Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen är: Hur kan man jobba didaktiskt för att få fler elever intresserade, engagerade och få dem att känna sig inkluderade för att sträva efter att nå målen? Hur kan man som lärare jobba pedagogiskt för att få mer tid tillsammans med sina elever? Hur kan man utifrån olika lärandeteorier skapa ett större sammanhang och ge en ökad motivation för eleverna i sin undervisning? / The purpose of this work of development is to provide a proposal on how teachers can engage and motivate more students to strive to achieve the goals in Swedish and history in high school. Based on previous research, various theorists, the curriculum of primary education in 2011 and the new curriculum for Swedish history and form a development that is based on a thematic approach in which literature is central to the theme and where teaching materials are replaced with various diverse elements that movie, museum visits, guest speakers, etc. The theme is called revolutions of the era and deals with 1700 - 1800 with a focus on French Revolution, ideologies and the social currents that result from it. Students work in groups and with three individual tasks. Theme work spans six weeks and a total of 30 hours. The issues were the subject of the essay is: How can you work educationally to get more students interested, engaged and make them feel included in order to seek to achieve the goals? How can we as teachers work pedagogically to have more time with their students? How can one based on different learning theories to create a larger context and give a greater motivation for students in their teaching?

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet i tematiskt arbete. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur förhåller sig förskollärare till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet? Vad är det som styr förskolans tematiska arbete?  Genom att använda en kvalitativ metod kan vi undersöka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande från flera förskollärare, i flera förskolor och på två geografiskt olika platser. Genom enskilda strukturerade intervjuer samt en digital enkät har vi undersökt de faktorer som kan påverka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet i förskolan. Samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och viljan att möjliggöra delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet. Bernsteins teori om klassificering och inramning utgör ramverket för vår studie. I undersökningen framkom det att förskollärarna arbetar mycket med barns intressen, att de medvetet försöker skapa undervisning som utgår från barnens nivå och behov och att de grundar sin undervisning på styrdokumenten. Det framgår i resultatet att förskollärarna utgår i största mån från ett barnperspektiv likväl visar resultatet flertalet gånger att det är de vuxna som fattar det slutgilitga beslutet. Slutsatserna som dragits är att förskollärarna strävar efter att möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet men att barns delaktighet glöms bort i vissa delar av det tematiska arbetet, specifikt i planeringen om vilka läroplansmål som ska ingå.

The starting point of this study is language and narration. The aim is to examine how educators reason by the choice of literature to work with in preschool. In my study I have examined how educators reason for the selection of books for preschool, which factors in the book affects the choice and the children’s influence. The empirical material is based on two focus groups. The participating educators in the examination discussed the subject together. By using three chosen books the educators in my study have reasoned around how the choice of books is done in preschool, what in the book is meaningful by the choice and the influence of the children. The result of the study shows that the educators reason towards a thematic aim by choice of books to work with in preschool. It also shows that the pictures are a central part for the children’s understanding of the book and also that the library is of great importance for the selection of litterateur for preschool. / Utgångspunkten för denna studie är temat språk och berättande. Syftet är att undersöka hur pedagoger resonerar vid val av litteratur att jobba med i förskolan. I min studie har jag undersökt hur pedagoger resonerar vid urval av böcker till förskolan, vilka faktorer i boken som påverkar valet och vilken påverkan barnen har. Det empiriska materialet bygger på två fokusgrupper. Pedagogerna som deltog i undersökningen diskuterade ämnet med varandra. Med hjälp av tre utvalda böcker har pedagogerna i min studie resonerat kring hur urval av böcker sker i förskolan, vad i boken är betydelsefullt vid valet samt barnens påverkan. Resultatet av studien visar att pedagogerna resonerar mot ett tematiskt mål vid val av böcker att arbeta med i förskolan. Det visar också att bilderna är en central del för barnens förståelse av boken samt att biblioteket har en stor betydelse för förskolans urval av litteratur.