A Central de Material e Esterilização é uma unidade que concentra grande parte do arsenal de material médico-hospitalar das instituições de saúde. Tem a responsabilidade de oferecer todos os itens destinados ao cuidado do paciente, com qualidade e segurança, seja para procedimentos diagnósticos, clínicos e cirúrgicos. Para tal, entretanto são necessários investimentos em tecnologia específica e sofisticação no processamento dos materiais de acordo com sua conformidade, demandando dos profissionais que ali atuam o desenvolvimento de competências e habilidades para um desempenho profissional condizente com as necessidades institucionais. Esta pesquisa teve por objetivo identificar o perfil e analisar as atividades realizadas pelos enfermeiros de CME de instituições hospitalares brasileiras, bem como a freqüência de realização das mesmas em diferentes realidades institucionais. Trata-se de um estudo descritivo, de abordagem quantitativa, de corte transversal, que teve como sujeitos da pesquisa, enfermeiros assistenciais ou docentes de unidades de CME de instituições hospitalares públicas, privadas ou filantrópicas. Para seleção dos enfermeiros foi utilizada a técnica de bola de neve. Para coleta de dados foram criados formulários eletrônicos com recurso da planilha Google Docs e enviados eletronicamente aos participantes. Os resultados obtidos evidenciaram em relação ao perfil dos respondentes, enfermeiros na sua maioria do sexo feminino (93,5%), na faixa etária entre 21 a 30 anos, com tempo de formação na Enfermagem, menor que cinco anos - 35,5%%, entre 6 a 10 anos 6,5% e com mais de 15 anos, 38,7%. Em relação ao tempo de atuação em CME, todos trabalhavam a mais de 12 meses na unidade e 58,08% possuíam entre um e cinco anos de experiência no setor. Quanto à formação complementar, 80,6% dos enfermeiros haviam concluído algum curso de especialização, porém destes, apenas 33,4% relacionavam-se à área de CME. Das 25 atividades relacionadas no instrumento de coleta de dados e que se referiam a atividades validadas que retratavam o trabalho do enfermeiro de CMEs, 15 atividades apresentaram frequência de realização diária, 09 atividades registradas com realização mensal e 14 atividades aparecem baixos percentuais e algumas como nunca sendo realizadas. Houve ainda a sugestão dos participantes de inclusão de quatro itens que não foram identificados na relação analisada pelos mesmos. Esta pesquisa permitiu conhecer a frequência das atividades do enfermeiro de CME, e evidenciou a necessidade de incorporar novas questões sobre o futuro do trabalho na CME, que poderão determinar uma reformatação na estrutura e nas atividades desta unidade especializada, sugerindo então o desenvolvimento de novas pesquisas na área. / The Materials and Sterilization Center is a unit that concentrates a large part of the set of materials used by a hospital institution. The Center has the responsibility to offer all items for patient/client care with quality and safety, be it for a diagnostic procedure, surgery or in health care. However, this demands investments in specific technology and sophistication in the processing of materials according to their conformity, requiring the professionals who work there to development professional skills and abilities consistent with institutional needs. This study aims at identifying the profile and analyzing the tasks performed by nurses of the Materials and Sterilization Center in Brazilian hospital institutions, as well as the frequency of accomplishment in different institutional realities. This study is descriptive in nature, quantitative and cross-sectional in approach. The population comprises nurses or teachers of the Materials and Sterilization Centers of public, private or philanthropic hospital institutions. The snowball technique was used for the selection of the subjects. Electronic forms were created with Google Docs spreadsheets for data collection and sent electronically to the participants. The results showed that in relation to the profile of the respondents, most of the nurses were female (93.5%), ranging in age from 21 to 30 years, 35.5% with less than five years after nursing graduation, 6.5% 6 to 10 years after graduation, and 38.7%. over 15 years. In relation to work time in the MSC, all had worked for more than 12 months in the unit and 58.08% had one to five years of experience in the sector. As to supplementary training, 80.6% of the nurses had completed some specialization course, though only 33.4% of these were related to the area of MSC. Out of the 25 activities listed in the data collection instrument, which referred to validated activities that portray the nurses work in MSCs, 15 activities presented a daily frequency, 09 activities monthly and 14 activities registered low percentages, some of which were never performed. The participants also suggested the inclusion of four activities that were not listed. This research has allowed us to know the frequency of nursing activities in the MSC and highlighted the need to incorporate new issues on future work in the MSC, which may determine a reformatting of the structure and activities of this specialized unit, thus suggesting further research in the area.

