I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ”Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?” har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män. Deltagarnas chefstitlar var bland annat ekonomichef, personalchef samt informationschef.Resultatet visade att vi inte kunde redovisa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns ledarskapsstilar. Inte heller kunde ett utmärkande medeltal, dvs. en större skillnad mellan de manliga och kvinnliga medelvärdena, påvisa märkbara skillnader delfrågorna emellan. Endast 5 av 38 frågor visade sig avvika ifrån det generella resultatet. Där vi kunde se en antydan till signifikanta skillnader mellan könsgruppernas svar. Studiens slutsats blir därmed att vi, med hjälp av egen utformad enkät, inte har kunnat finna några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner.

Syfte: Studien ämnar att undersöka hur anställdas inre och yttre motivation påverkas av upplevd ledarskapsstil hos sin närmaste chef. Problematisering: Tidigare forskning visar på motsägelsefulla resultat och har inte tagit hänsyn till samtliga valda ledarskapsstilar och dess relation till inre och yttre motivation.   Teori: Studien undersöker transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt laissez-faire ledarskap. Motivation delas upp i inre och yttre motivation med grund i Self determination theory. Metod: För att undersöka sambandet har en kvantitativ studie gjorts. En enkätundersökning skickades ut till ett stort gruvföretag i Sverige. Chefer och medarbetare fick besvara hur de upplevde sin närmaste chef samt uppskatta vad de motiveras av. Frågorna utformades från tidigare motivations och ledarskapsforskning. Enkätsvaren analyserades med hjälp av explorativ faktoranalys innan Spearmans korrelationskoefficient användes för att mäta sambanden mellan de ställda hypoteserna. Resultat: Vid explorativ faktoranalys fick studien stöd för transaktionellt samt transformativt ledarskap men inte laissez-ledarskap. Motivation blev indelad i 7 olika faktorer, lön och status, karriärmedvetna inre motiverad, icke-pengastyrd inre motiverade, tävlingsinriktad och komplexa arbetsuppgifter, följa strömmen, karriärmedveten yttre motiverad samt osäker och orolig. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och inre motivation. Sambandet mellan transaktionellt ledarskap och yttre motivation visade på ett positivt signifikant samband. Utöver detta fann studien ett negativt signifikant samband mellan transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn följa strömmen. Vidare fann studien negativa samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn tävlingsinriktad och vill ha komplexa arbetsuppgifter. / Purpose: The purpose of the study is to examine how employees intrinsic and extrinsic motivation are affected by their managers perceived leadership style.   Problematization: Previous research shows contradictory results. No previous study has examined transformative, transactional and laissez-faire leadership and its effect on intrinsic and extrinsic motivation. Theory: The study has its foundation in transformational, transactional and laissez-faire leadership theories. Furthermore, motivation is divided into intrinsic and extrinsic motivation with support from Self determination theory. Method: The study has a quantitative approach. A survey was sent to a large mining company in Sweden; their managers and employees got to answer it. They answered what type of leadership style their closest manager had and what motivated the respondent. The result was analysed using exploratory factor analysis and Spearman's correlation coefficient was used to determine the hypothesis.Result: When the result was analysed the study got support for transactional and transformational leadership but not laissez-faire leadership. Motivation got divided into 7 different factors, salary and status, career focused intrinsically motivated, not financially intrinsically motivated, competition and complex work tasks, follow the current, career focused extrinsically motivated and unsure and worried. The result showed a positive significant correlation between both transformational and transactional leadership to intrinsic motivation. Furthermore, a significant correlation was found between transactional leadership and extrinsic motivation. The study also found a negative significant result between transactional leadership and the motivational factor follow the current. Furthermore, the study found negative correlations between both transformational and transactional leadership and the motivational factor competition and complex work tasks.

