Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

SAMMANFATTNING Bakgrund Människor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa. Den transkulturella omvårdnaden innebär att ta hänsyn till patientens kulturella behov. Det har dock visat sig att den utbildning sjuksköterskor får i ämnet är bristfällig. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar omvårdnadssituationen på sjukhus mellan sjuksköterska och patient med olika kulturella bakgrunder. Metod Globaliseringen världen över medför att olika kulturer oftare möts i omvårdnadssituationer, vilket även bidrar till att mer forskning kring ämnet utförs. För att studera ämnet och få en överblick över kunskapsläget, med ett brett och globalt perspektiv, valdes att utföra en forskningsöversikt. 19 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut, lästes och granskades kritiskt av båda författarna. Artiklarna begränsades till att vara originalartiklar, publicerade under de tio senaste åren, skrivna på engelska eller svenska samt ha en hög vetenskaplig kvalitet. De skulle även ha fått ett etiskt godkännande eller ha gjort noggranna etiska överväganden. Resultat Erfarenhet från andra kulturer, intresse av att vilja lära sig och förstå sig på olikheter, kulturell nyfikenhet, en positiv grundinställning samt ens förmåga att kunna tillämpa strategier i interkulturell kommunikationskompetens, kan ses som möjligheter i omvårdnadssituationen. Hur sjuksköterskan var som person kan ses både som en möjlighet eller ett hinder beroende på hennes grad av att vara empatisk, öppen, positiv och flexibel eller om det snarare går att urskilja rasistiska undertoner i hennes värderingar. Andra tänkbara hinder i omvårdnadssituationen var sjuksköterskors bristande kulturella kompetens, deras etnocentriska synsätt, fördomar och användandet av stereotyper. Slutsats Att patienter beter sig olika, beror på att varje människa är unik samt att varje kultur och religion har sina egna normer och förhållningssätt. Kunskaper kring individuella och kulturella skillnader behövs för att kunna utföra en transkulturell omvårdnad. Mer utbildning och resurser krävs för att kunna bemöta patienternas individuella behov, då sjuksköterskeutbildningen inte hängt med i globaliseringen. Grundinställningen och egenskaperna hos sjuksköterskan är betydande för ett lyckat omvårdnadsmöte. Egenskaper som krävs för att vara en bra sjuksköterska är svåra att lära ut. Personliga intervjuer vid intagning till sjuksköterskeutbildningen kan vara en lösning.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimskainvandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad,15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad,2008.Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötetmed svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående.Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sinhelhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapligametoden som den presenteras av Adamo Giorgi.Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse avmötet med den svenska hälso- och sjukvården. Enligt informanterna berodde detpå vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de outtalade behoven ocherbjuda en anpassad omvårdnad för varje individ. Teman som framkom i intervjuernavar Bemötande, Ensamheten i vårdsituationen, Personalens lyhördhet Tacksamhetöver den vård man fått samt Betydelsen av information.Det positiva resultatet av mötet med hälso- och sjukvården utgör i viktiga avseendenen motbild till den som man får i beskrivningar av kolleger och studiekamraterunder praktiken på sjuksköterskeutbildningen samt i en liknande studie frånUSA.En förklaring till kvinnornas positiva upplevelse kan vara de övervägande negativaerfarenheter man har från vården i sitt ursprungsland (Libanon). / Osman, H. Lived experiences of Swedish health care. Interviews with Muslimimmigrant women. A phenomenological approach. Degree project, 15 CreditPoints. Nursing Programme. Malmö University: Health and society, Departmentof Nursing, 2008.The aim of this study was to illuminate Muslim immigrant women’s lived experiencesof Swedish health care.Three Muslim women were interviewed. The in depth interviews were transcribedin exstenso and analyzed using the phenomenological method described byAdamo Giorgi.The result shows that all of the participating women were very satisfied withSwedish health care mostly due to high competence of staff and their ability to seepatient’s needs from an individual point of view.The analysis uncovered the following themes or aspects: Staff reception andtreatment, the feeling of being alone, staff’s sensitive ears, gratitude and the importanceof information.The overall positive lived experiences with Swedish health care are in a sensethe reverse of reports from colleagues, nurse students during clinical training andan US study on the same theme. One explanation for these overwhelming positiveexperiences might be their negative experiences of health care in their origincountry (Lebanon).

