No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar,</p><p>såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper.</p>

1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft och har sedan dess varit kraftigt debatterad. Vissa anser att lagen fyller sin funktion, medan andra anser att den bara utgör en möjlighet för skuldsatta att komma undan sina förpliktelser och att många skuldsaneringar är misslyckade, eftersom gäldenärerna återskuldsätter sig. Uppsatsen syfte är att mot bakgrund av de grundläggande syftena i skuldsaneringslagen utröna vilka kriterier som kan avgöra huruvida en skuldsanering är lyckad eller misslyckad. Återskuldsättning under pågående skuldsanering diskuteras utifrån olika intressenters statistik och om återskuldsättningen är ett problem som innebär att möjligheten till skuldsanering bör avskaffas. En misslyckad skuldsanering kan sägas föreligga när gäldenären av någon anledning inte fullföljer skuldsaneringen och det rehabiliterande syftet därför inte uppnås. Återskuldsättning kan vara orsak till att en skuldsanering inte slutförs, men utgör i sig inget hinder för skuldsaneringsinstitutet. I stället måste hänsyn tas till vilken typ av skulder det handlar om samt ur vilket tidsperspektiv som bedömningen är relevant.

Aktiebolagslagen (2005:551) reglerar samtliga aktiebolag. Spannet mellan aktiebolagen är dock väldigt stort, från det börsnoterade bolaget med stor omsättning och flertalet anställda till det lilla enmansaktiebolaget med en blygsam omsättning. Att aktiebolagslagen har ett stort och brett område att täcka in öppnar för problem, inte minst för mindre aktiebolag såsom fåmansbolag. Huvudregeln inom aktiebolagsrätten är att aktier ska kunna överlåtas och förvärvas fritt. Rättigheten att fritt kunna överlåta aktier kan bli illusorisk för aktieägare i fåmansbolag av den anledningen att det i regel inte finns någon marknad för ett fåmansbolags aktier. Aktiebolagslagens bestämmelser vad gäller exitmöjligheter är svårtillämpade och komplicerade, inte minst för fåmansbolag. Aktieägare i ett fåmansbolag behöver andra möjligheter till att kunna utträda ur bolaget samtidigt som en skälig ersättning för aktierna erhålls. Aktiebolagslagens exitmöjligheter är inte tillfredställande för fåmansbolag utan behöver en förändring för att kunna tillfredställa de behov som aktieägare i ett fåmansbolag har.

No description available.

No description available.

Currently there is a tendency in the EU to adjust the minimum-capital requirement. In France and Germany the requirement for private limited liabilities has been totally abolished, whilst other countries have chosen to reduce their requirement. The Swedish law concerning the minimum-capital requirement is from 1st of April 2010 being lowered to 50 000 SEK. In common law jurisdictions such as United Kingdom and USA a minimum-capital requirement does not exist. The european main argument to keep such a requirement is that it accomplishes a creditor protection. This theory does not concur with the one argued by common law-jurisdictions, according to their legal systems the protection is nothing but illusionary. By examining former national law in contrast to current, the writer wishes to detect differences or similarities regarding the motives to the existing bodies of law. This thesis wishes to find out whether European law stands on the same fundamental corporate law principals as common law-jurisdictions do. This thesis also intends to investigate the cause for the Swedish decision to keep the capital requirement. The conclusions drawn in this study state that European motives to abolish the minimum-capital requirement differ from those of the UK and USA. Europeans removing this requirement is not an action made out of the acknowledgement that a legally required capital is unnecessary, it simply has been to this point, the will to attract corporations and to keep up with the development. The Swedish government chose to keep the requirement claiming creditors protection as the reason for this. The author is of the opinion that the arguments presented to support this are illegitimate, and derive from ignorance. An ignorance either caused by tradition and a conservative fear of the unconventional, or simply by a lack of skills. Let us hope the reason isn’t lack of skills for the sake of our legal security.

This work is a comparative study of shareholders' powers to appoint and remove directors in the United Kingdom, United States and Germany as an internal corporate control mechanism. It highlights the entrenched positions of corporate managers in the face of shareholders' weakening powers in these systems. Having recognised the importance of shareholders' position as the contributors of corporate capital, the laws of these three systems give them the right to bring about changes in the control of companies by vesting power in the general meeting to determine the composition of corporate boards. Shareholders appoint directors to act on their behalf, the board in turn selects and monitors its executives to ensure that the interests of shareholders and other stakeholders are protected. The Anglo-American system is characterised by dispersed shareholding and management dominated boards, with the result that shareholders do not exercise their voting rights effectively. Under the German two-tier board system companies are accountable to a wide range of stakeholders and have a different structure of shareholding, where banks control the majority of shares. Despite the absence of management-dominated boards in that system the depository share system together with the practice of co-determination tend to restrict shareholders' participation in corporate control. The reality is that directors may 2 end up using certain devices to entrench themselves on the board so as to restrict the ability of shareholders to remove them. This thesis advocates a greater role for shareholders through improved opportunities for them to use their voting powers in determining the composition of their boards. It makes various recommendations in the different areas in which shareholders face difficulties in exercising these powers. It is hoped that the implementation of these suggestions will result in a system which will enable shareholders to exercise their voting powers more effectively for the purpose of controlling their companies.

No description available.

No description available.