Tidigare forskning om ledarskap ger en bild av vilken ledarskapsstil som ger bäst resultat för organisationen och mest positiv effekt för följaren. Denna studie undersökte hur några av de vanligaste ledarskapsstilarna, Transformativt, Transaktionellt samt Leader-Member Exchange (LMX), skattades av följarna. Ett formulär med fyra fiktiva chefsbeskrivningar användes för kvantitativ datainsamling, där Transformativt ledarskap och låg nivå av LMX skattades högst. Att låg nivå av LMX skattades högre än hög nivå går mot vad tidigare forskning säger är den bästa approachen sett till prestation för organisationen och följarna. Kulturella skäl till detta motsatta resultat för LMX diskuteras. / The existing research in leadership has explored which style of leadership that generates the best results for the organization and has the most positive effect for the follower. This study looked at some of the most common leadership styles, Transformative, Transactional and Leader-Member Exchange (LMX), and how they were rated by the followers. A form containing four fictitious manager descriptions were used. The result showed that transformative leadership and low level of LMX were rated highest. The fact that low level of LMX was rated higher than high level contradicts existing research claims. Cultural differences are suggested to account for the different rating of LMX in this research.

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background.   The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.

This work aims to give the reader a deeper understanding of the challenges that arise in the event of forced digital leadership at a distance, as well as what characterizes a good leader during change with an uncertain future where communication takes place at a distance. At the end of 2019, the world was shaken by the covid-19 virus, which was soon classified as a pandemic. To reduce the spread of infection, one of the consequences of the pandemic was that organizations were forced to work remotely. Major changes within organizations needed to take place and managers would now lead their employees digitally at a distance. In this study, six individuals who provide managerial positions / leading roles within different organizations participated in semi-structured interviews in order to answer the study's two research questions. The study has used a qualitative method with a research design in the form of a case study. The study draws on the following theories in leadership; Transformative leadership, Transactional leadership, Situational leadership, Virtual leadership and Leadership under stress. Based on the collected empirical material and the previously mentioned theoretical basis, the authors have created a picture of the challenges that exist in leading at a distance and what characterizes a good leader. The study concluded that one of the biggest challenges in digital leadership at a distance is the lack of body language, which in turn affects communication. There were also challenges socially as it was considered more difficult to hold more relaxed and informal conversations when communication takes place virtually. In the study, the authors also concluded that good leadership during change is characterized by trust and a focus on the leader to see each individual as one and to give that person the best conditions in order to perform.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan transformativ, transaktionell – och låt - gå ledarstil och psykologisk trygghet hos medarbetare. En enkät med 40 frågor och påståenden utformades för att mäta arbetstagares upplevda psykologiska trygghet samt deras uppfattning av sin närmsta chefs ledarstil. Påståendena och frågorna baserades på mätinstrumenten Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) och Edmondsons frågor som mäter psykologisk trygghet. Resultatet påvisade signifikanta korrelationer mellan psykologisk trygghet och de två ledarskapsstilarna transformativt och låt-gå. Transformativt ledarskap var positivt relaterad till psykologisk trygghet medan Låt-gå var negativt relaterad till psykologisk trygghet. En multipel regression visade att samtliga ledarskapsstilar kunde förklara en signifikant del av variansen i psykologisk trygghet där den transformativa ledarskapsstilen var associerad med mer psykologisk trygghet medan transaktionell- och låt-gå-ledarskapsstil var associerade med mindre psykologisk trygghet. Slutsatsen i denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå psykologisk trygghet bland medarbetare. / The aim of this study was to examine the relationship between transformative, transactional, and laissez-faire leadership styles with employee psychological safety. A questionnaire comprising 40 items was designed to assess employees' perceived psychological safety and their perception of their immediate supervisor's leadership style. The statements and questions were based on the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) and Edmondson's questions measuring psychological safety. The results showed significant correlations between psychological safety and the two leadership styles transformative and laissez-faire. Transformative leadership was positively related to psychological safety, whereas laissez-faire leadership was negatively related. Multiple regression analysis indicated that all leadership styles could account for a significant portion of the variance in psychological safety, transformative leadership was positively associated with psychological safety, while laissez-faire leadership was negatively associated with psychological safety The findnings suggests that the transformative leadership style is suitable for promoting psychological safety among employees.

