Bakgrund: I Sverige avlider årligen ungefär 90 000 personer, 70 000 av dem är i behov av palliativ vård och de flesta önskar att få dö hemma. Patienter i livets slutskede har högre risk att utveckla trycksår och förebyggande insatser kompliceras på grund av det sköra tillstånd patienterna befinner sig i. Den palliativa vården är en inriktning mot minskat lidande och ökad livskvalitet. Utmaningen ligger i att balansera behovet av att förebygga och behandla trycksår med respekt för patientens autonomi och välbefinnande i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka faktorer associerade till trycksår hos patienter i livets slutskede i hemsjukvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med narrativ sammanvägning. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med SBU:s granskningsmall. Resultat: Resultatet delades upp i tre kategorier: Riskfaktorer för utveckling av trycksår, riskfaktorer för läkningsprognos av trycksår och förebyggande faktorer. Riskfaktorer som visade ett samband med trycksår var ålder över 70 år, beroende av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL), BMI för undervikt eller övervikt, trycksårs kategori I eller II, kontinuerlig djup sedering, artificiellnäring och kunskap.   Slutsats: Sjuksköterskor vårdar ofta patienter i livets slutskede, där risken för utveckling av trycksår är betydande. Studiens resultat kan vägleda sjuksköterskor att identifiera patienter som vårdas med palliativ vård i hemmet med risk för att utveckla trycksår och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede för att minska patientens lidande och främja en värdig död.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att trycksår är smärtsamt och orsakar ett stort lidande för patienterna. Trycksår ger en ökad risk för infektioner och förlängd vårdtid vilket även leder till ökade kostnader för samhället. Trycksår som drabbar patienter inom vården räknas som en vårdskada och en av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att förhindra vårdskador. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda trycksårsförebyggande.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg med totalt tio artiklar fördelat på fyra kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar. Samtliga artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framträdde tre olika teman “Betydelsen av kunskap och kompetens”, ”Betydelsen av delaktighet och kommunikation”och “Betydelsen av arbetsmiljön och resursbrist”. Sjuksköterskorna hade även erfarenheter av att trycksårförebyggande åtgärder var prioriterat men att det var svårt att genomföra på grund av en hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonalresurser. Sjuksköterskorna erfor även att brister i kommunikationen kunde leda till en ökad risk för trycksår. När sjuksköterskorna involverade patient och anhöriga i omvårdnaden ökades förståelsen för sjuksköterskans åtgärder och samarbetet underlättades. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver mer kunskap och kompetens för att bli mer effektiva i det trycksårförebyggande arbetet. Tid-och resursbrist gjorde att sjuksköterskorna inte kunde prioritera trycksårsförebyggande åtgärder. Risken för trycksår minskade när sjuksköterskorna involverade patienten och anhöriga i omvårdnaden.

Bakgrund: Trycksår är en skada i huden som uppkommer till följd av försämrad cirkulation i vävnaden och orsakar syrebrist. Förebyggbara trycksår räknas som en vårdskada och förekommer inom slutenvården. Tidigare forskning visar att patienter som lever med trycksår upplever en ständig smärta som påverkar livet i sin helhet. Patienter beskriver hur förtroendet för vården brister efter att ha drabbats av vårdrelaterade trycksår och känner en oro över att hamna på sjukhus igen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande omvårdnad inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt användes och baserades på tolv vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor erfor att den trycksårsförebyggande omvårdnaden var beroende av flera olika faktorer för att fungera väl. Sjuksköterskor beskrev hur ett organisatoriskt stöd och en positiv inställning var förutsättningar för god och säker vård, däremot erfor sjuksköterskor att tid- och kunskapsbrist utmanade patientsäkerheten. Sjuksköterskor erfor att patientdelaktighet var av betydelse i den trycksårsförebyggande omvårdnaden och genom att sjuksköterskor erbjödpatienter kunskap kunde delaktigheten främjas. Slutsats: Genom en stödjande ochengagerad organisation, tillfredställande kunskapsnivå, positiva inställningar och uppmuntrande av patientdelaktighet skapades förutsättningar att lyckas med den trycksårsförebyggande omvårdnaden.

