Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.

The focus and overall purpose of the study is to examine, from the perspective of employees, how supervisor leadership affects a work group. Furthermore, employees' experiences of leadership in the workplace and what they consider to be good leadership and what experiences they have of leadership in the workplace are examined. To obtain the empirical data for our study, we have used a qualitative method based on eight different informants in different occupational sectors. The theoretical perspective that the study is based on is Sveningsson and Alvesson's view of leadership (2010). It is complemented by two main concepts, transformational and transactional leadership (Northouse, 2013). To summarize, it can be noted how based on the empirical data, there are characteristics and leadership styles for supervisors that are beneficial in the workplace. Furthermore, trust, inclusion, security, dialogue, consideration and respect should characterize the workplace for leadership to be perceived as good.

Titel: Ledarskapets inverkan på psykosocial arbetsmiljö – En tvärsnittsstudie av svenska medarbetares psykosociala arbetsmiljö beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap. Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi Författare: Hugo Svärd Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2014-06 Bakgrund och Syfte: Psykisk ohälsa kan vara ett problem med påtagliga konsekvenser för såväl ett företag som medarbetarna. Företaget kan påverkas av ekonomiska kostnader till följd av sjukfrånvaro och andra driftstörningar på arbetsplatsen samtidigt som medarbetarnas drabbas av reducerad lön, social isolering samt risken att entledigas från arbetet. Den psykiska ohälsan har i tidigare forskning konstaterats bero på hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats. Det har även uppmärksammats att ledarskapet kan ha en stark inverkan på hur medarbetare (anställda) upplever den psykosociala arbetsmiljön. Föreliggande uppsats avser därför undersöka hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön beroende av uppfattning om en ledare tillämpar låg eller hög nivå av transaktionellt respektive transformativt ledarskap. Uppsatsen har också avsikt att jämföra hur ledarstilarna predicerar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna. Metod: En kvantitativmetod tillämpades för att uppnå studiens (tvärsnittsstudie) strävan att generalisera resultatet till att representera en svensk kontext. Data insamlades via enkäter vilka därefter sammanställts och analyserats med hjälp av SPSS. Enkäten utgjordes av ett mätinstrument för psykosocial arbetsmiljökartläggning, samt ett instrument för att mäta ledarskap. För analys av data gjordes följande: korrelationsanalys, multivariata variansanalys (MANOVA), multipla regressionsanalyser samt enkelt t-test vilka redovisats deskriptivt. Resultat & slutsats: Transaktionellt ledarskap visade endast skillnader på arbetsledningsklimatet beroende av om medarbetare skattade låg eller hög ledarstil. För samma fråga visade transformativt skillnader i stimulans, arbetsgemenskap och arbetsledningsklimat. Dessa tre 2 faktorer predicerades av transformativt ledarskap medan transaktionellt inte predicerade någon faktor alls. Studien visar att transformativt ledarskap är överlägset transaktionellt i att predicera psykosocial arbetsmiljö hos medarbetarna. Transformativa ledare bidrar till en positiv arbetsmiljö. Förslag till fortsattforskning: För fortsatt forskning kan det vara intressant att dela upp urvalet av företag på offentlig och privat sektor. Det kan finnas skillnader hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap i en privat sektor, jämfört med en offentlig. Detta kan vara en viktig aspekt då t.ex. en privatägd skola i jämförelse med en statligt ägd skola är vinstdrivande på helt olika sätt, vilket då kan inverka på ledarskapet. Det kan också vara intressant att undersöka respektive ledarstils subfaktorer i förhållande till subfaktorerna i psykosocial arbetsmiljö. Särskilt med tanke på den höga effekten hos arbetsledningsklimat, samt för att i egenskap av tidigare forskning ge transaktionellt ledarskap en rättvis redogörelse. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till kunskap i ett svenskt sammanhang då det saknas tidigare studier som undersökt det transaktionella och transformativa ledarskapets inverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det finns också ett praktiskt bidrag där studiens resultat ger en viss indikering till ledare/chefer i svenska företag gällande praktiserandet av ett transformativt ledarskap och hur det kan förutsäga medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö på ett positivt sätt. Nyckelord: Ledarskap, transformativ, transaktionell, psykosocial, arbetsmiljö

The purpose of the present study was to get further knowledge about the relationship between transformative and transactional leadership in the context of employee ́s well-being, as well as the relationship between the components of respectively leadership and employee‟s well-being. The study also aims to gain knowledge about previous research on the transformational and transactional leadership and employee well-being and if it‟s applicable in the Swedish culture. The few studies that studied the relationship between transactional leadership and the well-being of employees have found a negative relationship or found no relationship at all. The results of the present study showed a positive relationship between transformational leadership and employee‟s well-being. All four components of the transformational leadership showed a positive relationship with employee‟s well-being. Two components of the transactional leadership showed a negative relationship with employee‟s well-being, while the third component showed a positive relationship. This study contributes with information regarding the relationship between transformative and transactional leadership and the components of respectively leadership with the well-being of employee‟s within Swedish culture.

No description available.