Utvecklingen till ett mångkulturellt samhälle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvårdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frågorna om hur transkulturell omvård-nad kan användas i det dagliga arbetet och om det kan vara en väg till omvårdnad på lika villkor. I studien framkommer resultat som visar på ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns även ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade värderingar och livsstilar och i att förbereda studenter på att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken. Författarna tycker sig se att transkulturell omvårdnad och ökad kulturell medvetenhet kan gagna sjuksköterskan i patientkontakten liksom möjlig-göra att vård bedrivs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. / The development of a cultural diverse society makes it interesting to investigate whether enhanced knowledge in transcultural nursing benefits the nurse in the patient relation. This literature study answers the questions if transcultural nursing can be implemented in the daily work and if it can be a way to nursing on equal terms. The study shows results with strong evidence for communication to be one of the greatest problems for the nurse in practical work with patients with diverse cultural backgrounds. There is also a strong evidence for problems in meeting the cultural related values and lifestyles and in preparing nursing students to meet the cultural needs among their patients. There is a strong evidence for interpreter’s ability to meet the communication problems. The authors believe that transcul-tural nursing and enhanced cultural awareness benefits the nurse in the patient relation and makes it possible with nursing on equal terms with Hälso- och sjuk-vårdslagen.

Bakgrund: I en alltmer globaliserat värld är det oundvikligt för sjuksköterskor att möta patienter med varierande kulturell bakgrund i sin yrkesutövning. Sjuksköterskors förmåga att förhålla sig till transkulturell palliativ omvårdnad är av betydelse, relaterat till ofta stora omvårdnadsbehov inom palliativ vård. Detta kan uppnås genom att ha förståelse om patientens bakgrund och etnicitet, vilket kan öka förutsättningar för en mer personcentrerad vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med stöd av kvalitativ innehållsanalysdesign och induktiv ansats. En urvalsprocess som resulterades med 15 inhämtade vetenskapliga artiklar från databaser CINHAL och PubMed för vidare analys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård beskrevs i resultaten med stöd av fyra slutkategorier, att respektera patienters kulturella och religiösa övertygelser, att normer och tabu kan påverka synen på döden och döendet, att kommunikation kan skapa trygghet i relationen, att familjen var både ett hinder och resurs i omvårdnaden. Slutsats: Flera nivåer av barriär kan förekomma vid en transkulturell palliativ omvårdnad som grundar sig i patienters, men även sjuksköterskors egenkultur. Respekt, lyhördhet och öppenhet till patientens bakgrund är betydelsefull för en god transkulturell omvårdnad.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund / En litteraturstudie om hur betydelsefullt bemötande med respekt är för patienter med en annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Med transkulturell omvårdnad och globaliseringen av hälso- och sjukvård så är sjuksköterskor utmanade till att lära sig om andra kulturer lokalt och världsomfattande. En utveckling av utbildningen inom transkulturell omvårdnad där sjuksköterskor identifierar en transkulturell interaktion där gemensam kultur inte delas med patienten är därför behövlig. Att förstå och bedöma patientens kulturella bakgrund och värdesystem är avgörande för att förbättra utfallen för vården och effektivt hantera hälsa och sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa hur sjuksköterskor upplever den transkulturella omvårdnaden i vården. Metod: Metoden var en strukturerad litteraturstudie med utgångspunkt i 12 artiklar som analyserades utifrån kvalitativ analysmodell. Resultat: Under dataanalysen kunde 3 teman samt 5 underkategorier växa fram efter tolkning: kommunikationsutmaningar, svårigheter att förstå och tillgodose behov, upplevelse relaterad till anhöriga, mer tid och ansträngning, kulturella och religiösa skillnader, känslor av oro och rädsla i bemötandet av patienter samt behov av utbildning och upplevd kompetensbrist. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter, särskilt språkbarriärer, var betydande och hade en påverkan på vårdplaneringen och försvårade möjligheten att tillgodose patientens behov. För att bemöta dessa hinder förlitade sig sjuksköterskor på olika resurser, trots detta behövdes mer tid och ansträngning. Vikten av utbildning och kunskap om andra kulturer betonades för att resultera i mer kvalitetssäkrad vård inom transkulturell omvårdnad. Konklusion: I vården möter sjuksköterskor utmaningar som språkbarriärer och kulturella skillnader, vilket kräver övervinnande av kommunikationshinder och ökad förståelse för olika kulturer. För att erbjuda effektiv transkulturell omvårdnad behövs stöd, resurser och utbildning för att säkerställa att patienternas behov möts på ett respektfullt och anpassat sätt. Vidare forskning och utbildning inom detta ämne är behövligt.

Bakgrund: Sverige har under åren utvecklats till ett multikulturellt land vilket innebär att nyexaminerade sjuksköterskor kommer att möta patienter från olika kulturella bakgrunder. Detta examensarbete kan användas som stöd för grundutbildade sjuksköterskor då det belyser hur andra sjuksköterskor har hanterat svårigheterna och utmaningarna som kan uppstå vid omvårdnad av palliativa patienter från olika kulturella bakgrunder. Syfte Syftet med arbetet är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metasyntes användes som analysmetod för arbetet. Det är skrivet utifrån en kvalitativ litteraturöversikt och är baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet för detta arbete valdes att presenteras utifrån tre huvudteman samt åtta subteman. Tema ett (1): Det som krävs för möjligheten till en god kommunikation vid transkulturell omvårdnad med tre (3) subteman: Verbal kommunikation, Beröring som kommunikationssätt samt Hjälp av tolk. Tema två (2): Kulturella skillnader med tre (3) subteman: Oro över att kränka patienten, Vikten av kunskap om kulturella skillnader samt Etiska dilemman. Tema tre (3): Sammarbete med familjen för personcentrerad vård med två (2) subteman: Medvetenhet om patienten som individ ochFamilj över autonomi Slutsats: De grundutbildade sjuksköterskorna upplevde den verbala och icke-verbala kommunikationen som en svårighet vid transkulturell vård av palliativa patienter. Användning av tolk upplevdes inte alltid som positivt, och att ha kunskap om olika kulturer för att kunna ge personcentrerad omvårdnad sågs som viktigt.

