Detta examensarbete är baserad på experimentella studier. Det handlar om framställning och utvärdering av Självkompakterande Betong (SKB) med hjälp av återvunnen krossbetongballast (eng. Recycled Concrete Aggregate, RCA). I studien ersätts naturballasten i ett betongrecept mot 100 % återvunnen krossbetongballast. Projektet är en del av ett forskningsprogram som heter RE:Concrete och fokuserar på betongens arbetbarhet och tryckhållfasthet. Arbetet genomfördes i samarbete mellan Högskolan i Borås och RISE CBI Betonginstitutet. Syftet med examensarbetet var att framställa en SKB med 100 % RCA. Vidare skulle gjutna kuber ge en tryckhållfasthet som motsvarar 40 MPa efter 7 dygn och 60 MPa efter 28 dygn. Återvinning av byggnadsmaterial är ett hett ämne i dagens samhälle och intresset för det ökar ständigt. Detta arbete handlar om sluten återvinning i den meningen att det har erhållits återvunnen krossbetongballast från bärande element för att tillverka självkompakterande betong för bärande element. Idag finns det en standard i Sverige som reglerar användning av återvunna byggnadsmaterial i betongtillverkningen. Standarden behandlar enbart ersättning av grovballast i begränsade proportioner. Resultaten som har erhållits i arbetet visar att det är möjligt att tillverka en betong för bärande konstruktioner. Det högsta tryckhållfasthetsvärde som har erhållits vid denna studie är 56,1 MPa efter 7 dygn med utbredningsmått som uppfyller kraven för självkompakterande betong, dock hade inte den färska betongen en godtagbar arbetbarhet till följd av hög dos av superplasticerare. I det sista försöket har det uppnåtts ett utbredningsmått på 750 mm med god arbetbarhet och en tryckhållfasthet efter 7 dygn på 26,1 MPa. Det sistnämnda ger en självkompakterande betong med en hållfasthetsklass C20/25. / This project is based on experimental studies. It is about the preparation and evaluation of self-compacting concrete (SCC) using Recycled Concrete Aggregate (RCA), replacing all natural aggregate fractions with 100% RCA. This degree project is part of RE:Concrete and focuses on concrete workability and compressive strength. The work was carried out in collaboration between the University of Borås and RISE CBI Concrete Institute. The purpose of the thesis was to produce a SCC with 100% RCA. Furthermore, cast cubes would give a compressive strength equivalent to 40 MPa after 7 days and 60 MPa after 28 days. Recycling of building materials is a hot topic in today's society, and interest in it is constantly increasing. This work is about closed loop recycling in the sense that RCA has been obtained from supporting elements to make SCC for supporting elements. As of today, there is a standard in Sweden regulating the use of recycled building materials in concrete production. The standard only deals with replacement of coarse aggregates in limited proportions. The results obtained in this work show that it is fully possible to manufacture a concrete for supporting structures. The highest compressive strength value obtained in this study is 56.1 MPa after 7 days with a slump flow meeting SCC requirements, however, this concrete had poor workability due to high dose of superplasticizer. In the last experimental casting, a slump flow of 750 mm has been achieved with good workability and a compressive strength after 7 days at 26.1 MPa. The latter provides a SCC with a strength class C20 / 25.

