Utvecklingen av informationsteknik har möjliggjort för organisationer att ta del av en ny arbetsstruktur. Denna arbetsstruktur benämns som virtuella team och är bestående av medlemmar som spänner sig över olika organisationer, tidzoner, geografiska platser och kulturer. Tidigare forskning inom virtuella team påvisar att ledarrollen och ledarskapet skiljer sig från traditionella team. Detta medför både möjligheter och utmaningar för organisationer och ledare. Organisationer kan använda sig av virtuella team för att komma åt tvärfunktionell expertis samt innebär mindre resande för gruppens medlemmar, men kräver att både ledaren och organisationer anpassar sitt ledarskap efter den nya arbetsformen. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån tre välkända ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Dessa ledarskapsstilar är skapade utifrån traditionella team. Studiens syfte är att undersöka ifall dessa ledarskapsstilar kan återfinnas i virtuella team och om de befintliga teorierna kring traditionellt ledarskap räcker till för att även förklara virtuellt ledarskap. Utöver detta lyfter även studien fram några av de vanligaste utmaningarna samt möjligheter som ledare anser sig finna i virtuella team. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem ledare vilka är verksamma inom virtuella team intervjuats. Syftet med intervjuerna var att undersöka ledarens subjektiva upplevelser kring sitt eget ledarskap samt vilka fördelar och nackdelar de ansåg sig finnas med virtuella team. En tematisk analysmetod har sedan använts för att finna återkommande teman som ledare inom virtuella team anser vara viktiga. Dessa teman är ledarens roll, utmaningar virtuella team samt möjligheter virtuella team. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser samt förslag för framtida forskning. Studien visar att samtliga tre ledarskapsstilar återfanns i informanternas ledarskap. Studien argumenterar för att mer forskning behövs inom området för att kunna applicera befintliga teorier i en virtuell kontext, alternativt att en ny ledarskapsstil behöver utformas.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Effekter av transformellt ledarskap på personalen var ett ökat ansvarstagande, att personalen blev bekräftad samt kände arbetstillfredsställelse. Effekter av transformellt ledarskap på organisationen var en kommunikativ arbetsorganisation genom multidisciplinärt samarbete, en flexibel organisation med en delaktig personal. En tydlig organisationsstruktur samt resurser i form av olika slags stöd, var underlättande faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Transformellt ledarskap användes inom många olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och i flera länder. Transformellt ledarskap verkar vara en lämplig ledarskapsstil för ledare i vården. / The purpose of this literature study was to highlight the transformational leadership in health care. The 14 scientific articles in the literature results summary are taken from PubMed, Cinahl and LWW, both articles with quantitative and qualitative approach, are included. The result showed that the transformational leadership was characterized by the leader's personal characteristics, and that the leader had a supportive leadership. Among the personal characteristics included clarity, credibility and sustainability. Supportive leadership meant that the leader was a responsive listener, saw the strength of each individual employee and had a pedagogical approach. Effects of transformational leadership of the staff were increased accountability, the staff was confirmed and felt job satisfaction. Effects of transformational leadership for the organization were a communicative work organization through multi-disciplinary collaboration, more flexible organization with staff involvement. A clear organizational structure and resources in form of different types of support were facilitating factors for a successful leadership. Transformational leadership was used in many different areas of health care and in several countries. Transformational leadership seems to be an appropriate leadership style for leaders in health care.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra.   Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna.   Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag?   Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande. Den inkrementella förändringen är en förändring där en organisation hanterar ett problem samt ett mål i taget dvs. en steg för steg-förändring som är ständigt pågående som berör organisationens operativa processer.   Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie som jämför hur det transformellt ledarskap kan påverka inkrementella förändringar i två olika bolagsformer. Den kvalitativa ansatsen har genomförts med hjälp av intervjuer. Studien har en deduktiv ansats.   Empiri: Respondenterna är ledare från fyra olika bolag, två privata och två kommunala. Vi har intervjuat två verkställande direktörer, en förvaltningschef, en områdeschef samt en produktions- och logistik ansvarig. De har alla ledande befattningar samt har erfarenhet av inkrementell förändring.   Analys och slutsats: Vi har inte kunnat tyda på några stora tydliga mönster för transformellt ledarskap under inkrementell förändring för var och en av bolagsformerna. Det vi kommit fram till i studien är främst att ledarna på de kommunala bolagen måste ständig anpassa sitt transformella ledarskap i den inkrementella förändringen utifrån kommunens särskilda mål, vilket inte alltid betyder det bästa för bolaget i sig. Ledarna på de privata bolagen har en större frihet i sitt transformella ledarskap och kan se till bolagets bästa när det kommer till att leda inkrementella förändringar. Likheterna och skillnaderna är lika stora mellan t ex två ledare på kommunala bolag som två ledare på privata bolag. Bolagsformerna har viss men inte någon större inverkan på ledarens transformella ledarskap, ledarens personlig har en större inverkan. / Background: It’s considered by both researchers and leaders that changes in organizations have a significant impact in the organizations well being. The organizations constantly need to adapt to the developing context. This study intends to study transformational leadership in the context of incremental change because these seem to be linked to each other.   Purpose: The purpose of this study is to explore how leaders using the transformational leaderships can affect an incremental change in both municipal- and private companies in order to identify possible similarities and differences between the two types of companies.   Problem statement: How can the transformational leadership influence incremental changes in municipal- and private companies?   Theory: The theory in this study deals with transformational leadership in incremental changes in municipal and private companies. The transformational leadership consists of four parts, intellectual stimulation, inspirational motivation, individual consideration and idealized influence. The incremental change is a change where an organization handles one problem and one objective at a time, ie. a step-by-step change that is ongoing concerning the organization's operational processes.   Method: This is a case study where we have conducted a qualitative and deductive approach. We have collected the empirical data by interviewing our respondents.   Empirical: The respondents are five leaders on four different companies. There are two respondents from the same company. The companies are two municipal- and two private companies. We have interviewed two managing directors, one manager of administration, one manager of a field and one manager of production and logistics. They all have a leading position in the organization and they all have experience of an incremental change.   Analysis and conclusions: Primarily we concluded that the leaders in the municipal companies constantly must adapt their transformational leadership in the incremental change according to the specific municipality objectives, which does not always mean the best for the company itself. The leaders in the private companies have more independence in their transformational leadership and can focus on the company's best when it comes to leading incremental changes. The similarities and differences are equal between for example two leaders in municipal companies as two leaders in private companies. The company types does not have as much impact on the leaders transformational leadership as the impact that the personality has.

