<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?</p><p>Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.</p><p>Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg? Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut. Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.

No description available.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vars mångfald förutspås utökas ännu mer i framtiden. Människor med annan kulturell tillhörighet än den nordiska kommer också att drabbas av kritisk sjukdom och då vara i behov av intensivvård. Idag finns ingen svensk forskning i ämnet transkulturell vård inom intensivvård. Frågan är därför hur vårdpersonal inom intensivvård upplever och erfar vårdandet av patienter med annan kulturell tillhörighet. I detta examensarbete var syftet att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård. En kvalitativ ansats valdes. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på två olika sjukhus, med totalt 15 informanter. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan av den insamlade datan vilket genererade i fyra kategorier och 11 underkategorier. Resultatet presenterades i kategorierna; närstående som tar plats, kommunikation som utmaning, krisreaktioner som skapar dramatik samt olik vård som blir  lika.  Trots  att  syftet  var  att  fokusera  på  vårdpersonalens  upplevelser  och erfarenheter av att vårda patienter kom resultatet främst att beröra vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att möta närstående. Att tillgodose närståendes behov sågs som en utmaning framförallt på grund av språkliga och kulturella hinder. För att överbrygga dessa hinder behövs alternativa kommunikationsstrategier samt en utökad användning av tolk. Även utbildning i ämnet transkulturell vård är viktigt för utvecklingen av kulturell kompetens hos vårdpersonal.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat. Med detta också antalet patienter som behöver vård som inte har tillräckligt stora kunskaper i språket för att förstå och göra sig förstådda på ett tillfredställande sätt. När sjuksköterskan och patienten inte kan kommunicera på grund av språkliga skillnader uppstår således en språkbarriär. Denna barriär kan göra det svårare att få information från patienten och att tillgodose denne information. Det blir även svårare att bygga upp en relation med patienten. Allt detta kan ha negativ inverkan på vårdkvalitén. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter när en språkbarriär finns mellan dem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom beskrivande syntes såsom Evans (2002) skildrar den. Resultat: Fem olika teman med tillhörande subteman framkom i studien. De olika temana var: språkbarriären påverkar vårdarbetet, språkbarriären skapar känslor, användandet av formell tolk, användandet av informell tolk och alternativa sätt att överbrygga språkbarriären. Slutsatser: Tolken är en betydelsefull länk som möjliggör kommunikation mellan sjuksköterska och patient. För att höja vårdkvalitén för patienter som har språkliga begränsningar är det av betydelse att öka kompetensen hos sjuksköterskorna i användandet tolk och öka tillgängligheten av formell tolk.

Bakgrund: En växande flyktingström har gjort att två kulturer möts mer frekvent i samhället. Detta kan även ses inom vården vilket gör att sjuksköterskan behöver allt mer kunskap om vad hälsa och ohälsa är för patienter ifrån andra kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet med patienter i Norden. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs modell för analys av kvalitativ data. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. Efter analysen framkom tre huvudkategorier. Dessa var: Kulturella skillnader, Språkets inverkan på vårdandet/mötet och Att skapa broar mellan kulturer. Slutsats: Det transkulturella mötet innehåller många aspekter som sjuksköterskan måste känna till. Det är viktigt att inte bara känna till saker om patientens kultur utan även att ha god förståelse för den egna kulturen så att sjuksköterskan kan identifiera skillnaderna. Mer forskning i form av observationsstudier behövs inom området. Att ta vara på den kulturella kunskap som redan finns runt om i samhället kan vara till hjälp i sjukvården.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land och detta påverkar dagens hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation och vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter kan leda till negativ påverkan på den vård som patienterna är berättigade. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderar 11 studier som var funna i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Åtta studier var av kvalitativ ansats och tre studier var av kvantitativ ansats. Samtliga studier fick genomgå en kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. De två huvudkategorierna som kom fram var ”Erfarenheter av kommunikationens betydelse i vårdandet” och ”Erfarenheter av att konfronteras med andra kulturella normer”. Slutsats: I vårdandet av patienter från andra kulturer kunde svårigheter uppkomma emellertid gouterade sjuksköterskorna den kulturella mångfalden. Det framkom även i resultatet att kommunikation var en viktig faktor för att kunna skapa en vårdande relation. Sjuksköterskorna erfor bristande kunskap om olika kulturer samt begränsad tillgång av resurser, något som hade kunnat förhindras genom utbildning i kulturkongruent vård.