No description available.

ABSTRACT Background: Pressure ulcer is caused by pressure on the same skin area for a certain period of time, which causes a reduced blood circulation in the affected area and causes the tissue to die. Pressure ulcer is a major strain on healthcare, society and a big suffering for the patient. It contributes with high costs, extended care and pain. Aim: The aim was to describe the relationship between postoperative care and the appearance of pressure ulcer. Method: A literature study with 10 quantitative studies was used. Results: The intensive care department has an influence on the onset of pressure ulcers, and most of the pressure ulcers occur postoperatively in patients. The operating time is of no significance, but prolonged surgery may be a risk factor for pressure ulcer postoperatively. The majority of patients developing pressure ulcers in the postoperative process have underlying diseases such as diabetes, heart failure and renal failure. Other risk factors are patients who are older, underweight and have low Bradenpoints. Preventive measures such as air-changing mattresses are of great importance to counteract the onset of pressure ulcers, as well as saving large sums of money. Conclusion: Pressure ulcers are a contributing factor to patients having extended periods of suffering, which at the same time contribute to major costs for society and hospitals. In the postoperative stage, patients are more vulnerable due to reduced mobility and underlying diseases. Preventive measures such as mattresses help reduce the appearance of pressure ulcers and save big sums of money in the end. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Trycksår uppkommer av att det blir tryck på samma hudområde under en viss tid, vilket leder till att det blir en nedsatt blodcirkulation i det drabbade området och att vävnaden tillslut dör. Trycksår är en stor belastning för sjukvård, samhälle och skapar ett stort lidande för patienten. Tryckskador bidrar med stora kostnader, förlängda vårdtider, smärta samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sambandet mellan den postoperativa vården och uppkomsten av trycksår.Metod: En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar. Resultat: Intensivvårdsavdelningen har en påverkan på uppkomsten av trycksår, och större delen av trycksåren uppkommer postoperativt hos patienter som är inneliggande på intensiven. Operationstiden har ingen signifikant betydelse, men en förlängd operation kan vara en riskfaktor för att trycksår uppkommer postoperativt. Majoriteten av patienterna som utvecklar trycksår i det postoperativa förloppet har bakomliggande sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt och njursvikt. Andra riskfaktorer är patienter som är äldre, underviktiga och har låga Bradenpoäng. Förebyggande åtgärder som luftväxlande madrass har en stor betydelse för att motverka uppkomsten av trycksår, samt sparar in stora summor pengar. Slutsats: Trycksår är en bidragande faktor till att patienter får förlängda vårdtider med mycket lidande som samtidigt bidrar med stora kostnader för samhälle och sjukhus. I det postoperativa skedet är patienter extra utsatta på grund av nedsatt rörlighet och bakomliggande sjukdomar. Förebyggande åtgärder som madrasser bidrar till minskad uppkomst av trycksår och sparar stora summor pengar i slutändan

Background: Previous studies have shown that pressure ulcers are common in hospitalized patients. These wounds give rise to suffering and lower quality of life in the affected patients. Objective: To identify the shortcomings in documentation and risk assessment. Method: The study was descriptive-explorative. A journal review was made on records documented during October, November and December 2017. Data was collected in an excel document and was described descriptively. Results: Of the 50 journals that were included, three (6%) pressure ulcers were on entry. Less than half of the records (46%) had notes that actions planned against pressure ulcers were begun or implemented. None of the 42 journals with measures documented had evaluation of set goals and actions. 37 (74%) had a risk assessment made with Norton. 42 records (84%) had preventions and eight (16%) had none at all. 32 (64%) had both preventions and a full Norton assessment. Three records (6%) lacked both preventions and Norton assessment. In four (6%) of the records, pressure ulcers encountered during the care period. One of these records had a Norton assessment. All of these had preventions planned. Conclusion: There is a lack of whether or not actions taken at risk of pressure ulcers are implemented. It is unclear whether or not initiated measures have been initiated. Most often, a complete risk assessment is also lacking as a basis for being able to insert relevant measures and see the importance of their implementation. There is an increased need of education regarding documentation of pressure ulcer. Keywords: pressure ulcer, risk, prevention & control, nursing records, documentation

