Titel: ”Klockren på uttrycket tillitsbaserad chef” – En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Johanna Gullstrand och Martina Jelincic. Handledare: Emilia Kvarnström. Datum: 2024 – maj. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka upplevelsen av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering på en svensk, statlig arbetsplats. Metod: En kvalitativ metod applicerades där semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med åtta respondenter från två olika verksamhetsområden inom Statens servicecenter. Materialet har transkriberats samt kodats och analyserats i enlighet med en reflexiv tematisk analys. Resultatet presenteras i en sammanvävd empiri och analys. Resultat och slutsats: Den tillitsbaserade styrningen och ledningen har generellt inte resulterat i stora skillnader för respondenterna, flera av dem menar att de alltid har arbetat efter dessa principer. Därtill skiljer sig graden av utbildning och implementering beroende på vilket verksamhetsområde respondenterna tillhör. Examensarbetets bidrag: Examensarbetet belyser vikten av att implementera ett nytt styrsätt kräver fullt fokus på uppgiften då flera andra pågående processer kan påverka implementeringens kraft. Därtill grundar sig tillitsbaserad styrning och ledning på diverse principer, där denna studie visar på vikten att ha en balans mellan frihet under ansvar och ett verksamhetsnära stöd. Förslag till fortsatt forskning: Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från att lita på personerna en arbetar med, men alla personer går inte att lita på; det belyser en forskare och respondent. Det skulle därmed vara intressant att, ur ett chefsperspektiv, undersöka hur en styrning som baseras på tillit bör hanteras om alla inte förtjänar samma tillit. / Title: “Perfect for the expression trust-based manager” – A qualitative study on employees’ experience of a trust-based management and its implementation. Level: Bachelor’s degree thesis in Business Administration. Author: Johanna Gullstrand and Martina Jelincic. Supervisor: Emilia Kvarnström. Date: 2024 – May. Aim: The purpose of this thesis is to examine the experience of trust-based management and its implementation in a Swedish government workplace from an employee perspective. Method: A qualitative method has been applied where semi-structured interviews were conducted with eight participants from two different business areas within Statens servicecenter. The material has been transcribed, coded, and analyzed in accordance with a reflexive thematic analysis. The results are presented in a combined empirical analysis. Results and conclusions: The trust-based management has generally not resulted in major differences for the participants, several of them say that they have always worked according to these principles. In addition, the level of education and implementation differs depending on the area of operation to which the participants belong. Contribution of the thesis: The thesis highlights the importance of implementing a new management approach requires full focus on the task as several other ongoing processes can affect the power of the implementation. In addition, trust-based management is based on various principles, where this study shows the importance of having a balance between freedom with responsibility and operational support. Suggestions for future research: Trust-based management is based on trusting the people you work with, but some people cannot be trusted, as one researcher and respondent highlights. It would therefore be interesting to examine, from a managerial perspective, how trust-based management should be handled if not everyone deserves the same trust.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera enhetschefer inom offentlig vård ochomsorg och deras upplevelse gällande covid-19 pandemins inverkan på tillitsbaserat ledarskap.Covid-19 pandemin innebar en risksituation för samhällets grundläggande funktioner, hälsa ochfrihet vilket definierar covid-19 som en samhällskris. Det finns en hel del forskning på hur enkris kan påverka ett ledarskap men det finns en begränsad mängd forskning på hur justtillitsbaserat ledarskap kan påverkas av en kris.Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta enhetschefer inom vård och omsorg som varverksamma inom särskilt boende och hemtjänst. Enhetschefer i denna kontext avser förstalinjens chefer. Intervjuerna har analyserats tematiskt varav två huvudteman togs fram.Förhållningssätt och förutsättningar till tillitsbaserad styrning och möjligheter för utförandeav arbetsuppgifter. Vår teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit tillitsbaserat ledarskap,KASAM (känsla av sammanhang) och Top-down/bottom-up.De mest framträdande resultaten är att informanternas förhållningssätt till tillitsbaseratledarskap inte har ändrats nämnvärt under covid- 19 pandemin. Däremot har förutsättningarnaför att leda tillitsbaserat förändrats i och med ständigt förändrade ramar utifrån nya direktiv.Chefernas dagliga arbete har påverkats och nya frågor och prioriteringar har uppstått till följdav covid-19 pandemin. Slutsatserna vi drar är att en pandemi inte behöver påverka inställningentill tillitsbaserat ledarskap. Däremot kan en pandemi påverka möjligheterna ochförutsättningarna att leda utifrån filosofin. Vidare kan arbetsuppgifterna påverkas av ändradeförutsättningar