Trycksår är en vårdskada och uppkommer av långvarigt tryck utav utrustning eller benutskott. På barnintensivvårdsavdelning vårdas barn med observerbar svikt i minst ett organ, dessa barn har stor risk att utveckla trycksår. Patricia Benners omvårdnadsteori är teoretisk referensram för studien. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans trycksårsförebyggande åtgärder för barn som vårdas på barnintensivvårdsavdelning. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre databaser. Sökningen genererade elva resultatartiklar. Resultatet presenteras i tre kategorier: följa rutiner och riktlinjer, identifierade trycksårsrisker för patienter på avdelningar som bedriver barnintensivvård samt omvårdnadshandlingar och hjälpmedel. Resultatet påvisade att många trycksårs fall går att förebygga med rutiner, utbildning samt hjälpmedel. Barn med massiv svikt kunde vara så ostabila att trycksårsförebyggande åtgärder var omöjliga. Personal samt verksamhet kan med fördel implementera de evidensbaserade trycksårsförebyggande åtgärderna men fortsatt forskning utav utbredningen av trycksår på barnintensivvårdsavdelning i Sverige kan behöva genomföras. / Pressure ulcer is an injury caused by hospitalizations when sustained pressure over bony prominence or devices for a prolonged period of time pressure ulcer may appear. Critically ill infants and children admitted to the pediatric intensive care unit (PICU) are at risk of developing pressure ulcer. Patricia Benner’s nursing theory is used as theoretical guideline for this study. The aim of this study was to describe preventing measures against pressure ulcers performed by nurses for infants and children admitted at PICU.  A systematic literature review was conducted and three databases resulting in eleven articles. The result was presented in three categories: follow routines and guidelines, identify associated risk factors for pressure ulcer on patients in the PICU and also practical nursing and tools. The result of this study showed that pressure ulcer can be prevented with guidelines, education and tools. For some patients in the PICU pressure ulcer could not be prevented due to their clinical instability. Hospital staff and board should implement evidence basted pressure ulcer prevention measures. Further research concerning Swedish practice could be needed.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår. Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2. Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår. Den totala trycksårsprevalensen var 34 procent, antalet trycksår per patient varierade mellan ett till sex stycken. Trycksåren varierade mellan kategori ett och två enligt EPUAPs klassiferingssystem. Det mest utsatta området var ansiktet (51 %). Identifierade riskfaktorer var högt BMI, den postoperativa kroppstemperaturen, ålder och operationens längd. Slutsats: Patienter som genomgår kirurgi i bukläge har en ökad risk att utveckla trycksår. Fortsatt kvalitetsarbete behövs för att motverka vårdskador, patientlidande, ökade vårdtider och kostnader för denna grupp patienter. För vidare utveckling inom området behövs fler och större studier. / Background: Pressure ulcer is today a frequent occuring problem in health care.  There are few studies done regarding the incidence of pressure ulcers after surgery in prone position. Aim: The aim was to investigate the prevalense of pressure ulcer among patients who have been operated upon in prone position, and to identify possible risk factors for pressure ulcer among these patients. Method: A prospective study with quantitative design was chosen. The data was collected during nine weeks at a Neurosurgical and Orthopedic ward. Skin observations and reviewing medical records were conducted for a total of 29 patients. The research questions were answered by descriptive statistics and the data was analyzed using a Mann Whitney U test and Chi2. Results: One out of three patients developed pressure ulcers after surgery in prone position. The prevalence of identified pressure ulcers in the study was 34 percent, the number of pressure ulcers per patient varied between one and six. The ulcers were classified according to EPUAPs classification and the identified ulcers were assigned class one and two. The most vulnerable part was the face (51%). Identified risk-factors are high BMI, body temperature post operatively, patients’ age and duration of surgical procedure. Conclusion: Patients undergoing surgery in prone position are more likely to develop postoperative pressure ulcers. Further preventive measures to avoid health care associated adverse events are necessary in order to reduce unnecessary patient suffering, increasing hospitalization and costs for this group of patients. For further progress in this field more extensive studies are needed