Bakgrund: Methicillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en variant av gula stafylokocker som är resistenta mot meticillin vilket resulterar i att MRSA är svår behandlat. MRSA är infektioner som finns på bland annat huden och i slemhinnor, bakterien kan orsaka svåra livshotande infektioner. Vilket resulterar i ett stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som kan påverka smittspridningen av Methicillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA). Metod: Denna litteraturöversikt utgår från åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som systematiskt söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarnas resultat tematiserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor behöver få mer kunskap genom upprepade utbildningar av MRSA och smittspridning samt ha en god handhygien för att påverka smittspridning. De hygienrutiner och riktlinjer som finns angående MRSA och smittspridning behöver utvecklas och förtydligas.  Sammanfattning: Sjuksköterskor behöver ta ansvar för sin yrkesmässiga utveckling genom att initiera utbildning för att kunna bidra till en säker vård. Sjuksköterskor behöver ta ansvar för att ständigt utvecklas och söka nya kunskaper. Kunskap och utbildning bidrar till evidensbaserad vård vilket kan förhindra smittspridning av MRSA. / Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a variant of staphylococcus aureus that is resistant to methicillin, which results in MRSA being difficult to treat. MRSA infections can be found on the skin and in mucous membranes of afflicted patients. Which results in great suffering for the patient and high societal costs. Aim: The aim of this study was to describe how nurse’s nursing care can affect spread of infection of Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Method: This literature review is based on eight qualitative and quantitative scientific articles that were systematically searched in the databases PubMed and Cinahl Complete. The results of the articles were themed according to Friberg's analysis model. Results: The results showed that nurses need to gain more knowledge through repeated training on MRSA and the spread of infection and have good hand hygiene to affect spread of infection. The hygiene routines and guidelines that exist regarding MRSA and the spread of infection need to be developed and clarified. Summary: Nurses need to take responsibility for their professional development by initiating training in order to contribute to safe care. Nurses need to take responsibility for constantly developing and seeking new knowledge. Knowledge and education contribute to evidence-based care, which can prevent the spread of MRSA.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject. The method is a qualitative literature review that is based on eight articles.Result and conclusion shows that the nurse role in palliative care is about nurse’s professional development and knowledge, self-awareness, leadership, supportive and communication skills. The nurse role in palliative care is about good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support program for nurses in palliative care is needed and there is also a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. The conclusion of this study shows that the nurse needs to have a good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support programs and better focus on the substance of the basic education of nurses must be better when there is a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. Nurses must be aware of the importance and meaningfulness of the nursing role. / Palliativ  vård  är  en  vårdform  som  inriktar  sig  på  att  ge  lindrande  vård  som  varken  ska fördröja eller påskynda döden. Trots utbildning visar vårdpersonal på en bristande kunskap inom bemötande, etik och vårdfrågor rörande palliativ vård. Sjuksköterskan inom palliativ vård har en central roll i omvårdnad av den döende patienten och därmed ett stort ansvar. Palliativ  vård  är  ett  ämne  som  är  lågprioriterat  i  grundutbildningarna  för  sjuksköterskor. Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  sjuksköterskans  roll  i  omvårdnad  vid  palliativ vård för att se om det finns ett behov av utökad utbildning inom ämnet. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som var baserad på analys av åtta stycken vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsats visade att sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård handlar om     Sjuksköterskans     professionella     utveckling     och     kunskap,     Sjuksköterskans förhållningssätt, Sjuksköterskans förmåga att fatta beslut och Sjuksköterskans stödjande & kommunikativa  förmåga.  Sjuksköterskan  behöver  ha  en  god  självinsikt  i vårdfrågor,  etik och  bemötande.  Stödprogram  och  bättre  fokus  på  ämnet  i  grundutbildningarna  för sjuksköterskor måste bli bättre då det finns ett stort behov av mer diskussion kring etiska aspekter  inom  den  palliativa  vården.  