A pilot project in 2010, conducted at CBI, showed the capacity for pulp, micro fibrilars from the forest industry to act as Viscosity Modifying Agent (VMA) in concrete. This project was, however, too limited to find answers for optimal use of this kind of material. The forest industry company Stora Enso wants to find out if their pulp can be used in concrete in order to somehow improve its properties. Two micro fibrilar suspensions have been tested. The tested fibrils are in two sizes, the finer material named MFC1 has undergone more homogenization than the course material named MFC2. The fibrils have been evaluated in regard to how the fibrils react with mortars in both its fresh and hardened state. Tests have been conducted on the use of concrete equivalent mortars with a maximum aggregates size of 4 mm. Two water-cement-ratios have been used in the tests, 0.45 and 0.60. Three different fibril dosages have been tested, 1, 2 and 3 kg/m³. The results of these trials of cellulose fibrils has been evaluated in respect of rheology, compressive strength, flexural strength, cracking, shrinkage, water capillary porosity, anti-wash out resistance (underwater concrete) and as a possible surface coverage. The results from the trials, conducted in this report, show that an increased dosage of fibrils leads to an increased plastic viscosity. The fibrils appear to have no effect on the flexural- and compressive strength, and no effect on the shrinkage of the test specimens. According to our results it is not advisable to use the fibrils for the purpose of acting as an agent for anti-washout resistance, or as a surface coverage.   The work have been performed at Swedish Cement and Concrete Research Institute, CBI, in Stockholm in the spring of 2011. CBI is an institution whose mission is to create, apply and disseminate knowledge in the concrete and rock area. / Ett tidigare pilotprojekt har under 2010 utförts på CBI, och där undersöktes möjligheten för cellulosafibrer från skogsindustrin att fungera som Viscosity Modifying Agent (VMA) i betong. Utrymmet i detta projekt var dock för begränsat för att finna svar för optimal användning av denna typ av material. Nu vill skogsindustriföretaget Stora Enso ta reda på om massa från deras träprodukter kan användas i betong, för att på något sätt förbättra dess egenskaper. Vi har därför provat suspensioner innehållande två olika fraktioner av cellulosafibriller. De testade fibrerna finns i två storlekar, det finare materialet heter MFC1 och har genomgått med homogenisering än det grövre materialer som heter MFC2. Dessa två typer har tillsats i bruk och utvärderats i hur de reagerar i både brukets färska och dess hårdnade tillstånd. Testerna har genomförts på bruk med en maximal ballaststorlek på 4 mm. Två vct-nivåer har använts i försöken, 0,45 och 0,60. Tre olika fibrilldoser har prövats, nämligen 1, 2 och 3 kg/m³ fibriller. Resultaten från dessa försök av cellulosafibriller har utvärderats med avseende på reologi, tryckhållfasthet, böjhållfasthet, sprickbildning, kapillaritet, krympning, anti-urvaskning och som möjlig ytbetäckning.   De tester som har genomförts visar att med ökad dos fibriller ökar den plastiska viskositeten. Fibrillerna visade sig inte ha någon effekt på böj- eller tryckhållfasheten, samt ingen effekt på krympning av provkropparna. Testerna visar att fibrillerna inte heller agerar med någon possitiv effekt som anti-urvaskningsmedel, eller som ett täckande ytskikt.   Försöken har genomförts vid CBI Betonginstitutet i Stockholm mellan 21 mars och 8 juli år 2011.CBI är en institution vars uppdrag är att skapa, tillämpa och sprida kunskap inom betong och bergområdet.

Betong är idag och har länge varit det allra vanligaste byggnadsmaterial i Sverige. Det är ett robust och mångsidigt byggnadsmaterial med flera fördelar. Detta arbete är en experimentell studie av betongavfall från Hedareds sand & betong för betongprogrammet RE: Concrete och Högskolan i Borås. Betongavfallet krossas till ny ballast och därefter siktas och gjuts till ny betong enligt olika betongrecept. Försöken sker i betonglabbet i Högskolan i Borås för att krossa och tillverka betong. Grundreceptet har tillhandhållits av Hedareds sand & betong. Syftet med arbetet har varit att undersöka möjligheterna för att kunna använda återvunnen betong i nya bärande konstruktioner. Målet var att bevisa att det var tekniskt möjligt att åstadkomma en 100 % ersättning av ballast med återvunnen betong och få fram ny betong som passar den bärande stommen i en byggnad. Olika egenskaper undersöktes så som tryckhållfasthet för den nya betongen och partikelfördelning samt vattenabsorption för ballasten med målet att uppnå likvärdigt resultat som för referensbetongen. Resultatet visar att det är möjligt att kunna återvinna betong till 100 %. Arbetbarheten är bra i flertal försök men bör förbättras för att uppnå likvärdig arbetbarhet som referensbetongens. Referensbetongens tryckhållfasthet är 59 MPa och bästa tryckhållfasthet som erhållits för återvunnen betong är 57,2 MPa. Detta tyder på ett positivt resultat och den återvunna betongen i denna studie kan ersätta naturgrusballast i en bärande konstruktion till 100 %. / Concrete is and has been for a long time the most common building material in Sweden. It is a robust and multipurpose building material with several advantages. This report is about an experimental study of concrete waste from Hedareds sand & betong. The concrete waste is crushed to a new aggregate and then sifted and casted into new concrete. The study was conducted in the Concrete Laboratory at University of Borås for crushing and casting of concrete. Recipes are supplied by Hedareds sand & betong as a starting point, which is later modified gradually to achieve better results. The purpose of this study is to investigate the possibilities for using recycled concrete in new constructions. It is also examined if the recycled concrete is technically sustainable and if the workability is good enough for using in load bearing structures. Different properties are studied such as compressive strength, particle distribution, water absorption and workability to achieve equivalent results as the reference concrete. The result obtained in this study shows that it is possible to recycle concrete by replacing aggregates to 100 % in new concrete. Workability is good in several tests, but it should be improved to achieve the same workability as the reference concrete. The reference concrete's compressive strength is 59 MPa and the best compressive strength obtained for recycled concrete is 57.2 MPa. This indicates positive results and the recycled concrete in this study can replace ordinary concrete in a load bearing construction.