Trycksår är ett förekommande problem inom den kirurgiska omvårdnaden som leder till ökade vård- och samhällskostnader samt ett ökat lidande för patienten. Det är av stor vikt att vårdpersonalen arbetar förebyggande för att motverka uppkomsten av trycksår samt att i god tid upptäcka om ett trycksår har uppstått. Syftet med denna studie var att undersöka trycksårsincidens efter långvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksåren uppstår och om de kunde kopplas till riskfaktorer. Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign för att resultatet skulle kunna användas i den peroperativa och postoperativa omvårdnaden. Hudkostymen inspekterades två gånger postoperativt på tjugoen patienter. Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksår efter operation och det vanligaste förekommande området var hälarna. Ingen skillnad mellan dem som utvecklade trycksår och dem som inte utvecklade trycksår kunde hittas deskriptivt. Sammanfattningsvis, trots att det förekommer ett förebyggande arbete är trycksårsincidens hög på den här patientgruppen. Mer kunskap och kvalitetsutveckling inom området behövs. En ökad medvetenhet om vilka hudområden som är mest utsatta och hur vårdpersonalen kan arbeta för att avlasta dessa områden bör kunna bidra till att trycksårsincidensen sjunker. / Pressure ulcers are a common problem in the surgical care that leads to increased health and social costs and increased suffering for the patient. It is very important that caregivers take preventive measures to counter the occurrence of pressure ulcers and the timely detection of a pressure ulcer. The aim of this study is to investigate the incidence of pressure ulcers after prolonged neurosurgical surgery and identify where the pressure ulcers occur. The method chosen was a quantitative prospective kohortstudydesign to the result could be used in the perioperative and postoperative care. The skin was inspected twice postoperatively at twenty-one patients. The result of this study shows that 76 % of the participants had pressure ulcers after surgery and the most common area where the heels. No difference between those who developed pressure ulcers and those who did not develop pressure ulcers could be found descriptive. Although there is a prevention of pressure ulcer the incidence is still relatively high in this patient population. More knowledge and quality in the area is needed. An increased awareness of the skin areas that are most vulnerable and how caregivers can work to relieve these areas should be able to contribute to pressure ulcer incidence drops.

Bakgrund: Trycksår har alltid funnits inom vården och delas in i fyra grader. Trycksår utvecklas då ischemi uppstår över benutskott. Immobilitet och tryck orsakar ett minskat blodflöde. Det finns flera risker som bidrar till att trycksår uppstår. Det finns även flera bedömningsinstrument för att underlätta sjukvårdens bedömning av riskpatienter. Trycksårsförebyggande åtgärder inkluderar lägesändring, nutritionsåtgärder, tryckavlastande material så som madrasser och kuddar. Kunskaperna kring detta är bristande bland vårdpersonalen och det råder även blandade inställningar hos vårdpersonalen. Dock är det oklart hur dessa inställningar påverkar och relaterar till trycksår. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens inställningar och kunskaper till trycksår.Metod: Metoden bestod av en systematisk litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa studier genomgicks. Urvalet bestod av sju kvantitativa och tre kvalitativa studier. Dessa analyserades och subteman och teman uppdagades.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman med respektive subteman. Huvudtemat Kunskaper gällande trycksår beskriver samband mellan kunskaper och inställningar samt dess påverkan på arbetet med trycksår. Högre utbildning visade på en mer positiv inställning till trycksårarbete. Erfarenhet påverkade även inställningen positivt till trycksårarbete. Det uttrycks även vilja att erhålla vidareutbildning kring trycksår. Huvudtemat Trycksårsprevention beskriver hur den bristande kunskapen påverkar vårdpersonalens inställning till trycksårsprevention. De negativa inställningarna till prevention leder till en lägre prioritering av arbetet. Vårdpersonal ser ej samband mellan trycksår och patientlidande. Huvudtemat Vårdteamet beskriver vårdpersonalens okunskap kring kompetensbeskrivningar och uppdelning av ansvarsområden. Vårdpersonalens bristande samarbete uppdagas som en viktig komponent till bristfälligt arbete med trycksår.Diskussion: Metoddiskussionen tar upp möjliga felkällor och tolkningar som görs samt hur dessa påverkar resultatet. Resultatet diskuteras utifrån Virgina Hendersons modell om Grundprinciper för patientvårdande verksamhet.