Under de senaste årtiondena har framsteg inom digital teknik lett till förändringar på arbetsplatsen, vilket i sin tur har skapat ett behov av nya färdigheter och strategier hos ledare. I takt med digitaliseringen har nya krav på anpassningsbarhet uppkommit, vilket har gjort hybrida arbetsmodellen till en integrerad del av dagens arbetsliv inom de flesta företag. Integrationen av distansarbete och närvaro på plats har genererat nya möjligheter samtidigt som den har introducerat ledarskapsutmaningar, inte minst gällande teamets sammanhållning och samarbete. Att hantera hybriden mellan fysiska och digitala arbetsområden kräver inte bara användning av digitala verktyg såsom Zoom och Teams, utan också en omformulering av ledarskapsstrategier. Denna studie syftar därför till att beskriva de utmaningar och möjligheter ledare inom den hybrida arbetsmodellen ställs inför. Vi har valt att fokusera på hur teamet påverkas av den hybrida arbetsmodellen. Studien undersöker också vilka strategier som krävs av ledare för att effektivt navigera i denna dynamiska miljö. Studien har utgångspunkt i självbestämmande teorin och contingency theory för att skapa en förståelse för vad som motiverar medarbetarna samt vikten av ett flexibelt ledarskap inom organisationen. Tidigare forskning belyser en rad utmaningar, möjligheter och strategier som följer med den hybrida arbetsmodellen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för framväxten av hybrida arbetsmodeller och ledarskapsutmaningar. Detta uppnåddes genom semistrukturerade intervjuer med ledare inom revisions- och redovisningsbranschen. Resultatet har analyserats och satts i relation till studiens teoretiska ramverk och visar att de främsta utmaningarna är distanskommunikation, teaminteraktion och feedback. Resultatet visar också att den nya arbetsmodellen öppnar upp för möjligheter kopplat till effektivitet, kompetens och flexibilitet. Resultatet visar också på olika strategier som ledaren i den hybrida arbetsmodellen använder sig av exempelvis kommunikationsstrategier, olika tillvägagångssätt för att visa uppskattning samt aktiviteter som gynnar gruppsammanhållningen och teamet. Studiens slutsats visar på att det är viktigt att ledaren har ett helhetsperspektiv och inte bara fokuserar på fördelar för individen för ett framgångsrikt ledarskap i den hybrida arbetsmodellen. Om ledaren lyckas implementera lämpliga strategier och åtgärder finns möjligheten att skapa en arbetsmiljö där både teamet och individens behov tillgodoses. För att framgångsrikt navigera i den hybrida arbetsmodellen och möta de utmaningarna som uppstår, blir det avgörande att ledaren lyckas implementera effektiv kommunikation, regelbunden feedback och skapandet av en kultur som främjar gemenskap och teamkänsla.

