Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka mätinstrument som används för att identifiera patienter med risk att utveckla trycksår samt beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har betydelse för trycksårsprevention och sårläkning. De vetenskapliga artiklarna (n=16) som ingick i denna studie söktes i databasen Elin@dalarna. Sökorden som användes var pressure ulcer i olika kombinationer med nutrition, activity, skin, Norton, treatment och hydrocolloid. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999-2006 och vara i fulltext samt svensk och/eller engelskspråkig. Resultatet visade att patienter borde riskbedömas för trycksår så snart som möjligt efter att de anlänt till vårdinrättningen. Bedömningen kunde göras med ett flertal olika evidensbaserade mätinstrument såsom Norton, modifierad Norton, Braden, modifierad Braden, och RAPS skalorna samt bedömning av BMI, serum albuminvärde och hudtemperatur. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gällande prevention och sårläkning var att snabbt mobilisera patienter. Hos immobiliserade patienter var det viktigt att dessa vändes varannan timme samt att sjuksköterskan använde kuddar, fårskinn eller anti- decubitus madrasser för att tryckavlasta huden i denna patientgrupp. Resultatet visade även att kosttillägg hade stor betydelse för trycksårsprevention och sårläkning. Det var viktigt att sjuksköterskan rengjorde såret med tvål/vatten eller natriumklorid och använde hydrocolloida förband för att få en optimal sårläkning.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod. Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie påvisar faktorer som påverkar trycksårsutveckling i den operativa miljön. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan möjligen styrka att det finns många perioperativa faktorer som påverkar trycksårsutveckling samt att den perioperativa miljön är en högriskmiljö för att utveckla trycksår. Viktiga faktorer som det perioperativa teamet behöver uppmärksamma för att minska risken att trycksår uppstår perioperativt framkommer i resultatet. / Background: It is important that clinical nurse specialists working in the perioperative care have the knowledge and skills of key factors that cause pressure sores so that preventive measures can be implemented. It is well documented that there are significant cost savings to society in the prevention of pressure ulcers. Pressure ulcers in the literature reviews discussed primarily in the context of long-term care, intensive care and rehabilitation. There is less focus on literature reviews on the acute care and the operating environment related to pressure ulcers. Objective: The purpose of the systematic study was to identify factors that are important to pay attention to reduce the risk of developing pressure ulcers perioperatively. Method: A systematic literature review with quantitative method. Results:In the result analysis showed this result in three different themes: a, intra and post-operative factors that are important to consider for the perioperative team in pressure ulcer prevention. Recurring factors in the outcome affecting pressure ulcers development were operative time, diabetes, points Braden Scale, BMI, mobility, measuring instruments, blood pressure, drugs, anesthesia shape, temperature, postoperative period, friction and shear, vulnerable areas where pressure ulcers develop as well as moisture and incontinence. Conclusion: Our systematic literature review reveals factors affecting pressure ulcer development in the operating environment. The result of this systematic literature could possibly prove that there are many perioperative factors affecting pressure ulcer development, and the perioperative environment is a high-risk environment for developing pressure ulcers. Important factors that the perioperative team needs to pay attention to reduce the risk of pressure ulcers occurring perioperatively evident in the results.

Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert. Datainsamling innefattade alla patienter, 75 år eller äldre, på en medicinklinik i västra Sverige, som under år 2013 riskbedömts och registrerats med risk för trycksår. Materialet beskrevs kvantitativt. Resultatet visade att täckningsgraden i Senior Alert var 61,8% och att av de riskbedömda patienterna bedömdes 22,7% ha risk att utveckla trycksår. I genomsnitt planerades för 5,84 (±2,72) åtgärder per patient. Mest frekvent var åtgärder inom nutrition. Det fanns en svag korrelation mellan antal planerade åtgärder och Modifierad Norton-poäng (MNS-poäng). Resultatet visar att fortsatt arbete för att öka täckningsgrad krävs samt att mer individanpassade åtgärder behövs. / Pressure ulcers are common and cause both suffering for patients and high costs for the health care services. To prevent the occurrence of pressure ulcers, it is important to find patients at risk and do the preventive care. This can be done based on The National Registry Senior Alert which focus is on preventive care of elderly over 65 years. The registry includes measurements of the risk of pressure ulcers, planned actions and evaluation of the inserted measures. The purpose of this study was to examine the coverage and what preventive actions that was planned and registered in Senior Alert. A data collection was performed during 2013 and included all patients 75 years or older, at a medical clinic, in western Sweden, recorded with increased risk of developing pressure ulcers. The material was analyzed quantitatively. The results showed that the coverage of registration was 61.8% and that 22.7 % had increased risk for developing pressure ulcers. On average 5.84 (± 2.72 ) actions were planned per patient. Most frequent actions were in nutrition. There was a weak correlation between the number of planned actions and Modified Norton-score (MNS-score). The results of this study showed that further work to increase the coverage is required and that more individualized measures are needed.

Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksår. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksår hos patienter. Tidigare studie påvisar att femton procent av inneliggande patienter på sjukhus drabbas av trycksår. Syfte: Syftet med studien är att belysa varför patienter får trycksår trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vårdrelaterade trycksår. Metod: Författarna använder sig av metoden allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för resultatet. Resultat: Resultatet påvisar tre huvudteman som påverkar det förebyggande arbetet av vårdrelaterade trycksår. Dessa teman är kunskaper angående trycksårsprevention, hinder i trycksårspreventionen och personalrelaterade faktorer. Diskussion: De huvudteman och subteman som framkommer i resultatet är bidragande faktorer till att patienter i dag utvecklar vårdrelaterade trycksår. Faktorerna bidrar även till ett ökat vårdlidande för patienten. Ett lidande som kan undvikas om ett gott förebyggande arbete utförs. / Background: A combination of risk factors and external pressure might cause a patient suffering from pressure ulcer. Health-care professionals who work close to patients are responsible for preventing the risk of pressure ulcer. A study found that fifteen percent of hospitalized patients suffer from pressure ulcer. Aim: The aim of this study is to highlight why patients have pressure ulcers even though the nurse in collaboration with the assistant nurse should have the knowledge to prevent health care associated pressure ulcer. Method: This study is a literature review. Twelve articles, of both quantitative and qualitative approach, was found and included in the results. Results: The result shows three main themes that seems to influence the pressure ulcer prevention. These themes are knowledge in pressure ulcer prevention, barriers in pressure ulcer prevention and personnel-related factors. Discussion: The main themes and subthemes that emerged from the results are contributing factors to patients today are developing healthcare associated pressure ulcers. These factors also contribute to an increased care associated suffering for the patient. A suffering that can be avoided if a good preventive work are performed.

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Registret vänder sig till äldre personer över 65 år som har någon form av kontakt med vård och omsorg som särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård, primärvård och/eller sjukhusvård insatser. Senior alert är ett register i vårdprevention som förebygger trycksår, undernäring, fall, munhälsa, och blåsdysfunktion. Det handlar om att göra riskbedömningar, definiera orsaker, planera åtgärder och uppföljningar. Registret hjälper vårdpersonalen att uppfylla arbetet i förebyggande vård.Syfte: Syftet var att beskriva hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende. Metod: Intervju med fem sjuksköterskor på särskilt boende, Graneheim &amp; Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Senior alert är ett bra arbetsverktyg ger översikt och struktur och en bättre omvårdnad av äldre. Sjuksköterskor upplever att arbetet med Senior alert är tidskrävande och det finns brister i arbetssätt och rutiner i kommunen. Senior alert kan förbättras. Slutsats: Senior alert är ett bra system när det finns rutiner och möjlighet att arbeta med det. Sjuksköterskor upplever däremot att Senior alert inte fungerar i vården av äldre på särskilt boende i den valda kommunen. Det saknas utbildning och tydliga mål med hur Senior alert ska fungerar i kommunen och det bör skapas förutsättningar.

