Äldre personer över 65 år vårdas oftare inom akutsjukvården än andra personer. De behöver ofta mer resurser från akutmottagningen vilket ger längre vistelsetid på akutmottagningen. Genom längre vistelsetid ökar risken för att de äldre drabbas av trycksår på grund av inre och yttre faktorer. Trycksår kan uppkomma från 2 timmar och uppåt och räknas som vårdskada. En vårdskada medför lidande, kroppslig eller psykisk sjukdom eller dödsfall. Sjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete innebär att minska onödigt lidande och att det sker för tidig död. Trycksår går till stor del att förebygga, men det har varit svårt att minska förekomsten. Syftet var att beskriva sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos personer, äldre än 65 år, som vårdas inom akutsjukvård. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar, publicerade 2009–2019 som inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys genomfördes för att analysera och syntetisera de inkluderade artiklarnas resultat. I resultatet framkom det sex underteman för som utgjorde basen för två teman. Dessa var Process och kompetens samt Omvårdnadsåtgärder. Under temat Process och kompetens finns det två stycken tillhörande underteman: riskbedömning och utbildning. Under temat Omvårdnadsåtgärder finns det fyra stycken tillhörande underteman: användning av hjälpmedel, information till patienterna, preventiva åtgärder och lägesändringar. Slutsatsen blev att få en god trycksårprevention hos äldre patienter behöver personalen både få kunskap och utbildning, men även att det finns en nära tillgång till utrustning och förband för trycksårprevention. Det är även viktigt att sjuksköterskorna involverar patienterna för att få en lyckad trycksårprevention.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem inom hälso-och sjukvården, där trycksår är en utav de vanligaste komplikationerna. Det är vanligt förekommande att trycksår uppstår till följd av operation, då patienten är extra utsatt. Detta kan för den enskilda patienten leda till ett väsentligt lidande och smärta. Trots hälso- och sjukvårdens mål att erbjuda en säker vård fortsätter förekomsten av trycksår att vara ett stort globalt problem. Syfte: Syftet var att undersöka vilka trycksårspreventiva åtgärder operationsteamet utförde perioperativt. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, genom strukturerade observationer. Ett observationsprotokoll användes för att dokumentera de preventiva åtgärder som utfördes av operationsteamets olika professioner. Totalt genomfördes 40 observationer på ett regionsjukhus i södra Sverige. Insamlad data analyserades med deskriptiv statistik samt analytisk statistik genom chi2 test och Spearmans rangkorrelation. Resultat: Operationsteamet genomförde 50,4 % av de trycksårspreventiva åtgärder som var aktuella att utföra. Undersköterskan var den profession som utförde flest preoperativa trycksårspreventiva åtgärder i operationsteamet. Ett korrelerande samband fanns mellan tiden som patienten låg på operationsbordet och operationstiden. Det fanns dock inget som påvisade att antalet trycksårsförebyggande åtgärder ökade med längre operationstid. Slutsats: Inom den perioperativa vården utförs trycksårsprevention inte i tillräckligt stor utsträckning. Trots lagar och riktlinjer implementeras inte trycksårspreventiva åtgärder inom vården i den utsträckning som krävs och trycksår fortsätter att vara ett stort globalt problem. Trots att det är operationssjuksköterskan som har huvudansvaret gällande upprätthållandet av trycksårsprevention, verkar det vara undersköterskan som ser till att flest preventiva åtgärder genomförs. Operationssjuksköterskan är den profession som är specialiserad inom ämnet omvårdnad, vilket kräver att denna profession tar ett större ansvar i den kliniska verksamheten.

Ett vanligt förekommande problem inom den svenska hälso- och sjukvården är trycksår. Ett trycksår uppkommer på grund utav långvarigt tryck på olika kroppsdelar som orsakar syrebrist i vävnaden vilket leder till ett sår. Trycksår beskrivs som ett sår uppkommit utav bristande omvårdnad av en patient och hade kunnat undvikas och förebyggas med hjälp utav rätt kunskap om omvårdsåtgärder. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med ett svårläkt trycksår. Studien är skriven som en deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats för att belysa den subjektiva upplevelsen. Artiklarna som valdes för studien söktes fram via databasen Cinahl och granskades noggrant innan de inkluderades. Resultatet visar att patienter som lever med trycksår ofta lever med en svår smärta samt upplever att de förlorat funktioner som hindrar dem från att leva ett normalt liv. Studiens resultat visar också på att vårdpersonal brister i bemötandet samt i kunskapen om trycksårets etiologi, riskfaktorer samt förebyggande arbete.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och kan uppstå när huden utsätts för tryck/friktion under längre tid utan att avlasta den. Äldre patienter löper större risk för att drabbas, bland annat på grund av nedsatt rörelseförmåga eller multisjukdomstillstånd. Trycksår anses vara en vårdskada som sjuksköterskor bör förebygga genom att sätta in lämpliga åtgärder. Syfte: Är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid trycksårspreventionsarbete hos äldre på sjukhus och äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes med analys av elva vetenskapliga artiklar.  Resultat: Visade på att bristfällig kunskap om trycksårsprevention, begränsad kliniska kompetenser och organisationens förutsättningar, som rutiner och bemanning, upplevs utgöra ett hinder för preventionsarbetet. Däremot finns möjligheter att arbeta preventivt som är att leda och samarbete i vårdteamet och att samarbeta med patient och anhöriga. Detta kan bidra till framgångsrikt trycksårs förebyggande arbete. Slutsats: Trycksår är ett onödigt lidande som kan förebyggas, om sjuksköterskor kan utöka sin kunskap, arbeta evidensbaserat, arbeta på ett effektivt sätt i sitt team, involvera patienter i vården och få stöd av organisationen. Sjuksköterskor har då förutsättningar för att möjliggöra det trycksårs förbyggande arbetet, som i sin tur kan minska patienternas lidande, vårdtyngden och kostnaden för sjukvården.