Sammanfattning   Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare.   Följande frågeställningar besvarades i studien:   Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter? Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare? Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem?   Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap.   Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.           Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap. / Abstract The purpose of this study was partly to investigate how leaders motivate their employees according to intrinsic and extrinsic motivational aspects, partly to see which style of leadership that leaders exercise based on transformal and transanctional leadership with regard to how they motivate their employees. The following issues are addressed in my study:  How do leaders motivate their employees according intrinsic and extrinsic motivation aspects?  How can the leaderships be described from transformal as well as transanctional leadership depending how leaders motivates their employees?  Are there differences between how the interviewed leaders create motivation among their employees? If there are differences, how would you characterize them? I answered the questions by using a qualitative inquiry in the form of five interviews. As analysis tools I have used the terms intrinsic and extrinsic motivation, transformal and transanctional leadership. My conclusion is that there are differences in how leaders motivate their employees, but they all use both internal and external motivation aspects.The greatest part of transformal leadership among the leaders its shown in how leaders motivate their employees, but some of the leaders also show a certain amount of transanctional leadership based on how they create motivation.   Keywords : motivation, intrinsic and extrinsic motivation, transformal and transanctional leadership

<p>Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Effekter av transformellt ledarskap på personalen var ett ökat ansvarstagande, att personalen blev bekräftad samt kände arbetstillfredsställelse. Effekter av transformellt ledarskap på organisationen var en kommunikativ arbetsorganisation genom multidisciplinärt samarbete, en flexibel organisation med en delaktig personal. En tydlig organisationsstruktur samt resurser i form av olika slags stöd, var underlättande faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Transformellt ledarskap användes inom många olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och i flera länder. Transformellt ledarskap verkar vara en lämplig ledarskapsstil för ledare i vården.</p> / <p> </p><p> </p><p>The purpose of this literature study was to highlight the transformational leadership in health care. The 14 scientific articles in the literature results summary are taken from PubMed, Cinahl and LWW, both articles with quantitative and qualitative approach, are included. The result showed that the transformational leadership was characterized by the leader's personal characteristics, and that the leader had a supportive leadership. Among the personal characteristics included clarity, credibility and sustainability. Supportive leadership meant that the leader was a responsive listener, saw the strength of each individual employee and had a pedagogical approach. Effects of transformational leadership of the staff were increased accountability, the staff was confirmed and felt job satisfaction. Effects of transformational leadership for the organization were a communicative work organization through multi-disciplinary collaboration, more flexible organization with staff involvement. A clear organizational structure and resources in form of different types of support were facilitating factors for a successful leadership. Transformational leadership was used in many different areas of health care and in several countries. Transformational leadership seems to be an appropriate leadership style for leaders in health care.</p>

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät. Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur. Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar. Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.