Utvecklingen av informationsteknik har möjliggjort för organisationer att ta del av en ny arbetsstruktur. Denna arbetsstruktur benämns som virtuella team och är bestående av medlemmar som spänner sig över olika organisationer, tidzoner, geografiska platser och kulturer. Tidigare forskning inom virtuella team påvisar att ledarrollen och ledarskapet skiljer sig från traditionella team. Detta medför både möjligheter och utmaningar för organisationer och ledare. Organisationer kan använda sig av virtuella team för att komma åt tvärfunktionell expertis samt innebär mindre resande för gruppens medlemmar, men kräver att både ledaren och organisationer anpassar sitt ledarskap efter den nya arbetsformen. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån tre välkända ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Dessa ledarskapsstilar är skapade utifrån traditionella team. Studiens syfte är att undersöka ifall dessa ledarskapsstilar kan återfinnas i virtuella team och om de befintliga teorierna kring traditionellt ledarskap räcker till för att även förklara virtuellt ledarskap. Utöver detta lyfter även studien fram några av de vanligaste utmaningarna samt möjligheter som ledare anser sig finna i virtuella team. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem ledare vilka är verksamma inom virtuella team intervjuats. Syftet med intervjuerna var att undersöka ledarens subjektiva upplevelser kring sitt eget ledarskap samt vilka fördelar och nackdelar de ansåg sig finnas med virtuella team. En tematisk analysmetod har sedan använts för att finna återkommande teman som ledare inom virtuella team anser vara viktiga. Dessa teman är ledarens roll, utmaningar virtuella team samt möjligheter virtuella team. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser samt förslag för framtida forskning. Studien visar att samtliga tre ledarskapsstilar återfanns i informanternas ledarskap. Studien argumenterar för att mer forskning behövs inom området för att kunna applicera befintliga teorier i en virtuell kontext, alternativt att en ny ledarskapsstil behöver utformas.

<p>Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie. Denna hade formen av en intervjuundersökning gjord med medarbetare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Resultatet visade att ett övergripande samband fanns då samtliga intervjuade i huvudsak var positiva inför förändring och föredrog ett mestadels transformativt ledarskap. Inga starka samband stod dock att finna.</p>

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie. Denna hade formen av en intervjuundersökning gjord med medarbetare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Resultatet visade att ett övergripande samband fanns då samtliga intervjuade i huvudsak var positiva inför förändring och föredrog ett mestadels transformativt ledarskap. Inga starka samband stod dock att finna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap. Inga signifikanta resultat fanns mellan emotionell intelligens och ett transaktionellt ledarskap. Ett signifikant negativt samband fanns mellan emotionell intelligens och ett laissez-fairledarskap. Resultatet visade att föreliggande studie låg i linje med tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to examining the relationship between emotional intelligence (EI) and leadership styles in Sweden. Previous studies have found a link between emotional intelligence and transformational leadership. The study also aimed to investigate whether previous research results between emotional intelligence and leadership styles differ in relation to a Swedish sample. The leaders (N=61) answered questions about emotional intelligence (SEIS) and questions regarding leadershipstyle (MLQ5X). The results showed a significant positive correlation between emotional intelligence and all four components of transformational leadership. No significant results were found between emotional intelligence and transactional leadership. A significant negativ ecorrelation was found between emotional intelligence and al aissez-fair leadership. The results showed that the present study was consistent with previous research.

Tekniska verktyg har möjliggjort för organisationer att arbeta på distans och denna arbetsstruktur anammas av allt fler organisationer. Denna arbetsstruktur benämns virtuella organisationer och karaktäriseras av att de arbetar mot organisatoriska mål trots skillnader i fysiska platser, tidzoner och kulturer. Arbetsstrukturen möjliggör för organisationer att nå spetskompetens oberoende av geografiska platser samt mindre resande för medlemmarna. Det går att identifiera både möjligheter och utmaningar för ledare inom dessa organisationer. Möjligheter och utmaningar kan ses ur olika perspektiv som tillit, kommunikation, motivation samt kultur. Det saknas belägg för hur möjligheter och utmaningar i virtuella organisationer kan påverka ledarskapet. Det ligger i studiens intresse att således besvara frågan: Hur leder ledare i virtuella organisationer? Studien teoretiska ramverk presenterar de tre välkända teorierna; transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Detta för att utvidga kunskapen om ledarens roll inom en grupp. Vidare presenteras de möjligheter och utmaningar som nämnts mer ingående för att påvisa skillnader och likheter med studiens empiri. För att kunna besvara studiens problemformulering har sju ledare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska kapitel är utformat efter varje person för att säkerställa att respondentens berättelser redogörs på ett rättvist sätt. Vidare har studiens empiriska data tematiskt analyserats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och rekommendationer. Trots att arbetsstrukturen blir allt mer förekommande finns det begränsat med forskning inom området. Forskningen ifrågasätter huruvida de gamla ledarskapsteorierna är applicerbara på den nya arbetsstrukturen då den innebär nya kontexter för både ledare och anställda. Studien visar att kultur, tillit och sammanhållning är tre faktorer som har stor betydelse för ledarskapet inom virtuella organisationer.