Bakgrund: Trycksår uppstår som en komplikation av vård, behandling och sjukdom varvid dessa kan uppkomma redan efter 60 minuter. Förekomsten av trycksår år 2016 ligger på 13,4 % i medelvärde över hela Sverige, vilket i jämförelse med 2015 enbart är en sänkning med 0,2%. Syfte: Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta i sitt arbete för att förebygga trycksår samt att redovisa vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design som grundades på tretton artiklar av kvantitativ ansats från databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Resultatet av ovanstående litteraturstudie medförde fyra olika teman:1) Riskbedömning: Genom att göra en riskbedömning på patienterna inom 24 timmar efter inläggning kunde en minskad trycksårsprevalens ses. 2) Lägesändringar: Lägesändringar på patienterna varannan timme visade att uppkomsten av trycksår minskar. Vidare har det visats att positioner liggande i 30 grader är den metod som ger bäst utgång. 3) Tryckavlastning: En användning av olika tryckavlastande medel har påvisat att trycksår reducerats hos patienterna. Den bästa metoden sett utifrån skillnader på kontroll och interventionsgrupper för tryckavlastning som framkommit i föreliggande studie är användning av silicone border. 4) Samling av preventiva omvårdnadsåtgärder: En användning av olika protokoll med flertalet omvårdnadsåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår har visat sig ge mycket god effekt. Metodologisk aspekt: 11 av artiklarna hade en tydlig redogörelse för urvalsmetoden, varav resterande två artiklar saknade beskrivning om hur urvalet hade genomförts. Slutsats: Genom föreliggande litteraturstudie har det framkommit att ovanstående teman kan användas av sjuksköterskan i det dagliga arbetet för att minska riskerna för trycksår hos sina patienter. / Background: Pressure sores occur as a complication of care, treatment and disease where these can occur already after 60 minutes. The incidence of pressure ulcers in 2016 at 13.4% averaged over the whole of Sweden, as compared to 2015 is a reduction of only 0.2%. Aim: To describe the nursing care nurse can take in their work to prevent pressure sores and to report the selection method used in the selected articles. Method: Literature study with descriptive design that was based on thirteen articles from the databases CINAHL and Pubmed. Findings: The result of the above literature led four different themes: 1) Risk Assessment: By making a risk assessment of patients within 24 hours of hospitalization the risk of pressure sores was reduced. 2) Location Changes: Location Changes to the patients every two hours showed that the incidence of pressure ulcers decreased. Further, it has been shown that positions lying at 30 degrees is the method that provides the best output. 3) Pressure relief: Use of different pressure relieving agents have shown to reduce pressure sores in patients. The best method seen from differences in the control and intervention groups for pressure relief in this study is the use of a silicon border. 4) Collection of preventive care measures: The use of different protocols with several different care methods to reduce the occurrence of pressure sores have shown the best effect. Methodological aspect: 11 of the articles had a clear description of the sampling method, with the remaining two items missing description of how the selection had been made. Conclusion: The present literature review has shown that the above themes can be used by nurses in their daily work to reduce the risk of pressure ulcers in patients.