SAMMANFATTNING Titel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation – hur påverkas revisionens kvalitet? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Susanne Johansson och Christina Karlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015 - juni Syfte: Det är viktigt att en revisor är objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav på oberoende kan motverkas av en ”transformell klientledare” och det faktum att en revisor behöver upprätthålla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende. Syftet med studien är att 1) ta reda på om revisorer identifierar sig mer med “transformella klienter” 2) om sådana omständigheter är förknippade med högre frekvenser av RAQ handlingar. 3) Se hur förtroendet för ledaren och klientens interna kontroll kan påverka revisionens kvalitet.   Metod: Studien använder en deduktiv metod med enkätundersökning som primärdata genomförd bland 3607 svenska revisorer samt en litteraturstudie som sekundärdata. Analys gjordes med Principal komponentanalys, Cronbach’s Alpha, korrelations- och regressionsanalys i programmet SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att en klients transformella ledarskap kan ha en inverkan på revisorn. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan ett transformellt ledarskap och revisorns klientidentifiering, samt att det transformella ledarskapet har en positiv inverkan på revisorns förtroende för klienten. Det finns även ett positivt samband mellan ett förtroende för klienten och klientens internkontroll.   Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forkning föreslår vi att använda data som kan generaliseras, ett sannolikhetsurval, att veta storleken på den egentliga populationen vilket därigenom kan ge en bättre svarsfrekvens. Vi föreslår även att använda sig av bättre och säkrare mätmetoder då vår mätmetod kan ifrågasättas eftersom resultatet i undersökningen visar låg signifikans.   Uppsatsens bidrag: Studien är unik då det inte finns tidigare forskning kring hur det transformella ledarskapet påverkar klientidentifikation, förtroende för klienten och dess internkontroll samt hur detta i sin tur kan påverka frekvensen av RAQ beteenden.

Syfte: Att revisorn behåller sitt oberoende i en revison är grundläggande inom redovisning. Tidigare forskning har påvisat att olika faktorer kan påverka revisorns objektivitet och på så sätt medverka till att revisorn begår kvalitetsreducerande handlingar, så kallade RAQ acts. Då intressenter måste kunna lita på att informationen i revisionen är korrekt för att kunna fatta informativa beslut är det viktigt att identifiera de faktorer som kan påverka revisorns objektivitet och på så sätt förhindra revisorn från att begå kvalitetsreducerande handlingar. Syftet är då att undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns objektivitet och då främst om ett transformellt ledarskap från klienten har en påverkan på revisorns benägenhet att begå RAQ acts. Metod: Underlaget för studien kommer från en enkätundersökning som vi utfört för att samla in primärdata. Enkätundersökningen genomfördes på auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Vi har sedan använt statistikprogrammet SPSS statistics för att analysera svaren och datan och redovisat resultaten i tabellform. Resultat &amp; slutsats: Resultaten från studien visar att tidspress är en faktor som påverkar revisorn till att begå RAQ acts. Dock finner vi inget statistiskt samband som styrker att ett transformellt ledarskap från klienten påverkar revisorns benägenhet att begå RAQ acts. Förslag till fortsatt forskning: Studien skulle med fördel kunna genomföras igen då resultaten skulle kunna bli annorlunda vid en högre svarsfrekvens.Förslag på fortsatt forskning skulle även kunna vara att undersöka ytterligare faktorer som kan påverka revisorns objektivitet och dennes benägenhet att begå RAQ acts. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att uppmärksamma behovet av att identifiera faktorer som påverkar revisorns objektivitet. / Aim: It´s essential that the auditor retains its independence in accounting. Previous research has shown that different factors may affect the auditor's objectivity and thus contribute to the auditor commits quality reduced actions, so called RAQ acts. The stakeholders need to be confident that the information in the audit is correct to make informative decisions, that‟s why it is important to identify the factors that may affect the auditor's objectivity and thus prevent the auditor from committing RAQ acts. The aim then is to examine the factors that affect the auditor's objectivity, primarily if transformational leadership from the client has an effect on the auditor's propensity to commit RAQ acts. Method: The data for the study comes from a survey we performed to collect raw data. The survey was conducted on authorized and certified accountants in Sweden. We then used the statistical program SPSS Statistics to analyze the responses and the data and reported the results in table form. Result &amp; Conclusions: The study results show that the time pressure is a factor affecting accountant to commit RAQ acts. However, we find no statistical correlation showing that a transformational leadership from the client affects the auditor's propensity to commit RAQ acts. Suggestions for future research: The study could usefully be carried out again when the results would be different at a higher response rate. Suggestions for further research could also be examining other factors that may affect the auditor's objectivity and his/hers propensity to commit RAQ acts. Contribution of the thesis: The study helps to draw attention to the need to identify factors that affect the auditor's objectivity.