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån tillitsdelegationens principer förtillitsbaserad styrning och ledning, undersöka hur chefer följer upp i den offentligtfinansierade verksamheterna. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats. Studien bestårav åtta semistrukturerade intervjuer som har genomförts med chefer från olikakommunla verksamheter. Resultat och slutsats: Studien visar på att det råder oklarheter råder kring hur dentillitsbaserade styrningen som koncept ska på ett konkret vis praktiseras i vardagen.Detta ledare i sin tur vidare till att chefer inom kommunala verksamheter inte fullt utvågar gå ifrån de tidigare styrverktygen som inte främjar en tillitsbaserad styrning,utifrån det faktum att verksamheterna till stor del är lagstyrd. Examensarbetets bidrag: Studien stänker tesen om att en av de avgörande faktorernaför en tillitsbaserad uppföljning är vilket som är dess syfte och fokus, att den ska utgåifrån verksamhetens ändamål. Men även att de kollegiala uppföljningsformerna ochdialogen som verktyg är avgörande i en tillitsbaserade uppföljning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning kan vara att genomföra enmotsvarande studie som denna bland andra delar av den offentliga sektorn, såsommyndigheter som är direkt underställda regeringen. En annan aspekt som skulle kunnaforskas kring är om den tillitsbasarede styrningen, som syftar till att ge medarbetarestörre möjlighet att lägga mer tid på att utföra verksamhet istället för att följa upp, givitnågot effektivare utförande.

År 2016 tillsatte regeringen med stöd av riksdagen en tillitsdelegation med syfte att reformera styrning och ledning av den svenska välfärden. Detta som ett svar på att den svenska välfärden under en längre tid hade detaljstyrts vilket gav ett begränsat utrymme till professionernas expertis. Tillitsbaserad styrning och ledning förordas sedan dess av staten, att införas brett inom kommuner och regioner, trots att det finns lite forskning om dess effekter. Forskare har den senaste tiden ifrågasatt reformens begriplighet och om den tillför något nytt. Syftet med studien var att få kunskap om hur enhetschefer inom vård och omsorg tolkar tillitsbaserat ledarskap samt om och hur enhetscheferna har anpassat sitt ledarskap efter införandet. Den här kvalitativa studien har undersökt forskningsfrågan med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt sju enhetschefer inom vård och omsorg har intervjuats, där tillitsbaserat ledarskap har införts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Det resultat som framkommer är att enhetscheferna gör sina egna tolkningar av tillitsbaserat ledarskap utifrån tidigare erfarenheter. Få eller inga anpassningar har gjorts i ledarskapet sedan tillitsbaserat ledarskap har införts i organisationen. Det framkommer att enhetscheferna saknar tydliga ramar kring det tillitsbaserade ledarskapet och strukturer för uppföljning vilket skapar en otydlighet kring ansvaret. Det framkommer att  enhetscheferna ökar kontrollen när de har mindre tillit till sina medarbetare och för att skapa tillit krävs förutsättningar för att kunna bygga relationer. Slutsatsen är att lite har förändrats i enhetschefernas sätt att leda samtidigt som införandet av tillitsbaserat ledarskap har skapat en otydlighet kring ledningen och styrningen. / In 2016, with the support of the Swedish Parliament, the government appointed a trust delegation with the aim of reforming the governance and management of Swedish welfare. This was in response to the fact that the Swedish welfare system had been micromanaged for a long time, leaving limited room for the expertise of the professions. Since then, trust-based governance and management has been recommended by the government to be introduced widely in municipalities and regions, although there is littler esearch on its effects. Researchers have recently questioned the comprehensibility of the reform and whether it adds anything new. The purpose of the study was to gain knowledge about how unit managers in health and social care interpret trust-based leadership and whether and how the unit managers have adapted their leadership after the introduction. This qualitative study has investigated the research question using qualitative interviews. Seven unit managers in health and social care have been interviewed, where trust-based leadership has been introduced. The interviews have then been analyzed based on a phenomenographic approach. The result that emerges is that the unit managers make their own interpretations of trust-based leadership based on previous experience. Few or no adjustments have been made in leadership since trust-based leadership has been introduced in the organization. It emerges that the unit managers lack a clear framework for trust-based leadership and structures for follow-up, which creates a lack of clarity regarding responsibility. It appears that the unit managers increase control when they have less trust in their employees, and to create trust, conditions for building relationships are required. The conclusion is that little has changed in the unit managers' way of leading at the same time as the introduction of trust-based leadership has created a lack of clarity about management and governance.