Betongindustrin ska enligt standard, varje vecka gjuta minst en kub per betongfamilj för att avstämma att hållfastheten som tillverkas inte understiger hållfastheten som kunden efterfrågat. Hållfastheten får inte vara lägre än den efterfrågade, men ingen standard påpekar hur mycket den kan överstiga. Dock kan en högre hållfasthet påverka konstruktionen negativt. En liten blandningsmassa tas ut från blandaren innan den skickas iväg till arbetsplatsen för att härdas i 28 dygn innan den trycks. Massan hälls i en kub och härdas i olika steg som ska utföras enligt standard. Det finns två olika härdningsprocesser, en enligt den svensk standarden och en enligt den europiska standarden. Det europeiska alternativet säger att betongkuben efter dag ett av härdning ska placeras i vattenbad med temperaturen 20±2 ºC fram till tryckningen. Den svenska standarden däremot säger att kuben efter första dagen av torkning ska härdas i vattenbad i 4 dygn och därefter placeras i ett härdningsutrymme med en relativ luftfuktighet mellan 40–80% med en temperatur på 20±2 ºC. Den luftlagrade ger en högre hållfasthet och ska därför räknas om med en omräkningsfaktor för att efterlikna den europiska standarden. Enligt de olika betongindustrierna kan dessa två härdningsprocesser ge samma hållfasthet vissa gånger, men andra gånger inte. Detta arbetet har därför gått ut på att jämföra de två processerna för att kunna komma fram till varför det kan variera och vad dessa faktorer beror på. För att kunna komma fram till ett resultat har arbetet valt att fördjupa sig i hållfastheten för betong genom litteraturstudier och även gjuta kuber som senare skulle tryckas för att se över hur hållfastheten varierar för de olika kuberna.   Det studien har kommit fram till är att kuber inte alltid kommer ge samma hållfasthet fastän de utgår från samma blandning och härdning. Detta på grund av att betong består av olika beståndsdelar såsom ballast med olika storlekar som är svårt att fördela lika mycket i varje kub. Utrustningen och genomförandet under kubgjutning kan även vara en faktor som kan påverka hållfastheten där en kub kan ha vibrerats eller blandats lite mer än de andra. En annan faktor som kan ha gjort skillnad mellan härdningsprocesserna är omräkningsfaktorn för kuber som har härdat i luftutrymmet. Den relativa fuktigheten i lokalen låg nära 40% för kuberna och omräkningsfaktor enligt standard ska vara den samma för den relativa luftfuktigheten mellan 40–80%, detta antas vara något som bör varas tydligare med då det i betonghandboken stod att omräkningsfaktor kan ändras beroende på hur många procent den ligger på. Detta är en av anledningar till att den europiska standarden anses vara den mer effektiva processen. En annan anledning är även att kuber i vatten hela tiden får tillräckligt med luft runt om, till skillnad från härdningsutrymmet där fuktigheten varierar konstant. / According to the standard, the concrete industry must, every week, cast at least one cube per concrete family to reconcile that the strength produced is not less than the strength demanded by the customer. To calculate the compressive strength of the concrete, two different curing processes can be used, both processes occur over 28 days and then can test the compressive strength. The processes are the Swedish standard and the European standard where the difference is the curing process and that’s the Swedish standard provides a higher strength and needs to be applied according to the European currency by means of a conversion factor. This work has therefore been to compare the two processes in order to be able to determine why it can vary and what these factors depend on.   This study has come up with that the cubes will not always give the same strength even though they are based on the same formula and curing. This is because concrete consists of different components such as aggregates with different sizes that are difficult to allocate as much in each cube. This is one of the reasons why the European standard is considered to be the more effective process.