Studien syftar till att öka förståelsen för ledarskapets inverkan i hur innovationer skapas på arbetsplatser. Vi studerar ledarskapets roll för att skapa motivation och motivationens roll är att se hur individerna inom organisationen strävar efter att engagera sig för arbetsplatsen och branschens framtid. Fokus är på banksektorn där caset utgör ledarskap, motivation ochinnovation inom en traditionell svensk storbank. Studien riktar sig till bankpersonal, vilket baseras på semistrukturerade intervjuer samt enkätfrågor. Det teoretiska bidraget som studien kommer att tillskjuta är hur innovation och risk kommuniceras mellan banken, cheferna och medarbetarna. Fokuset är hur balansen förhåller sig mellan innovation och risk. Det praktiska bidraget är att få en förståelse i hur banken arbetar med sin riskexponering och hur innovation samt risk kommuniceras mellan organisationen, cheferna och medarbetarna. Författarna har gått mellan teori och verklighet, därav en abduktiv metod. I resultatet beskrivs en analytisk intervjuerna där ledarskapet framhävs, hur de motiverar sina anställda och hur de ser på innovation inom organisationen. Därefter framkommer den deskriptiva datan från enkätfrågorna och vad medarbetarna anser hur ledarskapet är och vilken motivation de har samt hur innovationen ser ut. I analysen/diskussionen tar författarna hänsyn till tidigare litteratur och vad teorin säger hur resultatet kan tolkas för att sedan kunna använda sig av en innehållsanalys och ta fram olika kategorier och underkategorier. Exempelvis framgick det att innovationen påverkas av ledarskapet och motivationen, där medarbetarna anser att banken behöver mer innovation men att det sker en avvägning i ledarskapet. Avvägningen handlar om huruvida ledarna väljer innovation eller säkerhet. Det transformativa ledarskapet visar på samband med den integrerade motivationen men väljer säkerhet. Det transaktionella ledarskapet påverkar den yttre motivationen men leder till mer innovation.

Vi har i vår forskningsöversikt inte hittat någon beskrivning på hur ledarskap kan anpassas tillmedarbetares olika personlighetstyper. Vårt syfte med studien var således att ta reda på hurolika typer av ledarskap kan anpassas till anställdas olika personlighetstyper för att uppnåstörsta möjlighet till utveckling av deras motivation. Vilket är en bidragande faktor till ettföretags utveckling och bör därför ligga i ledarens intresse. Med hjälp av två olikapersonlighetsklassificeringsmodeller, teorier om ledarskap och motivation samt empiri hämtatfrån ledare i arbetslivet har vi studerat vad för typ av ledarskap som fungerar för modellernasolika personlighetstyper. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi har vi använt oss avtvärsnittsdesign samt en öppen och sex semistrukturerade intervjuer för att uppnå studienssyfte.Genom vår studie kan vi på ett tydligt sätt visa på att de personligheter vi utgått ifrån kräverolika typ av ledarskap, motiveras av olika faktorer och att situationen kan ha stor inverkan pånär ett visst ledarskap passar. Resultatet av vår studie har utformats till två tabeller utifrån depersonlighetsklassificeringsmodeller vi använt oss av. Tabellerna presenterar vilkenledarskapsteori som passar till vilken personlighetstyp. Studien resulterade även i ettkonstaterande att ledare bör använda sig av relationsinriktat ledarskap i grunden ochkomplettera det med uppgiftsinriktat ledarskap, för att finna de anställdas motivation och ledadem på ett framgångsrikt sätt. / In the research of this study we found a gap regarding information on how to adapt leadershipto employees of various personalities. Our purpose was now to fill that research gap. In ourstudy on personality-adapted leadership, we found that all kinds of personalities have variouspreferences to be led. Using two different personality classification models, theories ofleadership and motivation as well as empirical evidence drawn from Business leaders, wehave studied which kind of leadership that works best for models of different personalitytypes. With the help of a cross-section design, qualitative methods together with semistructuredinterviews we were able to combine the theories we used with the empiricalevidence. Accordingly, our purpose is to acknowledge how leadership can be adapted todifferent personalities to achieve the greatest opportunity for the development of theirmotivation. This is a contributing factor to the development of a company and shouldtherefore be in the leader’s interest.As a conclusion our study shows how different personalities demand certain kinds ofleadership, that they get motivated by a wide range of factors and that various situations canhave a big effect where a certain leadership is most suitable. The result of our study has led totwo tables based on the personality classification models, which show which leadershiptheory fits the different kinds of personality types. The study also shows that leaders shouldadapt a relationship-oriented leadership and complement it with a task-oriented one in order tofind their employees motivation and be able to lead them in a successful way.