Les élèves dyslexiques éprouvent de grandes difficultés à lire et à écrire. Leurs difficultés en production orthographique sont reconnues pour être persistantes. Elles peuvent être expliquées par un déficit des procédures phonologiques. Or, pour orthographier une langue alphabétique comme le français, il est indispensable de développer des connaissances phonologiques puisque l’entrée dans l’écrit repose en grande partie sur la mise en correspondance de la langue orale et de sa réalisation à l’écrit. En plus des connaissances phonologiques, le système orthographique du français exige du scripteur d’acquérir des connaissances visuo-orthographiques et morphologiques. Les recherches menées sur la compétence orthographique des élèves dyslexiques se rapportent majoritairement à l’anglais et sur la compétence en lecture. La présente étude a pour objectif général de décrire, dans une visée explicative, la compétence orthographique de 26 élèves dyslexiques québécois âgés de 9 à 13 ans. Les objectifs spécifiques sont de décrire les performances de ces élèves en contexte de productions libres et de les comparer à celles de 26 élèves normo-lecteurs de même âge chronologique (CA) et à celles de 29 normo-lecteurs plus jeunes mais de même niveau en lecture (CL). Pour ce faire, nous avons analysé les erreurs en prenant en compte les propriétés phonologiques, visuo-orthographiques et morphologiques des mots écrits. Les résultats indiquent que les élèves dyslexiques ont des performances inférieures à celles des CA, mais aussi, dans certains cas, à celles des CL. Les résultats sont discutés en fonction des connaissances que doivent développer les scripteurs dyslexiques et des pistes orthodidactiques à envisager. / Learning to spell is very difficult for dyslexic children. Their difficulties to spell are known to be persistent. It can be explained by a deficit in processing phonological information. However, in order to spell correctly in an alphabetic language as French, phonological knowledge is required, as spelling is based on the connections between oral and written language. In addition to phonological knowledge, the orthographical system of French demands from the speller to acquire visual-orthographic and morphological knowledge. The majority of studies aimed at describing dyslexic children’s spelling abilities refers to English and to reading. The general goal of this study is to describe the spelling performance, in an explanatory viewpoint, of 26 dyslexic children, French-Canadian and aged 9 to 12 years old. The specific goals are to describe the spelling performances of these pupils in context of free productions and to compare them to those of 26 normally achieving children matched on age (AC) and to those of 29 younger normally achieving children matched on reading-level (RC). To do so, errors were classified according to phonological, visuo-orthographic and morphological properties of French written words. The results indicate that the dyslexic pupils made performances lower than those of the CA, but sometimes also than those of the CL. The results are discussed according to the types of knowledge required to spell correctly in French and to special-education intervention avenues.

No description available.

Thesis (B. Tech.) - Central University of Technology, Free State, 2007

L’expertise en orthographe requiert le développement de plusieurs types de connaissances et la possibilité d’y recourir volontairement, que l’on nomme compétence métaorthographique. Comme les élèves dyslexiques (ÉD) éprouvent d’importantes difficultés en orthographe, les objectifs de ce travail sont 1) de dresser un portrait de la compétence métaorthographique de 30 ÉD québécois, 2) de la comparer à celle d’élèves de même âge (n=25) ainsi qu’à celle d’élèves plus jeunes de même compétence écrite (n=24) et 3) d’établir des liens entre cette compétence métaorthographique et la compétence orthographique. Pour ce faire, trois tâches étaient demandées aux participants : 1) repérer et 2) corriger des erreurs orthographiques, puis 3) expliciter les motifs des corrections apportées. Les résultats indiquent que les ÉD obtiennent des résultats inférieurs aux deux groupes contrôles et que la compétence orthographique est liée à la compétence métaorthographique. / The ability to correctly spell words (orthographic competence) requires the development of orthographic knowledge and the ability to use that knowledge voluntarily (metaorthographic competence, Varin, 2012). Because dyslexic students have difficulties to spell words correctly, the goals of this work are 1) to describe the metaorthographic competence of 30 dyslexic francophone children (m= 11,34), 2) to compare their performance to those of 25 normally achieving children matched in age and to those of 24 younger normally achieving children matched in writing-level and 3) to establish links between orthographic and metaorthographic competences. To do so, four tasks were asked of the participants: 1) to identify spelling errors inserted in sentences, 2) to locate them in each word, 3) to correct them and 4) to explain their corrections. The results indicate differences in performance in function of the orthographic skill level and the nature of spelling errors.