Byggbranschen utvecklas konstant, strävan efter att utveckla nya och effektivare material ärstor. Några av de viktigaste egenskaperna som byggsektorn eftersöker är hög hållfasthet, lågvärmekonduktivitet och låg miljöpåverkan.Isobetong är ett nyligen framtaget material. Det är en typ av skumbetong med egenskaper ochfunktioner som skiljer sig från traditionell skumbetong ur hänseende på hållfasthet,värmekonduktivitet och miljöpåverkan.Syftet med denna undersökning är att identifiera Isobetongens karakteristiska egenskaper ochjämföra de med egenskaper av konkurrerande material. Resultatet föreslås tydliggöramaterialets styrkor och vidare utgöra en grund för fortsatt undersökning samt främja enutökad användning. De frågor vilket undersökningen formas kring är ’Vad har materialet förmiljöpåverkan?’ och ’Hur jämför sig materialet mot mineralull och cellplast gällande funktionoch miljöpåverkan?’.Resultatet visar att miljöpåverkan av materialet Isobetong varierar från 65,5 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter för dess produkt med lägst densitet, upp till 230,7 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter för produkten med högst densitet. Beräkningarna som utförts ijämförande syfte tyder på att Isobetong i genomsnitt inte är likställd med cellplast ellermineralull inom områdena för densitet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan. Resultatet förtryckhållfastheten av Isobetong ger ett betydligt högre värde än de övriga materialen.Slutsatsen är att relativt mot de jämförda materialen kan inte Isobetong konkurrera med varesig cellplast- eller mineralullsisoleringar då högre krav ställs på densitet, värmekonduktivitetoch miljöpåverkan. I projekt där en god tryckhållfasthet krävs har Isobetong en klar fördel. / The construction industry is continuously developing, the strive to develop new and moreefficient materials is great. In the industry, some of the most sought for properties of theimproved materials are high strength, low thermal conductivity, and low environmentalimpact.Isobetong is a recently developed material. It is a variety of foam concrete with properties thatdiffer from traditional foam concrete regarding strength, thermal conductivity, andenvironmental impact.The purpose of this analysis is to identify characteristic properties of Isobetong and tocompare them to the properties of competitive materials. The results are proposed to clarifythe material’s strengths and to furthermore act as a foundation for continued research as wellas encouraging an increased usage. The questions the analysis is based on are ‘What is theenvironmental impact of the material?’ and ‘How does the material compare to mineral wooland polystyrene?’.The result displays an environmental impact of the material Isobetong to vary between 65,5kg CO2-equivalents per cubic meter for the product with the lowest density, up to 230,7 kgCO2-equivalents per cubic meter for the product with the highest density. The computationsthat have been completed for comparative purposes indicates that Isobetong on average is notequal to polystyrene or mineral wool in areas of density, thermal conductivity, orenvironmental impact. The result for the compressive strength of Isobetong yield aconsiderably higher value than the other materials.The conclusion is that relative to the compared materials is Isobetong unable to compete withneither polystyrene or mineral wool insulations when higher requirements are set for density,thermal conductivity, and environmental impact. For projects that require a notablecompressive strength does Isobetong show a clear advantage.