No description available.

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smärta vid omläggningen av såret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram. Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården. Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten. Detta beskrevs inte bara påverka patienterna själva utan även deras anhöriga och närstående. Mötet med vården beskrevs som påfrestande och med brist på förtroende vilket medförde att patienterna inte kände sig delaktiga. Klinisk betydelse: Uppsatsen vill visa att patienter påverkas på flera olika plan så som fysiskt, psykiskt och socialt och därmed vikten av att omvårdnadsåtgärder i form av att preventiva åtgärder vidtas för att förhindra att trycksår uppstår. Kunskap om förebyggande åtgärder finns beskrivna i PM/vårdprogram och behöver implementeras i undervisning och efterföljas inom vårdverksamheten. / Background: A pressure ulcer causes physical, mental, emotional and social suffering for the patient. Even treatments that the patient needs to go through includes a suffering and a fear of the pain they experience during treatment, but also a fear the wound won’t heal and to get infections or to have to amputate. Nurses have an important role in terms of prevention at risk for pressure ulcers, to give a good care and treatment. This despite the fact that the patient is experiencing pain during the bandaging. Purpose: The aim of this study was to describe how patients that are living with slow-healing pressure ulcers experience their situation and to categorize their experiences by using the four categories of the WHOQOL-instrument´s dimensions of quality of life. Method: A literature review based on nine qualitative articles with WHOQOL-BREF’s categories as reference. Results: Patients living with slow-healing wounds experience that their lives are effected because of physical, mental, social and environmental factors such as pain, worry/anxiety, reduced social contact and being dependent on the healthcare. Conclusion: The patients’ qualities of life are affected physically by having a wound, resulting in consequences for the mental health and the social contacts. This was described not only to affect the patients themselves but also their families and friends. Nursing care was described as distressing and with lack of confidence that led to that the patients didn’t feel involved. Clinical significance: This essay want to show that patients are affected on many levels such as physically, mentally and socially, and thereby the importance of nursing interventions through preventive measures to prevent pressure ulcers to occur. Knowledge of preventive measures are described in the PM/treatment programs and needs to be implemented in teaching and complied in the healthcare settings.

Bakgrund Trycksår kan försämra patientens livskvalité samt orsaka lidande, ångest och det kan även vara förknippat med skam för sjuksköterskan. Det bidrar även till en stor kostnad för samhället. Förebyggandet av trycksår, vilket är sjuksköterskans ansvar, innebär att upptäcka patienter som ligger i riskzonen samt att sätta in förebyggande åtgärder i tid. Orems egenvårdsteori säger att människor uppnår hälsa och välbefinnande genom egenvård där sjuksköterskan bör motivera patienten samt ge vägledning. Syfte Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie och åtta halvstruktuerade intervjuer utfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetningen av intervjuerna. Resultat Sjuksköterskorna såg sitt omvårdnadsansvar som viktigt men trycksårsprevention prioriterades inte alltid. Sjuksköterskorna upplevde motivation till egenvård som svår då patienter som låg i riskzonen oftast var äldre och hade vanor som var svåra att bryta. När egenvården fungerade såg sjuksköterskan ett större engagemang hos patienterna i förebyggandet av trycksår. Sjuksköterskor överlämnade sitt omvårdnadsansvar till annan vårdpersonal som inte hade samma kunskap vilket kunde leda till felbedömningar och att trycksår missades. Slutsats Sjuksköterskorna lade mer fokus på behandling istället för förebyggandet av trycksår samt överlämnade stundtals sitt omvårdnadsansvar till personal som inte besatt tillräckliga kunskaper runt trycksår vilket kunde göra att trycksår och trycksårsprevention missades. Egenvårdens betydelse vid trycksårsprevention varierade bland sjuksköterskorna och prioriterades inte alltid då sjuksköterskorna upplevde att motivationen till egenvård som svår.