Sjuksköterskan  måste  vara  införstådd  i  vilken betydelse och meningsfullhet sjuksköterskerollen har.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem. Sjuksköterskorna inom primär och akutsjukvård har ett viktigt ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor i nära relation. Sjuksköterskorna ställs inför utmaningar i mötet med dessa kvinnor för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod en litteraturstudie som följer Polit och Becks niostegsmodell och med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Redovisas i två kategorier Komplexitet i vårdmötet och Arbetsmiljöns inverkan. Komplexitet i vårdmötet beskrivs i två underkategorier Att känna sig ambivalent, Känslomässiga reaktioner, Arbetsmiljöns inverkan beskrivs i tre underkategorier Utmaningar i det dagliga arbetet, Behov av tid och Behov av mer kunskap. Slutsats Sjuksköterskor känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, frustration och hjälplöshet kan uppstå. Behov av mer tid till personcentrering och kunskap ses som avgörande för att sjuksköterskorna ska kunna ge en god omvårdnad i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background Intimate partner violence is a global problem. The nurses in primary and emergency care have an important responsibility to identify intimate partner violence. The nurses are faced with challenges in meeting these women to be able to provide good nursing care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method A literature study that follows Polit and Beck’s nine-step model with qualitative content analysis. Results Reported in two categories Complexity in the care meeting and the impact of the Work Environment. Complexity in the care meeting is described in two subcategories Feeling ambivalent, Emotional reactions, The impact of the work environment is described in three different subcategories: Challenges in the daily work, Need for time and Need of more knowledge. Conclusion Nurses feel inadequate in their professional role, frustration and helplessness arise. The need for more time and knowledge is seen as crucial for the nurses to be able to provide good nursing care in the meeting with women exposed to intimate partner violence.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Le déploiement optimal de l’étendue de la pratique infirmière, qui traduit la mise en œuvre du rôle professionnel, est essentiel à l’accessibilité, à la continuité, à la qualité ainsi qu’à la sécurité des soins, dont ceux dispensés aux enfants et à leur famille. Or, il semble que les infirmières éprouvent certaines difficultés à déployer pleinement leur étendue de pratique, ce qui pourrait également compromettre la satisfaction professionnelle, un enjeu majeur pour la rétention du personnel dans les organisations de soins de santé. Le but de cette étude est de mesurer l’étendue effective de la pratique d’infirmières en pédiatrie, ses déterminants et son influence sur la satisfaction professionnelle. Le cadre de référence, un modèle original développé dans cette thèse, prend appui sur la théorie des caractéristiques de l’emploi (Hackman & Oldham, 1974), le modèle tension-autonomie (Karasek, 1985), la théorie du rôle (Biddle, 1979) et les travaux de D’Amour et al. (2012) portant sur l’étendue de la pratique infirmière. Afin d’atteindre le but de cette étude, le modèle développé met en relation les caractéristiques du travail et les caractéristiques individuelles d’influence potentielle sur le déploiement de l’étendue de la pratique infirmière. Il présuppose également un lien entre l’étendue de la pratique infirmière et la satisfaction professionnelle. Un devis corrélationnel descriptif a été retenu pour cette étude. Une enquête par questionnaire auprès d’infirmières de cinq secteurs d’activités d’un centre hospitalier pédiatrique universitaire du Québec a été réalisée (N=301). Les associations entre les variables ont été examinées en utilisant des analyses bivariées, multivariées et un modèle d’équations structurelles. Les analyses effectuées révèlent une bonne concordance du modèle développé (ratio x²/dl= 1,68; RMSEA = ,049; CFI = ,985). Au total, le modèle explique 32,5 % de la variance de l’étendue de la pratique infirmière et 11,3% de la variance de la satisfaction professionnelle. Les résultats font état d’un déploiement non-optimal de l’étendue de la pratique infirmière (3,21/6; É.T.