Tekniska verktyg har möjliggjort för organisationer att arbeta på distans och denna arbetsstruktur anammas av allt fler organisationer. Denna arbetsstruktur benämns virtuella organisationer och karaktäriseras av att de arbetar mot organisatoriska mål trots skillnader i fysiska platser, tidzoner och kulturer. Arbetsstrukturen möjliggör för organisationer att nå spetskompetens oberoende av geografiska platser samt mindre resande för medlemmarna. Det går att identifiera både möjligheter och utmaningar för ledare inom dessa organisationer. Möjligheter och utmaningar kan ses ur olika perspektiv som tillit, kommunikation, motivation samt kultur. Det saknas belägg för hur möjligheter och utmaningar i virtuella organisationer kan påverka ledarskapet. Det ligger i studiens intresse att således besvara frågan: Hur leder ledare i virtuella organisationer? Studien teoretiska ramverk presenterar de tre välkända teorierna; transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Detta för att utvidga kunskapen om ledarens roll inom en grupp. Vidare presenteras de möjligheter och utmaningar som nämnts mer ingående för att påvisa skillnader och likheter med studiens empiri. För att kunna besvara studiens problemformulering har sju ledare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska kapitel är utformat efter varje person för att säkerställa att respondentens berättelser redogörs på ett rättvist sätt. Vidare har studiens empiriska data tematiskt analyserats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och rekommendationer. Trots att arbetsstrukturen blir allt mer förekommande finns det begränsat med forskning inom området. Forskningen ifrågasätter huruvida de gamla ledarskapsteorierna är applicerbara på den nya arbetsstrukturen då den innebär nya kontexter för både ledare och anställda. Studien visar att kultur, tillit och sammanhållning är tre faktorer som har stor betydelse för ledarskapet inom virtuella organisationer.

Bakgrund:I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden ökat, har även ohälsa och sjukfrånvaron bland medarbetare blivit högre. The Full Range Leadership Model består av ledarskapsstilarna transaktionellt och transformellt ledarskap. Forskning har visat att chefers ledarskapsbeteende har ett samband med medarbetarnas hälsa vilket gör det viktigt att kartlägga betydelsen av olika ledarskapsbeteenden för att bibehålla och öka medarbetarnas hälsa.Arbetsmiljön är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid produktionsbortfall eftersom upplevda arbetsmiljöproblem kan påverka medarbetarnas prestation negativt. Sambandet mellan transaktionellt- och transformellt ledarskap och produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem är ännu inte kartlagt. Syfte:Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan transaktionellt och transformellt ledarskap och hälsa samt produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.  Metod:Designen var en tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde via en elektronisk enkät. Totalt besvarade 101 individer enkäten. För att mäta hälsa användes en fråga om allmän hälsa ur SF36. Produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem mättes med två frågor. Ledarskapsstil mättes med en modifierad version av Multifactor Leadership Questionnaire. Initialt gjordes en korrelationsanalys med Pearson produktmomentskoefficent för att se vilka oberoende och bakomliggande variabler som hade ett linjärt samband med hälsa respektive produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.En linjär multipel regressionsanalys användes för att besvara första frågeställningen.  Resultat:Transformellt ledarskap hade ett samband med hälsa (b= 0,34, p = 0.02)men inte transaktionellt ledarskap. Transformellt ledarskap var den enda variabeln som hade ett linjärt samband med produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem. Däremot var den inte statistiskt signifikant när alfanivån sänktes till 0,05.  Slutsats:Resultatet indikerar på att en ledare bör praktisera ett transformellt ledarskap för att främja medarbetarnas hälsa.