Syfte: Komplexa, offentliga organisationer genomgår ständigt organisationsförändring och det enda som är bestående är just förändring. Vi har valt att studera hur ledare hanterar medarbetare som inte tycker om att, eller vill, förändras då det är en vanlig situation enligt våra egna erfarenheter. Studien har genomförts för att utveckla forskningen inom området för hur ledare kan hantera sina medarbetares förändringsmotstånd inför en organisationsförändring. Syftet är att skapa förståelse för hur ett individanpassat stöd kan hjälpa ledaren att reducera medarbetarens kognitiva, känslomässiga samt medvetna förändringsmotstånd inför en organisationsförändring. Metod: Vi har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Den empiriska informationen analyserades därefter genom tematiska nätverk och presenterades som ett gemensamt empiriskt och analytiskt kapitel. Resultat & slutsats: De resultat vi funnit tyder starkt på att individanpassat stöd från ledarens sida har en inverkan på medarbetares förändringsmotstånd samt att de allra flesta medarbetarna har någon form av motstånd. Vidare fann vi inga belägg för att individanpassat stöd endast tillhör det transformella ledarskapet, utan vi påstår att detta stöd finns inom flera ledarskapsstilar. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vår studie bör göras om i samma kontext, men med fler respondenter, för att på så sätt se om samma resultat framkommer samt att ha möjlighet att öka tillförlitligheten av våra resultat. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag består av en djupare förståelse i hur ledare använder sig av individanpassat stöd samt hur det påverkar medarbetare med förändringsmotstånd. Vårt praktiska bidrag ger våra respondenter och andra chefer inom Gävle Kommun en tankeställare i hur förändring bör hanteras samt råd som kan användas vid framtida organisationsförändringar. / Aim: Complex, public sectors go through constant organizational change and nothing endures but change. We have chosen to investigate how leaders deal with followers’ who do not like or want to change though this is common according to our own experiences. The study has been completed to contribute to science within the subject of how leaders reduce their followers’ resistance to change in the initial stage of an organizational change. The aim is to create an understanding in how an individualized support can help the leader to reduce followers’ cognitive, emotional and intentional RTC in the initial stage of an organizational change. Method: We have used a qualitative method and semi-structured interviews to gather our data. The empirical information was analyzed through theme networks and was presented as an empirical and analyzing chapter all together. Result & Conclusions: The results we found do confirm the most of our research questions including that individualized support used by the leader does have an effect on followers’ resistance to change as well as that most employees have some kind of resistance to change. Although we did not find any proof of individualized support only being a part of the transformational leadership. Instead, we think that this kind of support will be found in several leadership styles. Suggestions for future research: We believe that our study shall be done all over again within the same context but with more respondents and in that way see if there result will be the same. This would according to us also increase the reliability. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution includes a deeper understanding of how leaders use individualized support together with the effect on employees with RTC. Our hands-on contribution gives our interviewees and other leaders within the public sector an eye-opener of how change should be handled in future coming organizational change.