Bakgrund: Trycksår är en vanlig komplikation som innebär lidande för den som drabbas samt dess omgivning som personal och anhöriga. Trycksår är ett smärtsamt och livshotande hälsoproblem som främst drabbar sängliggande och rullstolsburna patienter på vårdinrättningar eller i hemmet. Trycksår är ett sår som uppkommit efter upphävd blodförsörjning som ett resultat av tryck. Sjuksköterskor har en ledande roll i att åtgärda trycksår och ska arbeta förebyggande för att minska risken för trycksår. Sjuksköterskor förväntas att arbeta för att upprätthålla en säker vård och för att minska onödigt lidande hos patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ha trycksår. Metod: Studien utfö rdes som en litteraturstudie av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utfö rdes som en kvalitativ innehå llsanalys. Resultat: Sammanställningen av datamaterialet genererade tre teman och åtta kategorier. Dessa visar att trycksår är påfrestande då det gäller patienters liv såväl fysiskt och psykologiskt som socialt. Trycksårs fysiska påfrestning visar sig genom obehag, smärta och sömnstörning. Psykologisk belastning på patienter omfattar negativa känslor som ilska, sorg, ångest och oro. Sociala begränsningar på patienter innefattar begränsningar i det dagliga livet och den isolering som trycksårssmärta, lukt och läckage orsakar. Vidare har trycksår en förändring av patienters självbild och kroppsuppfattning. Konklusion: Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att upprätthålla en personcentrerad och säker vård av patienter med trycksår genom att samverka med patienter samt genom att utföra anpassade omvårdnadsåtgärder. Det finns bristfällig kontinuitet i vården och upplevda negativa attityder från vårdpersonal som påverkar personcentrerad vård negativt. En patient med trycksår kanske upplevs som en ledsen, irriterad, stressad eller upprörd person med mycket speciella krav och förväntningar. Men under ytan och bakom såret finns en människa som genomgår mycket lidande som är relaterat till den inverkan som trycksåret har på människan såväl fysiskt, psykologiskt som socialt. Det behövs fler studier om ämnet för att öka kunskapen hos sjuksköterskor och vidare behöver riktlinjer och rutiner kring vården av trycksår uppdateras. / Background: Pressure ulcers are a common complication that causes a suffering to the person who is affected and surrounding staff and relatives. Pressure ulcers are a painful and life-threatening health problem that mainly affects bedridden and wheelchair patients at healthcare facilities or at home. Pressure ulcers are ulcers that occurs after withdrawal of blood supply as a result of pressure. Nurses have a leading role in addressing pressure ulcers and should work to prevent and reduce the risk of pressure ulcers. Nurses are expected to work to maintain safe care and to alleviate unnecessary suffering in patients. The aim: To illuminate patients' experiences of pressure ulcers. Method: The study was conducted as a qualitative literature study of ten scientific articles. The analysis was performed as a qualitative content analysis. Results: The compilation of the data generated three themes and eight categories. They show that pressure ulcers exert stress on patients' lives, both physically and psychologically and socially. Pressure ulcer's physical stress shows itself through pain, discomfort and sleep disturbance. Psychological stress on patients includes negative feelings such as anger, worrying, anxiety and grieving. Social limitations on patients include limitations in daily life and isolation that is caused by pain, odor and exudate from the pressure ulcer. Furthermore, pressure ulcers have an influence on the patient's self-image and body perception. Conclusion: Nurses play an important role in maintaining a person-centered and safe care of patients with pressure ulcer by interacting with the patient and by performing adequate nursing measures such as position changes, pain assessment and pain relief. In contrast, insufficient continuity in care and perceived negative attitudes from healthcare professionals have a negative impact on person-centered care. A patient with pressure ulcers may be experienced as a sad, irritated, stressed or upset person with very special requirements and expectations. But under the surface and behind the ulcer there is a person who undergoes a lot of suffering that is related to the impact of the pressure ulcers on both physical, psychological and social life factors. More studies on this subject are needed to increase the knowledge of nurses and further guidelines and routines for the care of pressure ulcers need to be updated.Keywords: Experience, Nursing, Patient, Pressure ulcer, Quality of Life, Review, Suffering.