= ,707). Les variables significativement associées au déploiement de l’étendue de la pratique infirmière sont: la latitude décisionnelle (β = ,319; p <0,01), la surcharge de rôle (β = ,201; p <0,05), l’ambiguïté de rôle (β = ,297; p <0,05), le besoin de croissance individuelle de l’infirmière (β = ,151; p <0,05) et le niveau de formation (β = ,128; p <0,05). Il est également démontré que l’étendue de la pratique infirmière est associée positivement à la satisfaction professionnelle (β = ,118; p <0,01). Une description plus détaillée des résultats de l’étendue de la pratique infirmière en fonction du niveau de formation et du poste occupé met en lumière que les infirmières bachelières ont une étendue de pratique significativement plus élevée (3,35; É.T =,746) que les infirmières collégiales (3,12; É.T =,669). L’occupation d’un poste de clinicienne est aussi associée à une plus grande étendue de pratique infirmière. Précisément, les infirmières qui occupent un poste d’infirmière obtiennent un score de 3,13/6 (É.T =,664) alors que le score des infirmières qui occupent un poste de clinicienne s’élève à 3,48/6 (É.T =,798). Cette étude innove en présentant un modèle de référence qui a le potentiel de générer des connaissances importantes en sciences infirmières en lien avec le déploiement optimal de l’étendue de pratique infirmière. Prenant appui sur ce modèle novateur, les résultats révèlent les caractéristiques du travail sur lesquelles il y a urgence d’agir afin d’accroître le déploiement de l’étendue de la pratique infirmière et par le fait même la satisfaction professionnelle. / Optimal deployment of the scope of nursing practice, through which nurses’ professional role is expressed, is essential for ensuring accessibility, continuity, quality, and safety of care, including those provided to children and their families. Even so, it seems that nurses encounter certain difficulties when it comes to fully deploying their scope of practice. The impossibility of carrying out care activities that form part of the scope of nursing practice can also compromise job satisfaction, a major issue for healthcare organizations in terms of staff retention. The aim of this study is to measure the actual scope of nursing practice in pediatrics, its determinants, and its influence on professional satisfaction. The reference framework, an original model developed in this thesis, is based on job characteristics theory (Hackman & Oldham, 1974), the job demand-control model (Karasek, 1985), role theory (Biddle, 1979) and the work of D’Amour et al. (2012) on scope of nursing practice. To achieve the study objectives, the model developed here examines the relationships between job characteristics and individual characteristics that can potentially influence the deployment of scope of nursing practice. The model also proposes a link between scope of nursing practice and professional satisfaction, a distinct dimension of job satisfaction. A descriptive correlational design was used for this study. A survey was carried out using a self-administered questionnaire completed by nurses in five activity sectors of a pediatric university hospital (N = 301). Variability in both actual scope of nursing practice and professional satisfaction was explained using sequential multivariate regressions assuming an additive and moderating effect for individual characteristics. The potential mediating effect of scope of nursing practice between job characteristics and professional satisfaction was verified using structural equations modelling. The analyses reveal good fit for the model developed (x²/df ratio index = 1.68, RMSEA = .049, CFI = .985). Altogether, the model explains 32.5% of the variance for actual scope of practice and 11.3% of the variance for professional satisfaction. The results show non-optimal deployment of the scope of nursing practice (3.21/6; SD = .707). The analyses demonstrated the significant influence on actual scope of nursing practice of certain variables of the model: decision latitude (β = .319; p <0.01), role overload (β = .201; p <0.05), role ambiguity (β = .297; p <0.05), nurse growth need (β = .151; p <0.05) and education level (β = .128; p <0.05). They also showed that actual scope of nursing practice exerts a positive influence on professional satisfaction (β = .118; p <0.01). A more detailed examination of nurses’ actual scope of practice in relation to education level and position occupied showed the scope of practice for baccalaureate-educated nurses to be significantly higher than that of nurses with college diplomas, with scores of 3.35 (SD = .746) and 3.12 (SD = .669) respectively. Occupying a nurse clinician position also had a positive influence on actual scope of nursing practice. Specifically, the mean score for staff nurses was 3.13/6 (SD = .664), while that for nurse clinicians was higher, at 3.48/6 (SD = .798). The results of this study break new ground by presenting a model with the potential to generate important knowledge in nursing related to the optimal deployment of nurses’ scope of practice. Based on this innovative model, the results highlight job characteristics that require urgent action in order to broaden the deployment of nurses’ scope of practice and thereby to increase professional satisfaction.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.