Det pågår just nu ett arbete inom byggindustrin att allt mer gå över till en cirkulär ekonomi för att hushålla på världens naturliga resurser. För betongtillverkningen innebär det att försöka ersätta naturballast med återvunnen betong som ballast. Men för tillfället finns det lagkrav som förhindrar att naturballast helt ska kunna ersättas av återvunnen betong som ballast. Det är för att det finns vissa fysikaliska egenskaper, så som att porositeten ökar, som gör att de mekaniska egenskaperna blir sämre när naturballast ersätts med återvunnen betong som ballast. Detta examensarbete utfördes genom experimentella studier. Undersökningen utfördes i mekanik- och betonglaboratorium på Högskolan i Borås. Det utfördes en storskalig gjutningsserie där betongavfall från Ulricehamns Betong AB (UBAB) och Hedareds Sand & Betong AB (HEDA) prövades som ballastersättare till 50 och 100 %. För samtliga försök uppmättes både sättmått och betongens mekaniska egenskaper. Resultaten från betong med återvunnen betong som ballast (RAC) jämfördes med referensbetongen. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat originalrecept från UBAB respektive HEDA. Betongen med återvunnen betong som ballast är baserad på modifieringar som gjorts på referensrecept. Målet med studien var att undersöka hur återvunnen betong som ballast i betongblandningen påverkar betongens mekaniska egenskaper så som tryckhållfasthet, spräckhållfasthet och elasticitetsmodul. De testerna utfördes på gjutna cylindrar efter 28 dygn, tryckhållfastheten var också testad efter 7 dygn. Böjdraghållfasthet testades på balkar efter 28 dagar. Sedan utvärderades dessa resultat för att se hur de mekaniska egenskaperna förändras när en större del återvunnen betong som ballast används i recepten. Resultaten varierar litegrann för de olika provningarna. Denna studie styrker tesen att minskningen av tryckhållfastheten, efter 28 dagars härdning, som sker när återvunnen betong som ballast (RCA) används är inom intervallet 5–24 %. Provningarna av elasticitetsmodulen uppvisar liknande tendenser som tidigare forskning då betongen blir lite mindre styv när naturballast (NA) ersätts av RCA. Den styrker även tidigare forskning där böjdraghållfastheten är större vid ökade RCA-mängder. Då det för HEDA-recepten uppvisades en ökning med 9 procentenheter när all NA ersattes med RCA. Spräckhållfastheten uppvisade samma tendenser som böjdraghållfastheten. Det resultatet är däremot inte i linje med vad som har visats i tidigare forskning, då spräckhållfastheten har i de studierna minskat vid högre ersättningsandelar. / Work in the construction industry is currently underway to move to a circular economy to preserve the world’s natural resources. For concrete production this means trying to replace natural aggregate with recycled concrete aggregate. But for the time being there are standard allows that prevent natural aggregate from being completely replaced by recycled concrete aggregate. This is because there are certain physical properties, such as an increase in porosity, which have a negative impact on the mechanical properties when natural aggregate is replaced with recycled concrete aggregate. This thesis is carried out through experimental studies. The study was carried out in the mechanical and concrete laboratory at the University of Borås. Large scale castings were done where concrete waste from Ulricehamns Betong AB (UBAB) and Hedareds Sand & Betong AB (HEDA) were tested as aggregate replacers. For all experiments, both the measurement dimensions and the mechanical properties of the concrete was measured. The results from the recycled aggregate concrete were compared with the reference concrete. The reference concrete is based on an industrially active recipe from UBAB and HEDA. The Recycled Aggregate Concrete (RAC) is based on modifications made on reference recipes. The aim of this study was to investigate how recycled concrete aggregate in the concrete mix affects the mechanical properties of the concrete, such as compressive strength, splitting tensile strength and the modulus of elasticity. They were performed on cylinders at 28 days, the compressive strength was also performed at 7 days. The flexural strength was also tested. Those tests were performed on beams. Then these results were evaluated to see how the mechanical properties change when a greater replacement ratio is used in the recipes. The results vary slightly for the different tests. This study confirms that the decrease in compressive strength, after 28 days hardening, that occurs when Recycled Concrete Aggregate (RCA) is used is within the range 5–24%. The tests of the modulus of elasticity show similar tendencies as previous research because the concrete becomes a little less stiff when Natural Aggregate (NA) is replaced by RCA. It also corroborates previous research where the flexural strength is greater with increased RCA amounts. When the HEDA prescriptions showed an increase of 9 percentage when all NA was replaced with RCA. The splitting tensile strength exhibited the same tendencies as the flexural strength. On the other hand, this result is not in line with what has been shown in previous research, as the splitting tensile strength in those studies has decreased at higher replacement ratios.

The following thesis is a comparison study which was performed in cooperation with Sika Sverige AB. The project was to examine concrete’s behaviour while being subjected to different accelerators which is used to speed up the hardening process in young concrete. Sika provided the materials and the instructions for the tests that were made. The tests used where almost like the tests being performed at Sika’s laboratories but with some adjustments to the testing equipment. According to the results of the tests a clear difference between the different accelerators were found. The conclusion that the efficiency of the different accelerators were affected on several variables such as cement type, hardening age and hardening temperature were drawn. Because of the corona outbreak (2020) the tests could not be performed in Sikas laboratories. The tests were therefore carried out at a temporary laboratory without any direct supervision and some professional equipment could not be obtained which resulted in replacements with creative solutions. These changes affected the individual test results with high certainty but should not interfere with the conclusions on account that all test samples were subjected to the same circumstances.