I denna studie undersöks hur ledarskap bland män och kvinnor ser ut i den privata sektorn, därvi valt ett specifikt företag att studera. Frågeställningen är om det finns skillnader i hur enman respektive kvinna antar sin ledarroll och hur denna speglas i organisationen samt vad dentillför den organisatoriska framgången. Frågeställningen studeras utifrån olika ledarskapsstilardär vissa framhävs mer än andra.Fördelningen av studiens population har syftet att företräda ett kvinnligt och ett manligtledarskap för att sedan utföra en analys av hur de olika speglas i organisationen. Intervjueroch observationer utfördes i syfte av att skapa en kontakt med deras ledarroller för att få enverklig uppfattning. Med observationer menas att vi fick chansen att betrakta respektive chefunder en viss tidsperiod för att upptäcka beteendemönster.Resultatet vi fick fram var att egenskaperna inte är könsbaserade utan snarareindividorienterade. Vi kom fram till slutsatsen att en man och en kvinna speglar olika normeri samhället och förväntas ha vissa egenskaper men att det i själva verket handlar om vilkenorientering individen har. Med andra ord vad personen lägger sin allra största fokus på. / This study examines leadership among men and women in the private sector where we havechosen a specific company to study. The question is if there are differences in how a man anda woman assume its leadership role and how this is reflected in the organization. Further morewhat it may add to organizational processes. The study is examined by different leadershipstyles where some emphasized more than others.The choice of the population in this study are supposed to reflect and represent the female andmale leadership where we got an opportunity to make an analysis of how the differences arereflected in the organization. Interviews and observations were carried out with the aim ofcreating a bigger understanding of how their leadership reflects on the staff and theenvironment in general. By observing the leaders, we were able the see different patterns ofbehavior in how they talked, reacted and thinked regarding their staff and the organization. Inother words, we got to see how they really work.The results we got was that there are no differences that are based on the gender, wediscovered that the differences are individualoriented.We came to the conclusion that manand a woman reflects the different standards in society and are expected to have certaincharacteristics, but that it is in fact an individualorientedmatter and difference. In otherwords, it depends on what the person put their greatest focus on.This thesis is written in Swedish.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ”Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?” har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män. Deltagarnas chefstitlar var bland annat ekonomichef, personalchef samt informationschef.Resultatet visade att vi inte kunde redovisa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns ledarskapsstilar. Inte heller kunde ett utmärkande medeltal, dvs. en större skillnad mellan de manliga och kvinnliga medelvärdena, påvisa märkbara skillnader delfrågorna emellan. Endast 5 av 38 frågor visade sig avvika ifrån det generella resultatet. Där vi kunde se en antydan till signifikanta skillnader mellan könsgruppernas svar. Studiens slutsats blir därmed att vi, med hjälp av egen utformad enkät, inte har kunnat finna några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner.

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today’s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market. To stand out in the market, the importance of company’s creativity has increased. Today, it is stated in the research how important it is with leaders who create the right conditions to motivate creators. How do you lead to create motivation and creativity in organizations? Our study aims to examine, from a manager's perspective, how leaders lead and motivate teams working in a creative process. To answer the purpose and research questions a qualitative study was made by interviewing six leaders of six different design and communication agencies working on the basis of a creative process. Thesis material has been collected deductive through theories and previous research as well as inductive, based on empirical material gathered in interviews. The conclusion of this study shows that of the four phases, the initial phase was of central importance for how leaders create important for a creative process. The leader sets in the initial phase clear framework. Furthermore, the leader should contribute to an overall picture and participation. The leaders worked in a structured and well thought out way, to make employees feel motivated. The study shows crucial areas that the leader works with to increase motivation, which are frames and releases, development, meaningfulness and confirmation. The analysis emerges that the creative process requires leadership that adapt to the conditions and they differ both between the phases of the process but also on the leader's duties. It was therefore not possible to deduce the best leadership method or theory for a specific phase in the creative process.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania. Metod Studien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet. Resultat Resultatet i vår undersökning visade att projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska. För det transaktionella ledarskapet låg villkorad belöning högre på Karolinska medan ledarskap med aktiva undantag var högre på Scania. Vår undersökning visar att projektmedlemmar i båda organisationerna hade en högre förekomst av inre motivation jämfört med yttre motivation. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan organisationerna vad gäller inre motivation. Vad gäller yttre motivation visade vår undersökning att Scanias projektmedlemmar låg signifikant högre än Karolinskas. Underfaktorerna i WPI analyserades och visade att faktorerna för inre motivation skilde sig väldigt lite mellan organisationerna. Yttre motivationsfaktorn kompensation låg högre på Scania i projekten men generellt var den lika hos projektmedlemmarna i båda organisationerna. Den andra yttre motivationsfaktorn, orientering mot erkännande och andras styrning låg högre på Scania både i projekten och generellt. Forskningsbegränsningar/implikationer En begränsning är att vi undersökt ett urval av projekt i två organisationer. Urvalet är gjort utifrån Scanias definition av pre-development projekt. Praktiska implikationer Tidigare forskning tyder på att transformellt ledarskap och inre motivation är särskilt viktigt i tidig fas av radikala innovationer. Vår undersökning visade att både transformellt ledarskap och inre motivation är vanligare än transaktionellt ledarskap och yttre motivation. Ett nästa steg skulle vara att utöka antal organisationer och projekt samt att koppla ledarskap och motivation till resultat i projekten för att se om det finns någon korrelation. Det skulle visa om ökat transformellt ledarskap och inre motivation kan ha positiv effekt på resultatet i pre-development projekt. Originalitet/värde Vi har inte hittat någon forskning som jämfört två organisationer som bedriver pre-development projekt med avseende på transformellt ledarskap och inre motivation. Sökord: pre-development projekt, transformellt ledarskap, innovativt beteende och inre motivation / Purpose The purpose of this study was to investigate how project managers self estimates their leadership and project members perceive motivation in pre-development projects at the Karolinska University Hospital and Scania. Design/methodology/approach This study is quantitative and deductive. To investigate the presence of transformational leadership in project managers and internal motivation in project members we have chosen to use two questionnaires, Multifactor Leadership Questionnaire and Work Preference Inventory. Researchers have examined both forms in terms of validity and reliability. Findings The results of our study showed that a project manager at Karolinska had a higher incidence of transformational leadership than at Scania. In both organizations the transactional leadership was also fairly common while the occurrence of passive avoidance leadership was lower. In the analysis of our data the subfactors in the MLQ Leader Form (5x-Short) showed that idealized influence and intellectual stimulation were higher at Karolinska for transformational leadership. For the transactional leadership was contingent reward higher at Karolinska while leadership with active exception was higher at Scania. Our investigation showed that the project members in both organizations had a higher incidence of intrinsic motivation compared to extrinsic motivation. Extrinsic motivation in project members was significantly higher at Scania than Karolinska but there was no difference regarding intrinsic motivation. When the data from the subfactors in WPI were analysed it showed that the factors of intrinsic motivation differed very little between the organisations. Extrinsic motivation factor compensation was higher at Scania in the projects but in general it was the same for the project members in both organizations. The second external motivation factor, orientation towards recognition and control of others was higher at Scania both in projects and in general. Research limitations/implications In our investigation we examined a selection of projects in two organizations. The selection was done based on Scanias definition of pre-development projects. Practical implications Previous research suggests that transformational leadership and internal motivation is particularly important in the early phase of radical innovation. Our investigation showed that both transformational leadership and internal motivation was more common than transactional leadership and extrinsic motivation at both Karolinska and Scania. A next step would be to expand the number of organizations and projects. It would also be interesting to examine if leadership and/or motivation has any correlation to the result of projects. It would show whether increased transformational leadership and internal motivation could have a positive effect on the results in pre-development projects. Originality/value We have not found any research that compares two organizations engaged in pre-development projects with regard to transformational leadership and intrinsic motivation. Keywords: pre-development project, transformational leadership, innovative behaviour and intrinsic motivation

Abstract [sv] Titel: Revisorns självförtroende vid förhandling Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Henrik Alvin Rydén. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2015-05 Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression. Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen. För de övriga hypoteserna finns inget samband i detta urval. Förslag till fortsatt forskning: Ansträngningar bör göras för att förbättra urvalet med hjälp av slumpmässiga principer istället för det bekvämlighetsurval som används nu. Utöver urvalet kan det även vara på sin plats att titta närmare på ett av de använda måtten. Det råder oklarheter kring validiteten för ett av måtten som mäter transformellt ledarskap. Detta bör i första hand vara nästa steg för att se om resultaten av den här studien även gäller utanför det befintliga urvalet. Uppsatsens bidrag: Det här är en av de första studierna som görs om self-efficacy med revisorn och förhandlingar som utgångspunkter. Den kan därför ses som en studie som kan peka på intressanta områden för fortsatt forskning. / Abstract [en] Title: The auditors self-confidence in negotiation Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Henrik Alvin Rydén Supervisor: Jan Svanberg Date: 2015-05 Aim: The main thesis of this study is to describe what the relationship is between a number of factors that might be associated with self-efficacy in negotiation. These factors are transformational leadership, organizational identification, professional identification and distributive and integrative negotiation behavior. Method: The essay has a deductive approach to theory and develops several hypotheses which are then tested. The data collection is done by using questionnaires. The sample is based on 3 300 auditors in Sweden. The analysis of collected data is done using the computer program SPSS and several statistical tools: principal component analysis (PCA), correlation analysis and multiple linear regression. Result & Conclusions: Distributive negotiation behavior has, in part, a negative association with self-efficacy. The results thereby give some support for one the hypothesis even though it is not enough to provide an answer that would lead to an acceptance of the hypothesis. No findings within this sample suggest that the other constructs is associated with self-efficacy. Suggestions for future research: Efforts should be made to improve the sample using random principles instead of the convenience sample used now. In addition to the sample, there is uncertainty about the validity of one of the measurements of transformational leadership. This should primarily be the next step to see if the results from this study also are applicable outside the existing sample. Contribution of the thesis: This is one of the first studies made about self-efficacy with the auditor and negotiations as starting points. For that reason it should be viewed as a study that might point out directions for further investigations within the fields of self-efficacy and auditor and client negotiations.

Distansarbetet som nu bedrivits i över ett år på grund av Covid-19 och dess restriktioner har påverkat organisationer och företag världen över. Motivation och ledarskap har alltid varit viktiga frågor för organisationer och företagens framgång men blir vid distansarbete ännu mer betydelsefulla. Denna studie har haft till syfte att undersöka vilka möjligheter och utmaningar det finns i att leda samt motivera sina medarbetare i en distanskontext och hur ledarskapet påverkar motivationen. Metoden som använts i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där totalt fem intervjuer genomfördes med ledare i fem olika företag som verkar inom den privata sektorn. Resultatet visar att de främsta möjligheterna i att leda på distans var att tekniken fungerar bra och att ledare har kontinuerlig kommunikation med medarbetarna. Den främsta utmaningen i att leda på distans var att ledarna inte kunnat träffa sina medarbetare som normalt och inte kunnat fånga upp signaler på eventuell ohälsa. Vilket också var den främsta utmaningen i att motivera på distans. Den största möjligheten i att motivera sina medarbetare i en distanskontext handlade om att ge feedback, konstruktiv som positiv. Ledarskapet har en stark påverkan på motivationen i en distanskontext då ledaren behöver anpassa sitt ledarskap efter situation samt efter individ. Det finns likheter i vilka möjligheter och utmaningar det finns i att leda och motivera på distans.

Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.

Syftet med studien är att undersöka hur nästa generation av svenska sjöbefäl förhåller sig till det transformella respektive transaktionella ledarskapet till sjöss och om det råder skillnader i detta förhållandesätt könen emellan. Den teoretiska referensramen är baserad utifrån det transformella och det transaktionella ledarskapsstilarna. Den aktuella metoden som studien bygger på är kvalitativ och via semi-strukturerade intervjuer med inslag av scenariofrågor samlades material in från blivande sjöbefäl på Linnéuniversitetet i Kalmar. Resultatet bekräftar att den starka organisationskulturen som finns ombord inte tar hänsyn till de personliga relationerna där bristande ledaregenskaper inte främjar uppbyggnaden av en fungerande gemenskap. Svaren på intervjufrågorna ifrån de kvinnliga respondenterna indikerade tydligt att ett transformellt ledarskap är att föredra. De manliga respondenternas svar på frågorna visade att även de ansåg att ett sådant ledarskap är att föredra i de flesta situationerna. Därav kan det inte med säkerhet fastslås att det finns en skillnad i förhållningssättet könen emellan. / The aim of this study is to investigate how the next generation of Swedish officers relate to the transformal and transactional leadership at sea and if there is any differences in this relationship between the genders. The theoretical framework is based on the basis of the transformal and transactional leadership styles. For the method, we choses to use a qualitative approach and through semi-structured interviews with elements of scenario questions, we gathered materials and information from aspiring officers at Linnaeus University in Kalmar. The result confirms that a strong organizational culture do not take into account the personal relationships on board and that the lack of leadership is not conducive to building a functioning fellowship. Due to that the women answered more along the lines of the transformal leadership and so did the men but not to the same extent, we can not reliably support if there is any difference in the relationship between the genders.