<p>Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras.</p> / <p>Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.</p>

<p>Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.</p><p><strong> </strong></p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:</p><p> </p><p>Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna?</p><p>Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?</p><p> </p><p>Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.</p><p> </p><p>Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.</p>

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras. / Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.

L’expertise en orthographe requiert le développement de plusieurs types de connaissances et la possibilité d’y recourir volontairement, que l’on nomme compétence métaorthographique. Comme les élèves dyslexiques (ÉD) éprouvent d’importantes difficultés en orthographe, les objectifs de ce travail sont 1) de dresser un portrait de la compétence métaorthographique de 30 ÉD québécois, 2) de la comparer à celle d’élèves de même âge (n=25) ainsi qu’à celle d’élèves plus jeunes de même compétence écrite (n=24) et 3) d’établir des liens entre cette compétence métaorthographique et la compétence orthographique. Pour ce faire, trois tâches étaient demandées aux participants : 1) repérer et 2) corriger des erreurs orthographiques, puis 3) expliciter les motifs des corrections apportées. Les résultats indiquent que les ÉD obtiennent des résultats inférieurs aux deux groupes contrôles et que la compétence orthographique est liée à la compétence métaorthographique. / The ability to correctly spell words (orthographic competence) requires the development of orthographic knowledge and the ability to use that knowledge voluntarily (metaorthographic competence, Varin, 2012). Because dyslexic students have difficulties to spell words correctly, the goals of this work are 1) to describe the metaorthographic competence of 30 dyslexic francophone children (m= 11,34), 2) to compare their performance to those of 25 normally achieving children matched in age and to those of 24 younger normally achieving children matched in writing-level and 3) to establish links between orthographic and metaorthographic competences. To do so, four tasks were asked of the participants: 1) to identify spelling errors inserted in sentences, 2) to locate them in each word, 3) to correct them and 4) to explain their corrections. The results indicate differences in performance in function of the orthographic skill level and the nature of spelling errors.

Literacy development, particularly spelling development is an important topic in SLA because spelling ability is the foundation of literacy skills (Venezky, 1989). However, little is known about the development of spelling in ESL. Research on the development of spelling skills has focused on native English language. This study investigated English L2 spellings among Korean L1 learners of English on the basis of linguistic differences in their L1 and L2 phonology and orthography. Two groups of 3rd graders, Korean L1 English learners (N=36) and native English speakers (N=30), performed a pseudoword spelling task, in which they listened to an audio recording of a total of 34 pseudowords and dictated what they heard. The task material targeting phonological difference consists of two types of pseudowords: the consonants that exist in both English and in Korean (congruent type) and the consonants that do not exist in Korean but exist English (incongruent type). The task material targeting orthographic difference consists of two types of pseudowords: more consistent vowels and less consistent vowels. Data were tested with an experiment with a 2 x 2 factorial design with “group” and “word type” as independent variables. The groups included two groups who are from contrasting L1 backgrounds: English and Korean. For phonological difference, word type included two contrasting types: congruent and incongruent. For orthographic difference, word type included two contrasting types: more consistent and less consistent. The results support the prediction that Korean L1 learners of English would have difficulty in spelling pseudowords containing phonemes which do not exist in Korean but are present in English phonology and that learners whose L1 is relatively transparent had difficulty in spelling L2 words whose grapheme phoneme correspondence is less transparent. Further analysis on error types and pedagogical implications regarding English L2 spellings are addressed. / Department of English

Thesis (M.A.)--University of Hawaii at Manoa, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 45-50). / ix, 71 leaves, bound 29 cm