Tillverkning av portlandklinker står för ungefär fem procent av världens totala koldioxidutsläpp. Det finns därför ett allmänt intresse att minska användandet av portlandklinker. Klinkern kan antingen ersättas av andra cementerande material, eller så kan nya cementsnåla recept utformas. I den här rapporten har två cement med inmald flygaska respektive slagg från Cementa AB undersökts. För att undersöka klinkerersättnings-materialens potential har tester för tryckhållfasthet, uttorkningskrympning, bindetid, värmeutveckling och arbetbarhet utförts. Resultaten visar att skillnaderna mellan försökscementen och byggcementet är så pass små att båda bör kunna användas som byggcement. Ytterligare har ultrafiller av kalksten använts som ersättare för att minska cementhalten i betongen. Det går lika bra att delvis ersätta försökscementen med ultrafiller som det gör för byggcementet. Med cementsnåla recept och större del ersättningsmaterial finns det stora möjligheter att spara på energi och miljö. Detta borde i framtiden kunna leda till ett bättre och mer miljövänligt byggmaterial. / Manufacture of clinker is responsible for about five percent of the total global carbon dioxide emissions. Therefore, there is a general interest in reducing the use of clinker. Clinker can either be replaced by other cementitious materials, or reduced by using lean-cement recipes. This report examines two experimental cements, one with fly ash and one with slag, developed by Cementa AB. To examine the potential of clinker replacement materials, tests for compressive strength, drying shrinkage, initial setting, heat generation and workability, were performed. The results show that the differences between the experimental cements and the reference are so small that both are useable as building cements. In addition, an ultrafine filler of limestone is used as a replacement material for further reduction of the clinker content in concrete. It was also found, that it is just as efficient to partly replace the experimental cements with ultrafine filler as in the reference cement. There are great opportunities to save energy and the environment impact with both clinker-saving cement recipes and with cement replacement materials. This should lead to a better, more environmentally friendly, building material in the future.

Since a large part of the hydropower structures in Sweden was built in the 1950s and 1960s, many of them are slowly but surely exhibiting deterioration. The hydropower companies are facing big challenges and are consequently investing in effective repairing methods since a hydropower structure failure could pose serious consequences and dangers to people, the environment, and the community. Many structures within hydropower are made of concrete and the demands on the new supplementing concrete are high. Concrete with the potential to meet these high demands is the pre-placed aggregate concrete, which has shown promising results regarding its mechanical properties in previous studies. For this reason, this type of concrete is of interest to investigate. The focus has not been on optimizing the pre-placed aggregate concrete for full-scale productions. Instead, the main objectives of this master thesis were to study and analyze the mechanical properties of this type of concrete, such as shrinkage, compressive strength, splitting tensile strength, freeze-thaw resistance and moreover investigate parameters of importance in the mix design to obtain a homogenous and easy flowing grout that successfully could fill the voids between the coarse aggregates. The investigations were carried out by laboratory experiments in the research and laboratory facilities of Vattenfall in Älvkarleby. The mix design of the grout was developed using the methods and requirements stated in the American Society for Testing and Materials, ASTM standards, and The Swedish Institute for Standards, SiS. A total of 15 grout-mixes were made. However, only the last five were used to cast specimens as the air content was insufficient in the first ten. The results indicated that it is necessary to replace the air-entraining admixture with microspheres in order for the pre-placed aggregate concrete to meet the requirements in exposure class XF3 and XC4. The scaling of the pre-placed aggregate concrete was less than 0.1 kg/m2 at 56 cycles, and thus, the freeze-thaw resistance was classed as very good. Moreover, the use of slag considerably reduced the bleeding of the grout and also improved the casting results. However, on the other hand, it increased the shrinkage of the pre-placed aggregate concrete. An efficiency factor of 0.6 proved to be too low since the compressive strength of the specimen with slag was approximately 50 % higher than the ones without. Furthermore, the shrinkage of the pre-placed aggregate concrete was after 63 days found to be lower than that of the conventional concrete. Also, the compressive strength of the pre-placed aggregate concrete without slag proved to be approximately 15 % lower than that of conventional concrete. Additionally, vibration during casting was