Titel: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress – En studie inom fastighetsmäklarbranschen   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson   Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson   Datum: 2015 – maj   Syfte: Samhället och specifikt säljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte är därför att få en ökad förståelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i säljande organisationer. Forskningsfrågorna som ställts är följande:   1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress? 2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress? 3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anställda?   Metod: Eftersom syftet har varit att öka förståelsen inom ämnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tio stycken intervjuer har genomförts, uppdelat i sex anställda och fyra ledare. Det empiriska materialet har därefter transkriberats och analyserats. Resultatet presenteras genom en analys med stödjande citat och slutligen har en avslutning skrivits där resultat och analys presenteras och forskningsfrågorna besvaras.   Resultat & slutsats: Ledarskapet och framförallt det transformella ledarskapet har visat sig ha en påverkande roll för arbetsrelaterad stress eftersom ledaren fokuserar på att engagera och motivera de anställda med hjälp av en nära relation och socialt stöd. Studien visar även att den transaktionella ledarstilen kan ha en påverkande roll för arbetsrelaterad stress i en positiv bemärkelse.   Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vi intervjuat både ledare och anställda i vår studie anser vi att det är av intresse att endast fokusera på anställda eller ledarna för att få en enhetlig bild av perspektiven. Studien visar även en koppling mellan det sociala stödet och den transaktionella ledarstilen, därför vore det även intressant att se det transaktionella ledarskapets påverkan och betydelse för upplevd arbetsrelaterad stress.       Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen inom ledarskap och organisation genom en ökad förståelse om ledarskapet, det transformella ledarskapet och framförallt det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress inom säljyrken. Studien visar även att det transaktionella ledarskapet kan ha en positiv påverkan av arbetsrelaterad stress.   Nyckelord: Ledarskap, transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap, socialt stöd, arbetsrelaterad stress, fastighetsmäklarbranschen. / Title: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress – En studie inom fastighetsmäklarbranschen (Leadership social support influence of work stress – A study of real estate broker)   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Nathalie Holm och My Gustafsson   Supervisor: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson   Date: 2015 – may   Aim: Society and specifically the sales profession is becoming increasingly more complex and has contributed to increased work-related stress. The study's purpose is to get a better understanding of leadership and the importance of social support to combat work-related stress in the selling organizations. The research questions raised are as follows:   1)    How important is leadership for the experience of work-related stress? 2)    What is the importance of social support for the experience of work-related stress? 3)    Considered to be the leader's task is to contribute/give social support to its employees?   Method: Since the aim was to increase understanding of the subject, the study has been done with a qualitative research in which data were collected through semi-structured interviews. Ten interviews were conducted, divided into six employees and four leaders. The empirical material is then transcribed and analyzed. The result is presented through an analysis with supporting quotations and finally has an ending written in which results and analysis are presented and research questions are answered.   Result & Conclusions: Leadership and above all the transformal leadership has been shown to have an influencing role in work-related stress as the leader focuses on engaging and motivating employees with the help of a close relationship and social support. The study also shows that the transactional leadership style may have an influencing role of work-related stress in a positive sense.   Suggestions for future research: Since we interviewed both managers and employees in our study, we believe it is of interest to only focus on employees or leaders to get a coherent picture out perspectives. The study also shows a slight link between social support and transactional leadership style, therefore it would also be interesting to see the transactional leadership impact and importance of perceived work stress.   Contribution of the thesis: The study contributes to the business economic research in leadership and organization through a greater understanding of leadership, the transformal leadership, and above all the social support influence of work-related stress within the sales profession. The study also shows that the transactional leadership can have a positive impact of work-related stress   Key words: Leadership, transformational leadership, transactional leadership, social support, work stress, real estate broker.