing predictive maintenance, improving recycling processes, and enabling dynamic pricing models. Key enablers include robust AI infrastructure, organizational support, and regulatory frameworks. Challenges encompass inadequate infrastructure, data issues, and skill shortages. Competitive pressures and regulations drive adoption but also pose hurdles.

Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.