This thesis is focused on the representation and characterization of female characters in the novel The Deerslayer from The Leatherstocking Tales pentalogy from James Fenimore Cooper in contrast to the concept of female characters in the book from Louisa May Alcott Little Women. There is analyzed images of female fictional heroines living in the American wilderness in the years 1740-1805, and these findings are compared with the representation of women in the 19th century domestic novel Little Women. The way of creating female characters is analyzed in relation to the other characters, the space in which they live, the storyline and contemporary values. This analysis should in a literary historical aspect reveal how much the role of a woman becomes a mere fulfillment of a simplified scheme and how it also has many meanings of full-fledged components in literary work. The author of this thesis also focuses on the influence of the environment on the formation of female characters and tracks their role not only in American novels but also in the society. Key words woman, gender, novel, cult of True Womenhood, James Fenimore Cooper, Louise May Alcott, topoi of the forest, home, american wildernes

This master thesis explores ideas, values, virtues, and masculinities within The Raw Man, a Swedish men’s group active since 2012, in the context of Swedish gender equality politics. The material used for this study is the The Raw Man’s website (with an array of persuasive texts and pictures), YouTube-videos, a podcast, and the group’s participation in a Swedish television program. The theoretical framework draws from tools and theories from the fields of rhetoric, philosophy and gender studies. First, I analyse the movement’s argumentation and sort their arguments within different rhetorical topoi. Then, with a similar method, I explore which virtues constitute an ideal man within the movement’s discourse. This analysis builds on Aristotle’s understanding of topoi and virtues and takes further help through texts of the modern rhetorical scholar Janne Lindqvist. To further investigate the movement and what kind of masculinities it reproduces, I take inspiration from Edwin Black’s theory of The Second Persona. The most commonly used topoi and virtues are used to form a second persona, the implicit reader of The Raw Man’s arguments and therefore, the embodiment of the movement’s ideas, values, and ideals. This second persona is then gazed through perspectives from men’s studies. The results show that The Raw Man is greatly inspired by the so called Mythopoetic Men’s Movement, and employs ideas from Robert Bly, Carl G. Jung, and adheres to traditional notions including essentialism, polarity between the sexes, men’s destiny as leaders and women’s as nurturers. It also shows that The Raw Man in fact considers Swedish gender equality politics as somewhat of a threat, and feminists as enemies. The type of masculinity that is being reproduced within the movement can best be described as sticky, a term used in men’s studies for describing conservative and misogynistic values that stick to men’s bodies and are difficult to shake off. The results also indicate that the movement’s discourse is rather contradictory, for example it shows ideals of being vulnerable and grounded while at the same time being a strong leader with traditional manly qualities. This implies some difficulties in fully defining their ideology and ideals, hence the second persona lacks some ideological consistency. Finally, the study shows that the use of rhetorical theories and perspectives can be useful tools when exploring men’s groups, and social movements as a whole.

I den här uppsatsen har jag undersökt argumentationen i Katarina Frostensons K – en skönlitterär bok som skrevs i en tid (hösten 2017 till våren 2018) då #metoo-rörelsen svepte över världen och 18 kvinnor hade vittnat i DN om övergrepp av en känd kulturprofil med nära band till Svenska Akademien. Flera medier namngav mannen som Jean-Claude Arnault, make till akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson. Händelserna ledde till en av de största kriserna i Svenska Akademiens historia och K är Frostensons första och enda offentliga yttrande rörande situationen. Boken utkom i maj 2019 och den här undersökningen väljer att tolka den som ett slags försvar mot det Arnault och hon själv har anklagats för. Då samtida retorisk teori visat på vikten av myter i argumentation (Bengtson 2012), och både juridiska och empiriska aspekter talar emot Frostensons retoriska problem, har underökningen utgått från att argumentationen använder sig av emotionella och suggestiva appeller i form av myter. Med hjälp av Brummets närläsningsmetod (2019) och Lindqvists topikteori (2016) har Frostensons argumen-tation delats in i tre övergripande topiker. Dessa har sedan analyserats och identifierat ett antal myter som Frostenson använder sig av för att stärka sin argumentation. En myt som analyseras mer djupgående är exempelvis den antika myten om megäror och kvinnor som hämndlystna monster, vilken Frostenson applicerar på kvinnorna som vittnat i DN. En annan myt handlar om kollektivets behov av syndabockar och att Arnault fått den rollen. En tredje myt hävdar att svenskar är främlingsfientliga eftersom Arnault får ta skulden på grund av sin franska och judiska härkomst. En fjärde myt argumenterar för att åtrå legitimerar våld, vilket hon försöker stärka genom den bibliska berättelsen om kung David och Batseba.  Utöver Bengtsons tolkning av Barthes mytteori (2012) som utgångspunkt har undersökningen bland annat tagit avstamp i kommunikationsprofessorn McFarlands teori om kopplingen mellan myten och det heliga (1989), genusforskaren Tassis teorier om kvinnor och hämnd (2011) samt Richard Kearneys tolkning av René Girards offermekanismer (1995). Vidare har analysen satts i relation till relevant tidigare forskning och kopplats till både historiska och samtida händelser och kontexter. Jag hävdar att min undersökning visar hur viktigt det är att söka efter mer än bara logiska premisser i argumentation. Frostenson har i princip uteslutande myter som bas i sin argumentation, och de är inte alltid helt uppenbara – dolda i suggestiva termer och ett symboliskt språk. Ett av den här uppsatsens syften var att försöka visa hur en mytisk argumentationsanalys kan gå till i praktiken, för att utöka kunskapen kring hur vi kan förstå argumentation i känslomässiga kontexter, så som i debatter om sexuella övergrepp, men också rent generellt. Resultatet som framkommit i undersökningen, det vill säga den mängd myter som identifierats och analyserats, bör inspirera till vidare forskning i ämnet. Jag menar att det finns ett uppdämt behov av just sådana här argumentationsanalyser och att retorikvetenskapen har en viktig roll i detta.Sökord: Katarina Frostenson, K, Jean-Claude Arnault, #metoo, Svenska Akademien, myter, mytisk argumentation, Roland Barthes, Erik Bengtson, Janne Lindqvist, topiker, litteratur, retorik, poesi, poet, skönlitteratur.