With the dramatic growth of the Internet, it is much easier for us to acquire information than before. It is, however, relatively difficult to extract desired information through the huge information pool. One method is to rely on the search engines by analyzing the queried keywords to locate the relevant information. The other one is to recommend users what they may be interested in via recommender systems that analyze the users¡¦ past preferences or other users with similar interests to lessen our information processing loadings. Typical recommendation techniques are classified into content-based filtering technique and collaborative filtering (CF) technique. Several research works in literature have indicated that the performance of collaborative filtering is superior to that of content-based filtering in that it is subject to neither the content format nor users¡¦ past experiences. The collaborative filtering technique, however, has its own limitation of the sparsity problem. To relieve such a problem, researchers proposed several CF-typed variants, including item-based CF and trust-based CF. Few works in literature, however, focus on their performance comparison. The objective of this research is thus to evaluate both approaches under different settings such as the sparsity degrees, data scales, and number of neighbors to make recommendations. We conducted two experiments to examine their performance. The results show that trust-based CF is generally better than item-based CF in sparsity problem. Their difference, however, becomes insignificant with the sparsity decreasing. In addition, the computational time for trust-based CF increases more quickly than that for item-based CF, even though both exhibit exponential growths. Finally, the optimal number of nearest neighbors in both approaches does not heavily depend on the data scale but displays steady robustness.

With the rapid growth of Internet, more and more information is disseminated in the World Wide Web. It is therefore not an easy task to acquire desired information from the Web environment due to the information overload problem. To overcome this difficulty, two major methods, information retrieval and information filtering, arise. Recommender systems that employ information filtering techniques also emerge when the users¡¦ requirements are too vague in mind to express explicitly as keywords. Collaborative filtering (CF) refers to compare novel information with common interests shared by a group of people for recommendation purpose. But CF has major problem: sparsity. This problem refers to the situation that the coverage of ratings appears very sparse. With few data available, the user similarity employed in CF becomes unstable and thus unreliable in the recommendation process. Recently, several collaborative filtering variations arise to tackle the sparsity problem. One of them refers to the item-based CF as opposed to the traditional user-based CF. This approach focuses on the correlations of items based on users¡¦ co-rating. Another popular variation is the trust-based CF. In such an approach, a second component, trust, is taken into account and employed in the recommendation process. The objective of this research is thus to propose a hybrid approach that takes both advantages into account for better performance. We propose the item-level trust-based collaborative filtering (ITBCF) approach to alleviate the sparsity problem. We observe that ITBCF outperforms TBCF in every situation we consider. It therefore confirms our conjecture that the item-level trusts that consider neighbors can stabilize derived trust values, and thus improve the performance.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka rektorers uppfattningar om hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan förbättra skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner samt hur tilliten i skolans lokala styrkedja kan ökas.  Studien har en hermeneutisk kvalitativ ansats där en halvstrukturerad intervju har använts som metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som grundades i Bringselius (2017) sju vägledande grundprinciper för styrning, arbetsorganisation och kultur som syftar till att öka tilliten i verksamheten. De sju vägledande grundprinciperna är tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet.  