found to increase the compressive strength of the pre-placed aggregate concrete and also improved the casting results. Low bleeding, combined with a high discharge time of approximately 45 seconds for 1.7 liters of grout, generated the best casting results. The results from the investigations have shown that this type of concrete has great potential. However, actions and further investigations should be made to see whether changing the fine aggregate size to a smaller one improves the ability of the grout to penetrate the voids between the coarse aggregates. Moreover, pump injection of the grout should be tested instead of pouring it over the coarse aggregates to see whether it improves the casting results and the mechanical properties. / Då en stor del av vattenkraftsdammarna i Sverige byggdes på 1950 och 1960-talet börjar många av dessa sakta men säkert brytas ner. Vattenkraftföretagen står inför stora utmaningar och investerar följaktligen i effektiva reparationsmetoder då dammbrott skulle kunna få allvarliga konsekvenser för människor, den omgivande miljön och för samhället. Flertalet konstruktioner inom vattenkraften är gjorda av betong och kraven på den nya kompletterande betongen är höga. En betong med potentialen att möta och uppfylla dessa höga krav är injekteringsbetongen som i tidigare studier uppvisat lovande resultat beträffande dess mekaniska egenskaper. Med anledning av detta är injekteringsbetongen av intresse att undersöka. Fokus har inte varit på att optimera injekteringsbetongen i syfte att genomföra fullskaliga försök. Istället har huvudsyftet med detta examensarbete varit att studera och analysera injekteringsbetongens mekaniska egenskaper såsom krympning, tryckhållfasthet, spräckhållfasthet, frostbeständighet samt undersöka viktiga parametrar i skapandet av ett homogent och lättflytande cementbruk som med god framgång kunde fylla ut hålrummen mellan grova ballasten. Undersökningarna utfördes genom laboratorieförsök på Vattenfalls betonglaboratorium i Älvkarleby. Vidare har skapandet och utvecklandet av bruket utförts i enlighet med metoder och krav angivna i American Society for Testing and Materials, ASTM standards, samt i Svenska institutet för Standarder, SiS. Totalt gjordes 15 bruksblandningar, dock användes enbart de sista fem till gjutning av provkroppar då lufthalten visade sig vara för låg i dem första tio. Resultaten indikerade på att det är nödvändigt att ersätta luftporbildare med mikrosfärer för att erhålla en lufthalt som uppfyller kraven för betong i exponeringsklass XF3 samt XC4. Injekteringbetongens avflagning efter 56 dygn var mindre än 0.1 kg/m2 och frostbeständigheten kunde därmed klassas som mycket god. Användningen av slagg minskade cementbrukets vattenseparation avsevärt och bidrog även till förbättrade gjutresultat. Dock bidrog det å andra sidan till en ökad krympning hos injekteringsbetongen. En effektivitetsfaktor på 0.6 visade sig vara för låg då injekteringsbetongen med slagg hade en cirka 50 % högre tryckhållfasthet än dem utan. Dessutom visade sig injekteringsbetongens krympning vara mindre än den konventionella betongens efter 63 dagar. Tryckhållfastheten hos injekteringsbetongen utan slagg uppvisade även en cirka 15 % lägre tryckhållfasthet än den konventionella betongens. Vibrering under gjutning visade sig höja tryckhållfastheten hos injekteringsbetongen samt förbättra gjutresultaten. En låg vattenseparation i kombination med en flödestid på cirka 45 sekunder för 1.7 liter bruk visade sig ge bästa gjutresultaten. Resultaten från laboratorieförsöken har visat på att injekteringsbetongen besitter stor potential. Dock bör ytterligare undersökningar genomföras för att bedöma huruvida en mindre ballastfraktion för sanden påverkar brukets förmåga att penetrera den grova ballasten. Vidare bör bruket pumpas in istället för att hällas över den grova ballasten, detta för att se huruvida gjutresultaten samt de mekaniska egenskaperna hos injekteringsbetongen skulle förbättras.

This study has investigated the effect of replacing limestone with different percentages of limestone powder (5%, 10% and 15%) using the T KS method on the compressive strength of the mortar. The results have shown that the compressive strength of the mortar has decreased with curing time (at day 14) and with an increase in the proportion of limestone powder, contrary to what has been expected. This decrease in strength was attributed to the occurrence of delayed ettringite formation (DEF) in the mortar samples. DEF is a phenomenon that occurs in concrete and mortar when the conditions for ettringite formation are not optimal, which leads to the formation of a more expansive form of ettringite at a later stage. The presence of limestone aggregates in the mortar mix has been shown to contribute to the formation of DEF, resulting in the lower compressive strength values observed. This effect becomes greater the smaller the size of the limestone granules.The results suggest that caution should be exercised when using limestone powder as a replacement in mortar mixes, as it may lead to DEF and reduced compressive strength.