Introduktion: Smärta bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och flerfunktionsnedsättning (FFN) är vanligare än hos normalbefolkningen. En beteendeobservationsskala för att bedöma smärta som är testad för validitet och reliabilitet i en större skala saknas för vuxna och för alla nivåer av IF eller för FFN i Sverige. Syfte: Att översätta och transkulturellt anpassa the Non Communicating Adults Pain Checklist (NCAPC) till svenska förhållanden samt testa den svenska versionens reliabilitet och validitet. Metod: Studien bestod av två delar i del ett deltog två patienter och i del två deltog två patienter. I del ett översattes NCAPC och anpassades transkulturellt enligt Beaton et. al.’s riktlinjer och innehållsvaliditeten diskuterades av en grupp med kunskap och erfarenhet inom området. I del två utvärderades intrabedömarreliabiliteten med viktad kappa. Intern konsistens bestämdes med Chronbach’s alfa och jämförelse av totalpoäng vid två tillfällen gjordes med Wilcoxon’s teckenrangtest. Resultat: Innehållsvaliditeten bedömdes som god. Intrabedömareliabiliteten bedömdes som ganska god med åtta observatörers skattning (viktad kappa=0,44) i en smärtsam situation i vardagen och god med åtta observatörers skattning (viktad kappa=0,67) i en lugn situation. Intern konsistens bedömdes som tillförlitlig med Chronbach’s alfa (α=0,885). Skillnaden i totalpoäng mellan en smärtsam och en lugn situation var inte signifikant vid den första men däremot vid den andra bedömningen (p=0,27, p=0,044).  Slutsats: Den översatta versionen av NCAPC kan användas i utvecklingssyfte. Ytterligare studier med fler deltagare behövs.

Bakgrund: I dagens mångkulturella värld möter sjuksköterskor personer med olika kulturella bakgrunder och sjuksköterskestudenter behöver utveckla sin transkulturella kompetens för att möta de kulturella behoven som detta medför. Transkulturell omvårdnad innebär att en persons kultur inverkar på omvårdnaden. Fenomenet är nära sammankopplat med personcentrerad vård, i vilka relationsskapande och kommunikation är betydelsefulla aspekter. Sjuksköterskeutbildningen brister i utlärningen av transkulturell omvårdnad och behöver förbättras såväl praktiskt som teoretiskt för att uppnå god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters kompetens inom transkulturell omvårdnad. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats utifrån elva resultatartiklar. Resultat: Databearbetningen mynnade ut i de två huvudkategorierna Sjuksköterskestudenters upplevda utmaningar under verksamhetsförlagd utbildning samt Sjuksköterskestudenters positiva upplevelser av transkulturell omvårdnad med respektive underkategori Kommunikationsutmaningar och Drivkraft att utveckla transkulturell kompetens. Konklusion: Sjuksköterskestudenter upplever sin transkulturella kompetens som bristande och möter flera utmaningar med att tillhandahålla transkulturell omvårdnad men också positiva aspekter när den tillgodoses. Transkulturell omvårdnad behöver integreras i sjuksköterskeutbildningen för att bättre förbereda studenter för arbetslivet. / Background: In today’s multicultured world nurses will meet people from different cultural backgrounds and nursing students will have to develop their transcultural competence to meet the cultural needs this leads to. Transcultural nursing means that a person’s culture affects the nursing care. The phenomenon is closely connected to personcentered care in which establishing relationships and communication are meaningful aspects. The nurse education lacks in teaching transcultural nursing and needs to improveits practical and theoretical education to attain good nursing care. Aim: The aim was to describe nursing students’ competence within transcultural nursing. Method: The study was made as a general literature review with an inductive approach from eleven result studies. Result: The data analysis ledto the two main categories Nursing students experienced challenges during clinical training education and Nursing students positive experiences of transcultural nursing with respective subcategory Communication challenges and Will to develop transcultural competence. Conclusion: Nursing students experience their transcultural competence as lacking and they meet several challenges to provide transcultural nursing but also positive aspects when it is being accommodated. Transcultural nursing needs to be integrated in the nursing education to better prepare students for working life.