Bakgrund Trycksår är ett välkänt problem inom hälso- och sjukvården. Det orsakar lidande för patienten, komplikationer och längre vårdtider samt stora kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. Trots att det förebyggande arbetet förbättras och ny forskning presenteras minskar inte förekomsten av trycksår. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att arbeta förebyggande mot trycksår för att minska patientens lidande. Arbetet bör vara evidensbaserat och bygga på den senaste forskningen. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som förebygger trycksår. Metod Som metod för studien valdes litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed och resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Därefter utfördes manuella sökningar vilket resulterade i ytterligare fem vetenskapliga artiklar. Varje artikel kvalitetsgranskades och dataanalysen gjordes som en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att trycksårsprevention kan utföras genom tryckavlastning och hudfrämjande åtgärder, gärna i kombination med varandra. Åtgärderna som identifierades var luftmadrasser, skumförband, syntetiska silkesliknande textilier, hyperoxiderade fettsyror, Aloe Vera gel, speciell tejp för nasogastrisk sond, en digital patientburen sensor för vändningar, utbildning och preventionsprogram, vilka alla minskade uppkomsten av trycksår. Slutsats Förebyggande åtgärder bör användas i kombination med varandra, gärna i ett preventionsprogram. Studiens resultat tyder på att åtgärderna i de befintliga riktlinjerna fortfarande är aktuella, men att det även finns andra åtgärder som behöver studeras ytterligare och eventuellt inkluderas i riktlinjerna i framtiden. Genom utbildning av personalen och användningen av evidensbaserade åtgärder kan förekomsten av trycksår på sjukhus minskas vilket minskar lidande för patienten och kostnaden för hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Trycksår är en typ av skada som är vanligt förekommande inom sjukvården. Den är ofta smärtsam för den drabbade, både fysiskt som psykiskt, och är dessutom icke sällan svårläkt. Upplevelsen av att leva med trycksår kommer ofta i skymundan i arbetet kring trycksår. Det behövs en större förståelse för den drabbades upplevelse för att se till att de interventioner på området som vården kan använda också implementeras. Detta för att ge patienten en så god chans som möjligt till ett bra liv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med trycksår. Metod: En litteraturöversikt på kvalitativa och kvantitativa artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts på det inhämtade materialet. Resultat: Med utgångspunkt från artikelanalysen identifierades fyra teman: ”smärta och obehag”, ”begränsningar i vardagen”, ”upplevelse av vården” och ”att blicka framåt”. Sammanfattning: Trycksår är en vårdskada som uppstår till följd av ett långvarigt tryck mot huden. Delar av kroppen som är extra utsatta är där huden ligger nära benet. Att ha trycksår är mycket smärtsamt såväl fysiskt som psykiskt tillsammans med känslor av av obehag och skam. De som drabbats av trycksår känner sig ofta missförstådda av vården och känner att deras upplevelse inte tas på allvar. / Background: A pressure ulcer is a common type of health care-inflicted injury. It is often painful for the patient stricken, both physically and psychologically, and is furthermore not seldom hard to heal. The patients experience of living with a pressure ulcer is often overlooked when it comes to dealing with pressure ulcers. There is a need for a greater understanding for the experience of the patient involved to make sure that the interventions that can be used also are implemented. This is to give the patient the chance of a life as good as possible. Aim: The aim was to describe patients experiences of living with pressure ulcers Method: A systematic review of qualitative and quantitative articles collected from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. A qualitative analysis has been performed on the material. Results: With the analysis of the articles as a starting point, four themes emerged: ”pain and discomfort”, ”restrictions in everyday life”, ”experience of health care” and ”looking forwards”. Summary: Pressure ulcer is a type of wound originating from long time pressure against the skin. Especially exposed areas of the body are located to where the skin is close to the bone. Having a pressure ulcer is very painful both physically and psychologically along with feelings of discomfort and shame. Those affected by pressure ulcer often feel misunderstood by health care and that their experience is not listen to.

Trycksår är ett utbrett problem inom vården och innebär ökat lidande för patienter, en ökad belastning för vårdpersonal och en merkostnad för samhället. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vetenskaplig litteratur för att finna de metoder som har god effekt avseende att minska risken för uppkomst av trycksår. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. För att uppnå evidens har en modell enligt Goodman i sju steg använts som inspiration. Resultatet visar att användande av viskoelastiska madrasser i kombination med vändning av patient var fjärde timma ger ett bra skydd men även kännedom om riktlinjer och hur dessa implementeras är avgörande för hur preventionsarbetet får genomslag på varje enskild avdelning. / Pressure Ulcer is a widely spread problem within the healthcare system and means increased suffering for patients, an increasing load for nursing staff and a higher cost to the society. The aim of this literature review is therefore to gain knowledge of effective methods which impacts pressure ulcers. The method that is used is a literature review based on eleven scientific articles. A model of seven steps according to Goodman has been used for inspiration to achieve evidence on the study. The result shows that use of viscoelastic foam mattresses in combination with turning every forth hour gives a beneficent protection but even knowledge about and how to implement guidelines is crucial for succeeding in the work of pressure ulcer prevention in every single ward.