Le déploiement optimal de l’étendue de la pratique infirmière, qui traduit la mise en œuvre du rôle professionnel, est essentiel à l’accessibilité, à la continuité, à la qualité ainsi qu’à la sécurité des soins, dont ceux dispensés aux enfants et à leur famille. Or, il semble que les infirmières éprouvent certaines difficultés à déployer pleinement leur étendue de pratique, ce qui pourrait également compromettre la satisfaction professionnelle, un enjeu majeur pour la rétention du personnel dans les organisations de soins de santé. Le but de cette étude est de mesurer l’étendue effective de la pratique d’infirmières en pédiatrie, ses déterminants et son influence sur la satisfaction professionnelle. Le cadre de référence, un modèle original développé dans cette thèse, prend appui sur la théorie des caractéristiques de l’emploi (Hackman & Oldham, 1974), le modèle tension-autonomie (Karasek, 1985), la théorie du rôle (Biddle, 1979) et les travaux de D’Amour et al. (2012) portant sur l’étendue de la pratique infirmière. Afin d’atteindre le but de cette étude, le modèle développé met en relation les caractéristiques du travail et les caractéristiques individuelles d’influence potentielle sur le déploiement de l’étendue de la pratique infirmière. Il présuppose également un lien entre l’étendue de la pratique infirmière et la satisfaction professionnelle. Un devis corrélationnel descriptif a été retenu pour cette étude. Une enquête par questionnaire auprès d’infirmières de cinq secteurs d’activités d’un centre hospitalier pédiatrique universitaire du Québec a été réalisée (N=301). Les associations entre les variables ont été examinées en utilisant des analyses bivariées, multivariées et un modèle d’équations structurelles. Les analyses effectuées révèlent une bonne concordance du modèle développé (ratio x²/dl= 1,68; RMSEA = ,049; CFI = ,985). Au total, le modèle explique 32,5 % de la variance de l’étendue de la pratique infirmière et 11,3% de la variance de la satisfaction professionnelle. Les résultats font état d’un déploiement non-optimal de l’étendue de la pratique infirmière (3,21/6; É.T.= ,707). Les variables significativement associées au déploiement de l’étendue de la pratique infirmière sont: la latitude décisionnelle (β = ,319; p <0,01), la surcharge de rôle (β = ,201; p <0,05), l’ambiguïté de rôle (β = ,297; p <0,05), le besoin de croissance individuelle de l’infirmière (β = ,151; p <0,05) et le niveau de formation (β = ,128; p <0,05). Il est également démontré que l’étendue de la pratique infirmière est associée positivement à la satisfaction professionnelle (β = ,118; p <0,01). Une description plus détaillée des résultats de l’étendue de la pratique infirmière en fonction du niveau de formation et du poste occupé met en lumière que les infirmières bachelières ont une étendue de pratique significativement plus élevée (3,35; É.T =,746) que les infirmières collégiales (3,12; É.T =,669). L’occupation d’un poste de clinicienne est aussi associée à une plus grande étendue de pratique infirmière. Précisément, les infirmières qui occupent un poste d’infirmière obtiennent un score de 3,13/6 (É.T =,664) alors que le score des infirmières qui occupent un poste de clinicienne s’élève à 3,48/6 (É.T =,798). Cette étude innove en présentant un modèle de référence qui a le potentiel de générer des connaissances importantes en sciences infirmières en lien avec le déploiement optimal de l’étendue de pratique infirmière. Prenant appui sur ce modèle novateur, les résultats révèlent les caractéristiques du travail sur lesquelles il y a urgence d’agir afin d’accroître le déploiement de l’étendue de la pratique infirmière et par le fait même la satisfaction professionnelle. / Optimal deployment of the scope of nursing practice, through which nurses’ professional role is expressed, is essential for ensuring accessibility, continuity, quality, and safety of care, including those provided to children and their families. Even so, it seems that nurses encounter certain difficulties when it comes to fully deploying their scope of practice. The impossibility of carrying out care activities that form part of the scope of nursing practice can also compromise job satisfaction, a major issue for healthcare organizations in terms of staff retention. The aim of this study is to measure the actual scope of nursing practice in pediatrics, its determinants, and its influence on professional satisfaction. The reference framework, an original model developed in this thesis, is based on job characteristics theory (Hackman & Oldham, 1974), the job demand-control model (Karasek, 1985), role theory (Biddle, 1979) and the work of D’Amour et al. (2012) on scope of nursing practice. To achieve the study objectives, the model developed here examines the relationships between job characteristics and individual characteristics that can potentially influence the deployment of scope of nursing practice. The model also proposes a link between scope of nursing practice and professional satisfaction, a distinct dimension of job satisfaction. A descriptive correlational design was used for this study. A survey was carried out using a self-administered questionnaire completed by nurses in five activity sectors of a pediatric university hospital (N = 301). Variability in both actual scope