Introduktion: Hot och våld ökar i samhället, vilket innebär att även ambulanspersonal oftare blir utsatt för hot och våldsamma situationer. Samverkan med polis är viktig för att minska risken att personalen skadas. Samverkan har även betydelse för patientsäkerheten och för att kunna ge vård i rätt tid. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under hot och våldsamma situationer i samverkan med polis i norra Sveriges glesa landsbygd. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta ambulanssjuksköterskor. Dataanalyserades med tematisk analysmetod.Resultat: Analysen resulterade i ett tema bestående av fem subteman. Sammantaget visade resultatet att samverkan med polis i den glesa landsbygden behöver förbättras för att stärka patientsäkerheten och personalens säkerhet. Ambulanssjuksköterskorna menar att orsaken till den bristfälliga samverkan beror på de långa avstånden och polisens resursbrist i den glesa landsbygden i norra Sverige. Att arbeta i hot och våldsamma situationer skapade en känsla av rädsla och frustration. Att ha lokal kännedom om populationen i samhället och en optimal informationsöverföring mellan SOS och ambulans är av stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna identifiera när risk finns för hot och våld på plats. I väntan på polis skapades ett etiskt dilemma att inte kunna utföra sitt arbete och påverka vårdandet i tid som innebär att definitiv behandling av patienten fördröjs. När patienten var påverkad av alkohol, droger eller psykiskt instabil försvårades vårdandet och ett lågaffektivt bemötande prioriterades för att lugna patienten. Kontinuerlig utbildning inom hot och våld önskades samt att debriefing skall ske efter alla hot och våldsamma situationer. Slutsats: Studien visar att samverkan mellan polis och ambulans i den glesa landsbygden inte fungerar optimalt på grund av de långa avstånden och polisens resursbrist. Att ha polis på plats eller i närheten upplevdes som en trygghet. Det framkom önskemål om mer utbildning i hur man hanterar hot och våldsamma situationer. Det skulle behövas ytterligare forskning om samverkan mellan polis och ambulans i den glesa landsbygden där även polisens erfarenheter kring samverkan framförs. Att identifiera faktorer och förbättringsområden kan bidra till en utvecklad samverkan på sikt mellan aktörerna.

Title:” Now I took his child, what will he do with mine?” A qualitative study on threat and violence aimed at social workers within child protective service. Authors:  Emma Andersson and Torbjörn Sjölin. Supervisor:  Peter Hultgren. Assessor: Barzoo Eliassi. Purpose: The purpose of this study is to examine how social workers within child protective service understand and experience threat and violence aimed at them in their profession and how these understandings and experiences affects their well-being. The study will provide an understanding of the subject at hand and can also lead way for new research areas of how to improve the well-being of social workers within this field.   Method: A qualitative approach based on semistructured interviews has been used as method in this study. To collect empirical material seven currently working social workers from three different municipalities in the same region were interviewed. Theory: The theoretical points of this thesis has been Berger and Luckmanns theories about social construction, theory of social cognition and a model produced in the writing of how interaction between experience and understanding affects the well-being. The different theories and approaches has been a valuable tool to analyze the empirical material gathered in the study. Results: The result of this study is divided in different themes based on the purpose of the study. Our results indicate that social worker within child protective service consider threat and violence as occurring within their profession and that this perception has a negative impact on their well-being. Even though social workers consider threat and violence as not acceptable at work and perceive threat as a part of their job they continue to fulfill their obligations at work. The main explanation, found in this study, is that they consider the well-being of children as higher valued than their own.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka ord och uttryck som förekommer när härskartekniker används på det sociala mediet Facebook. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att undersöka hur män och kvinnor i ålder mellan 25–65 år har blivit utsatta för härskarteknikerna förlöjliga, påförande av skuld och skam samt våld och hot om våld. Resultatet visar att kvinnor oftare blir utsatta för härskarteknikerna än män. Härskartekniken förlöjligande är den härskarteknik som oftast förekommer och nedvärderande är den kategori för karakteristik av olämpligt språkbruk som förekommer mest. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att kvinnor ännu är de som oftast utsätts för härskartekniker samt att yngre människor uttrycker grövre ord och uttryck då de nyttjar härskartekniker på Facebook. / The purpose of this study is to investigate the words and phrases that occur when suppression techniques are used on the social media Facebook. Quantitative and qualitative methods have been used to investigate how men and women between the ages of 25-65 have been exposed to suppression techniques ridicule, the infliction of guilt and shame, and the violence and threat of violence. The result shows that women are more often exposed to the suppression techniques than men. The suppression technique ridiculous is the most prevalent technique and downgrading is the category of characteristics of inappropriate language use that occurs most frequently. The conclusions that can be drawn from the survey are that women are still the ones who are most often exposed to suppression techniques and that younger people express rougher words and expressions when they use suppression techniques on Facebook.

Hot och våld på arbetsplatser har länge diskuterats och studerats. Det finns vissa yrkesgrupper som är mer drabbade än andra och läraryrket beskrivs utgöra en av dessa riskgrupper. Under de senaste åren har det rapporterats om en förändring i svenska skolmiljöer där allt fler lärare utsätts för hot och våld. Forskningen om skolvåld har traditionellt fokuserats på elevernas utsatthet vilket utgjort en kunskapslucka kring lärares exponering för hot och våld. Tillgänglig forskning indikerar att utsattheten skiljer sig åt bland lärare, därmed finns ett erkänt behov av att bredda kunskapsbasen inom forskningsområdet.  Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av hot och våld bland lärare ser ut i Värmland. Vidare syftade studien till att belysa vilka faktorer som bidrar till lärares utsatthet samt hur skolorna hanterar hot och våld. För att besvara studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Datainsamlingen bestod av intervjuer med fem skyddsombud från olika skolor från tre kommuner i Värmland.  I studien framkom en samstämmig uppfattning om att lärare är en utsatt grupp när det kommer till hot och våld. Utsattheten skiljer sig åt mellan olika skolor och årskurser och faktorer som erfarenhet och kön har en viss påverkan på lärares utsatthet. Hur risken att drabbas av hot och våld värderas kan påverkas av attityder och acceptansnivå. Vidare belyser studien en medvetenhet om hot och våld bland lärare. / Threats and violence in workplaces have long been discussed and studied. There are certain professional groups that are more affected than others, and the teaching profession is described as one of these risk groups. In recent years, there have been reports of a change in Swedish school environments where more and more teachers are exposed to threats and violence. Research on school violence has traditionally focused on students' vulnerability, which has created a knowledge gap regarding teachers' exposure to threats and violence. Available research indicates that vulnerability differs among teachers. Thus, there is a recognized need for further research.  The objective of the study was to investigate how threats and violence occurring in school settings among teachers are perceived in Värmland. Furthermore, the study aimed to highlight which factors contribute to teachers' vulnerability and how schools deal with threats and violence. In order to answer the objective of the study, a qualitative approach was applied. The data collection was carried out using interviews with five protection officers from different schools in three municipalities in Värmland.  The study revealed a consensus that teachers are a vulnerable group when it comes to threats and violence. Vulnerability differs between different schools and grades, and factors such as experience and gender have a certain influence on teachers' vulnerability. How the risk of being affected by threats and violence is valued can be influenced by attitudes and level of acceptance. Furthermore, the study highlights an awareness of threats and violence among teachers.