Resultatet visar att rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det finns olika sätt att skapa tillit i skolans styrkedja, både uppåt och nedåt, som gynnar skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Mina slutsatser utifrån denna studie om rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det kan ge många positiva effekter både vad gäller skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Enligt rektorerna kan mer tillit i skolans styrkedja ge ett större handlingsutrymme för medarbetare, vilket innebär att de kan påverka sin arbetssituation. Kärnan i tillitbaserad styrning och ledning är samarbete och helhetssyn, vilket enligt rektorerna, kan ha en positiv inverkan på skolans verksamhet eftersom kunskapen och kompetensen hos medarbetare tas tillvara och används direkt i verksamheten. Beslut fattas tillsammans med medarbetare som arbetar i verksamheten, närmare eleven, vilket innebär att besluten oftast gynnar eleven. / The purpose of this master's thesis is to investigate the principals´ conceptions of how trust-based governance and management can improve the school's operations and work environment for the school's professionals and how confidence in the school's local chain of command can be increased.  The study has a hermeneutic qualitative approach where a semi-structured interviews has been used as a method. The interviews were based on an interview guide which was founded in Bringselius (2017) seven guiding principles for governance, work organization and culture aimed at increasing confidence in the organization. The seven guiding principles are trust, citizen focus, holistic view, scope, support, knowledge and openness.  The result shows that the principals´ conceptions of trust-based governance and management are that there are different ways of creating trust in the school's chain of command, both upwards and downwards, which favors the school's operations and the working environment for the school's professionals.  My conclusions on the basis of this study of the principals´ conceptions of ​​trust-based governance and management is that it can have many positive effects both in terms of the school's operations and the working environment for the school's professionals. According to the principals, more confidence in the school's chain of command can provide a greater scope for the staff, which means that they can influence their work situation. The core of trust-based governance and management is collaboration and a holistic view, which according to the principals, can have a positive impact on the activities of the school,  as the knowledge and competence of staff are utilized and used directly in the organization. Under such circumstances decisions are made together with employees who work in the organization, closer to the pupils, which means that the decisions usually favor the pupils.

Ett allt mer kontrollerat arbetsliv innebär sämre förhållanden för arbetande individer. Detta skapar ett behov om att undersöka nya styrsätt vilka istället bör fokusera på tillit. Studiens syfte är att undersöka vad en tillitsbaserad styrning och ledning har inneburit för medarbetare i deras arbetssituation. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med 10 respondenter. De intervjuades i cirka 30 minuter var. Studiens analys utfördes genom tematisering vilket resulterade i fyra huvudteman vilka är: Förändrad styrning och ledning, kvalitet framför kvantitet, samverkan mellan professioner samt arbetsvillkor och motivation. Studiens resultat visar att en styrning och ledning baserad på tillit har förändrat både kulturen och arbetsvillkoren på arbetsplatsen. Några huvudsakliga förändringar innebär för respondenterna goda resurser, mindre arbetsgrupper med delade professioner, ökat handlingsutrymme, delaktighet, öppenhet och kontinuitet i arbetet. Studiens resultat kan användas i framtida forskning för att visa hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö och ökad motivation hos medarbetare.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.

The Internet of Vehicles (IoV) holds immense potential for revolutionizing transporta- tion systems by facilitating seamless vehicle-to-vehicle and vehicle-to-infrastructure communication. However, challenges such as congestion, pollution, and security per- sist, particularly in rural areas with limited infrastructure. Existing centralized solu- tions are impractical in such environments due to latency and privacy concerns. To address these challenges, we propose a decentralized clustering algorithm enhanced with Federated Deep Reinforcement Learning (FDRL). Our approach enables low- latency communication, competitive packet delivery ratios, and cluster stability while preserving data privacy. Additionally, we introduce a trust-based security framework for IoV environments, integrating a central authority and trust engine to establish se- cure communication and interaction among vehicles and infrastructure components. Through these innovations, we contribute to safer, more efficient, and trustworthy IoV deployments, paving the way for widespread adoption and realizing the transfor- mative potential of IoV technologies.