Bakgrund: Idag finns det sex olika symtom som förknippas med livskvalitet i palliativt skede. Kort tid efter att en patient har avlidit dokumenteras förekomst av smärta, rosslighet, illamående, ångest, andnöd samt förvirring i Svenska Palliativregister av det vårdteam som har varit mest delaktiga i patientens omvårdnad. Syfte: Att jämföra symtomförekomst av sex symtom enligt Svenska Palliativregister hos personer med eller utan trycksår inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv jämförande registerstudie. Resultat: Det fanns ett svagt positivt samband mellan smärta och förekomst av trycksår. Ett bifynd var att det även fanns ett signifikant samband mellan trycksårförekomst och vårdtid. Slutsats: Studiens resultat visar behov av vidare forskning. Spridning av kunskaper om trycksår och smärta kan stödja åtgärder för att öka livskvalitet hos svårt sjuka patienter.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad som kan uppkomma i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår betraktas idag som en vårdskada och ska anmälas som en avvikelse. För individen innebär det stort lidande och ger höga kostnader för samhället, större omvårdnadsbehov och förlängda vårdtider. Studier visar att kunskap om trycksårsprevention hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige inte är tillräckligt hög. Ett trycksensorsystem (MAP-system) finns nu tillgängligt som ger omedelbar feedback av patientens tryckpunkter som ett hjälpmedel vid trycksårsprevention. Syfte: Att utvärdera effekten av MAP- systemet avseende förekomst av trycksår hos äldre patienter under vårdtiden på en geriatrisk avdelning på sjukhus. Metod: En randomiserad, kontrollerad studiedesign valdes. En geriatrisk vårdavdelning valdes ut med en MAP-grupp (n=91) och en kontrollgrupp (n=99). Ett studieprotokoll användes med uppgifter om: demografisk data, hudinspektion (trycksårsklassificering kategori 1-4), Modifierad Nortonbedömning, komfort, maxtryck samt preventiva åtgärder. Insamlad data behandlades i SPSS och signifikansberäkning, standardavvikelse och medeltal räknades ut. Resultat: Användande av MAP-systemet gav ingen signifikant skillnad i andelen patienter med trycksår mellan MAP- och kontrollgruppen. Andel patienter med trycksår i MAP-gruppen dag ett var 24,2 % och dag 14, 28,2 %. I kontrollgruppen var andelen dag ett 18,2 % och dag 14, 23,8 %. Vanligaste lokalisationen av trycksår var hälar därefter sakrum och glutealt. Patienter med trycksår fick signifikant fler trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats: Studien visar ingen signifikant skillnad mellan andelen patienter med trycksår i MAP- och kontrollgruppen. Preventiva åtgärder prioriterades främst till patienter med trycksår. Genomförandet av studien antas ha medfört ökat fokus på trycksårsprevention samt påverkat prevalensen av trycksår positivt på den aktuella avdelningen. / ABSTRACT   Background: Pressure ulcers consist of local damage to the skin and underlying tissue and can occur in relation to illness, care and treatment. Pressure ulcers are today considered as an adverse event and are to be reported as a deviation from care routines. For the individual it can be the source of great suffering. It also generates large costs for the community, increased needs of nursing as well as prolonged periods of hospitalization. Studies show that the level of knowledge among registered nurses and assistant nurses in Sweden is insufficient. A pressure mapping system (MAP system) is now available, and can provide immediate feedback about the patient´s pressure points as a tool for pressure ulcer prevention. Aim: To study the effect of the MAP system regarding the presence of pressure ulcers in elderly hospitalized patients on a geriatric ward. Method: A randomized, controlled study design was chosen. A geriatric ward was selected with a MAP group (n=91) and a control group (n=99). A study protocol containing demographic data, systematic skin inspection (with classification of pressure ulcers category 1-4), Modified Norton scale, comfort, maximum pressure and preventive measures was used. Data was processed in SPSS; generating mean, standard deviation and level of significance. Results: No significant difference in the prevalence of pressure ulcers was shown between the MAP- group and the control group. The prevalence of pressure ulcers in the MAP-group was 24,2 % on day one and 28,2 % on day 14. In the control group the corresponding numbers were 18,2 % and 23,8 %. The most common localization of pressure ulcers were heels, followed by the sacral and gluteal regions. Patients with pressure ulcers received significantly more preventive measure compared to patients without pressure ulcers. Conclusion: The study shows no significant differences between the groups regarding the prevalence of patients with pressure ulcers. Preventive measures were prioritized mostly for patients with existing pressure ulcers. The study is assumed to have increased the focus on pressure ulcer prevention thus affecting the prevalence of pressure ulcers in a positive way on the present ward.