of nursing practice and professional satisfaction was explained using sequential multivariate regressions assuming an additive and moderating effect for individual characteristics. The potential mediating effect of scope of nursing practice between job characteristics and professional satisfaction was verified using structural equations modelling. The analyses reveal good fit for the model developed (x²/df ratio index = 1.68, RMSEA = .049, CFI = .985). Altogether, the model explains 32.5% of the variance for actual scope of practice and 11.3% of the variance for professional satisfaction. The results show non-optimal deployment of the scope of nursing practice (3.21/6; SD = .707). The analyses demonstrated the significant influence on actual scope of nursing practice of certain variables of the model: decision latitude (β = .319; p <0.01), role overload (β = .201; p <0.05), role ambiguity (β = .297; p <0.05), nurse growth need (β = .151; p <0.05) and education level (β = .128; p <0.05). They also showed that actual scope of nursing practice exerts a positive influence on professional satisfaction (β = .118; p <0.01). A more detailed examination of nurses’ actual scope of practice in relation to education level and position occupied showed the scope of practice for baccalaureate-educated nurses to be significantly higher than that of nurses with college diplomas, with scores of 3.35 (SD = .746) and 3.12 (SD = .669) respectively. Occupying a nurse clinician position also had a positive influence on actual scope of nursing practice. Specifically, the mean score for staff nurses was 3.13/6 (SD = .664), while that for nurse clinicians was higher, at 3.48/6 (SD = .798). The results of this study break new ground by presenting a model with the potential to generate important knowledge in nursing related to the optimal deployment of nurses’ scope of practice. Based on this innovative model, the results highlight job characteristics that require urgent action in order to broaden the deployment of nurses’ scope of practice and thereby to increase professional satisfaction.

Introduction: Les propriétés apaisantes de l’hypnose conversationnelle (HC) - une intervention brève inspirée de l’hypnose médicale - pour optimiser la gestion de symptômes liés aux traitements antinéoplasiques sont reconnues depuis plusieurs années. Toutefois, la perception des infirmières qui ont eu à intégrer cette pratique innovante dans leurs soins entourant l’administration de chimiothérapie à la clinique externe d’oncologie n’a jamais été documentée. Méthode: Une étude qualitative descriptive a été conduite auprès de 6 infirmières avec une expérience préalable avec l’HC durant l’administration de chimiothérapie à la clinique externe d’oncologie. Des entretiens individuels et une analyse de contenu ont été réalisés selon les méthodes de Miles et al. (2014). Le cadre de référence sur les soins fondamentaux centrés sur la personne de Kitson et al. (2013) a servi d’assise théorique à l’étude. Résultats: L’analyse des données a révélé cinq grands thèmes : deux adressant l’importance de l’environnement de soins et d’une bonne planification dans l’application de l’HC ; et trois portant sur la valeur ajoutée de l’HC en clinique, notamment pour la gestion de la douleur du patient, ainsi que la gestion du stress de l’infirmière et son besoin d’offrir des soins holistiques pendant la chimiothérapie. Conclusions: Pour une première fois, ces résultats révèlent le point de vue des infirmières en oncologie sur les défis logistiques et les avantages cliniques/personnels de l'intégration de l’HC dans les soins entourant la chimiothérapie. De tels résultats serviront à informer les activités de transfert de connaissances portant sur l’HC en soins infirmiers oncologiques. / Introduction: The soothing properties of conversational hypnosis (CH) - a brief intervention inspired by medical hypnosis - to optimize the management of symptoms associated with antineoplastic treatments have been recognized for several years. However, the perception of nurses who had to integrate this innovative practice into their care regarding the safe administration of chemotherapy at the outpatient oncology clinic has never been documented. Methods: A descriptive qualitative study was conducted with 6 nurses with prior experience with CH during chemotherapy administration at the outpatient oncology clinic. Individual interviews and content analysis were carried out using the methods of Miles et al. (2014). The framework Reclaiming and redefining the fundamentals of care (Kitson et al., 2013) served as the theoretical foundation for this study. Results: Data analysis revealed five broad themes: two addressing the importance of the health care environment and good planning in the application of CH; and three focusing on the added value of CH at the oncology clinic, particularly for the management of patients with pain, the reduction of nursing stress, and the need to provide holistic care during chemotherapy. Conclusions: For the first time, these results reveal the perspective of oncology nurses on the logistical challenges as well as the clinical / personal benefits of integrating HC into their routine care. Such results will be used to inform future knowledge transfer activities related to HC in oncology nursing.