Bakgrund: Trycksår är en skada som påverkar huden på grund av tryck eller isamband med att huden dras mot den underliggande kroppen. Trycksår påverkarpatientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Trycksårskomplikationerorsakar hälsoproblem som resulterar i ökat lidande för patienten, förlängdasjukhusvistelser och utebliven rehabilitering. Dessutom hög arbetsbelastning försjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskanserfarenhet av att förebygga trycksår.Metod: Studiens genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Studien innehåller 13 kvantitativa, 6kvalitativa artiklar och 1 mixedmetod. Databaserna som används var CINAHL ochPubMed.Resultat: Resultatet presenteras under 3 huvudkategorier med ytterligare 7underkategorier där vikten av riskbedömning, tryckförbyggande åtgärder ochsjuksköterskans upplevda hinder för trycksårsförebyggande åtgärder presenterades.Resultaten belyser sjuksköterskans insikt om metoder som identifierar risken förtrycksår och barriärer som leder till negativ omvårdnad. Bristande kunskap var enav anledningarna till att sjuksköterskor inte kunde förebygga trycksår.Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver att sjuksköterskans kunskap omförebyggande åtgärder av trycksår var bristfällig och brist på resurser förhindrarsjuksköterskan att utföra trycksårsprevention. / Background: Pressure ulcer is an injury that affects the skin due to pressure or inconnection with the skin being pulled towards the underlying body. Pressure ulcersaffect the patient's physical, mentally and social well-being. Pressure ulcercomplications cause health problems that result in increased suffering for thepatient, prolonged hospital stays, and failure to rehabilitate, as well as a highworkload for healthcare professionals.Aim: The purpose is to describe the nurse's experience of preventing pressureulcers.Method: The study is conducted as a literature review where 20 articles reportresearch results across the selected area. The study contains 13 quantitative, 6qualitative articles and 1 mixed method. The databases that were used areCINAHL and PubMed.Results: The results are presented under 3 main categories with a further 7subcategories where the importance of risk assessment, pressure relief measuresand the nurse's perceived obstacles to pressure ulcer prevention measures werepresented. The results shed light on the nurse's insight into methods that identify the risk of pressure ulcers and barriers that lead to negative nursing. Lack ofknowledge was one of the reasons why nurses could not prevent pressure ulcers.Conclusion: This literature review describes the nurse's knowledge of preventivemeasures of pressure ulcers was deficient and lack of resources leads to obstaclesfor the nurse to perform pressure ulcer prevention.

Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som kan orsaka ett stort lidande förpatienter, det medför dessutom höga kostnader både på individ och samhällsnivå.Trycksår är även vanligt förekommande problem globalt och drabbar oftare blandäldre patienter som är multisjuka. Sjuksköterskor har ansvar att förebyggavårdskada och reducera patientens lidanden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldreMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där 15 vetenskapligaartiklar sammanställdes. Databaserna som användes i studien var CINAHL ochPubmed. De vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2011 och år 2021.Artiklarna analyserades i fyra steg.Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier som besvarade studienssyfte. Kategorierna var lägesändring, tryckavlastande material, hudvård ochbedömning av nutritionsstatus. Varje kategori beskrev förebyggandeomvårdnadsåtgärd mot trycksår bland äldre patienter.Slutsats: Genom ökad kunskap inom olika förebyggande omvårdnadsåtgärder mottrycksår bland äldre patienter, kan risken av att en vårdskada uppstår minskas.Litteraturstudien ger möjligheter för sjuksköterskor att utöva beprövade ochförebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre patienter. / Background: pressure ulcers are a common healthcare injury and cause greatsuffering for patients, in addition to high costs for both individuals andsociety. Pressure ulcers are also a common problem globally and occur more oftenamong elderly patients who are multi sick. The nurses have responsibility forpreventing care injuries and reducing the patients sufferingAim: The aim of the study was to describe the nurses preventive care measuresagainst pressure ulcers among the elderlyMethod: The study was conducted as a literature review, where 15 scientificarticles were compiled. The databases used in the study were CINAHL andPubmed. The scientific articles were published between the years 2011 and 2021.The articles were analyzed in four steps.Results: The results were reported in four different categories that answered thepurpose of the study. The categories were change of position, pressure-relievingmaterial, skin care and assessment of nutritional status. Each category describedpreventive care measures against pressure ulcers among elderly patients.Conclusion: Through increased knowledge in various preventive care measuresagainst pressure ulcers among elderly patients, the risk of a care injury occurringcan be reduced. The literature study provides opportunities for nurses to practiceproven and preventive nursing measures against pressure ulcers among elderlypatients.

Bakgrund Trycksår är en vanligt förekommande vårdskada som ofta orsakar onödigt lidande förpatienten. Lidandet vid trycksår kan upplevas på olika sätt och det är därför viktigt som sjuksköterska känna till hur lidandet uttrycker sig för att på olika sätt korrekt kunna behandla och lindra olika former av lidande. Syfte Att beskriva fysiskt, psykiskt och socialt lidande i samband med trycksår samt omvårdnadsåtgärder mot trycksår. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades, varav 8 var kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaserna som användes var Pubmed och CINAHL. Resultat Livskvalitet, Patientdelaktighet, Smärta, Begränsningar i det vardagliga livet och Isoleringvar alla centrala aspekter i denna studies resultat när det kom till att beskriva de olika typerna av lidande. Omvårdnadsåtgärder som innefattade Omläggningar &amp; Hjälpmedel visade sig vara ett effektivt sätt att förebygga och behandla trycksår. Slutsats Omläggnings förband i samband med vanligt förebyggande vård vid trycksår var effektiva omvårdnadsåtgärder som förebygger och behandlar trycksår. Då lidandet går att se ur olika perspektiv är det ändå starkt sammankopplat med varandra. Lidandet förvärras i relation till varandra där ett lidande snabbt utvecklas till ett annat, omvårdnadsarbetet baseras på hur sjuksköterskan kan identifiera helhetsbilden av lidandet för att på effektivast sätt behandla alla former av lidande. / Background Pressure ulcers are a common medical injury that often causes unnecessary suffering to the patient. Suffering from pressure ulcers can be experienced in different ways and it is therefore important as a nurse to know how the suffering is expressed in order to be able to correctly treat and alleviate different forms of suffering in different ways. Aim To describe physical, psychological and social suffering in connection with pressure ulcer as well as nursing measures against pressure ulcer. Method This study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles, of which 8 were quantitative and 7 qualitative. These articles have been quality reviewed and analyzed. The databases used were Pubmed and CINAHL. Results Quality of Life, Patient Participation, Pain, Limitations in Everyday Life and Isolation were all central aspects of the results of this study when it came to the nurse's nursing work in relieving various types of suffering. Nursing measures that included Dressings &amp;Aids proved to be an effective way to prevent and treat pressure ulcers. Conclusions Dressing bandages in connection with ordinary preventive care for pressure ulcers were effective nursing measures that prevent and treat pressure ulcers. As the suffering can be seen from different perspectives, it is still strongly connected to each other. The suffering worsens in relation to each other where one suffering quickly develops into another, the nursing work is based on how the nurse can identify the overall picture of the suffering in order to effectively treat all forms of suffering.