Abstrakt Bakgrund: En viktig förutsättning för att man ska hålla sig frisk är att kroppen tillförs de ämne som är nödvändiga för att cellerna ska kunna fungera. Vätska och näring i tillräcklig mängd är en grundläggande mänsklig rättighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån litteratur beskriva nutritionens betydelse för trycksårsprevention och sårläkning hos äldre personer, som vistas inom olika vårdinrättningar inom landsting och kommun. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 vetenskaplig artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att personer som drabbas av trycksår hade större behov av energi och näringsämnen till läkningsprocessen och behovet av näring och energi ökade med sårets svårighetsgrad. God nutrition främjade sårläkningen och förebyggde att fler trycksår uppstod.  Även tillskott av näringstillskott utöver den vanliga kosten förebyggde uppkom av nya trycksår och påskyndade sårläkningen hos de äldre personerna. En av sjuksköterskans grundläggande uppgifter var att kartlägga patientens näringsstatus för att bedöma om vätske- och näringsbehovet var tillgodosett.  Sjuksköterskan ansvarade också för att identifiera patienter som var undernärda eller låg i riskzonen för undernäring. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie kom fram till att nutrition är en viktig del i en trycksår behandlingsplan. Det innebär att läkning främjas, ökat välbefinnandet för äldre personer med trycksår och bidrar till förkortad behandlingstid. / Abstract Background: An important prerequisite in order to stay healthy is that the body is supplied with the substance that is necessary for cells to function. Fluids and nutrients in sufficient quantities is a fundamental human right. Purpose: The purpose of this study was, according to the literature, to describe the importance of nutrition in pressure ulcer prevention and wound healing in older people, who are staying in county and municipal hospitals. Method: A literature review based on 12 scientific articles on quantitative research. Findings: Literature Study findings showed that people with pressure ulcers had a greater need for energy and nutrients during the healing process and the need for nutrients and energy increased with the severity of the wound. Good nutrition was conductive to healing and prevented that more pressure ulcers emerged. Nutritional supplements in addition to the usual diet not only prevent the emergence of new pressure ulcers but also helped to accelerate the healing process in already existing ulcers of the elderly. One of the nurse's basic tasks was to map out the patient's nutritional status to determine whether fluid and nutritional needs were met. Nurses were also responsible for identifying patients who were malnourished or at risk of malnutrition.  Conclusion: The present literature review found that nutrition is an important part of a pressure ulcer treatment plan. This means that healing is promoted, increased well-being of older people with pressure ulcers, and contributes to shortened treatment.

Bakgrund: Trycksår uppkommer efter ett långvarigt tryck mot huden som leder till en syrebrist i vävnaden. Patienter som drabbad av trycksår i vården är ofta rullstolsburna eller sängliggande på grund av sjukdom eller smärta. Trycksår innebär ett stort lidande för patienten och det vardagliga livet påverkas i den mån att patienten isolerar sig och läkningsprocessen är lång och upplevs smärtsam. Utöver stort lidande för patienten innebär trycksår stora kostnader för sjukvården och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder i sjuksköterskans arbete gällande trycksårsprevention. Samt beskriva urvalsmetoden i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes i Cinahl och PubMed mellan 2012-2017. Det slutgiltiga resultatet baserades på 11 artiklar. Resultat: Resultatet utformades efter tre underrubriker: 1) Tryckavlastande hjälpmedel: Åtgärder och material i omvårdnaden minimerar risken att uppkomsten av trycksår sker. Den dagliga preventiva omvårdnaden och olika luftmadrasser visade på bäst effekt. 2) Riskbedömning: Användandet av olika riskbedömningsinstrument i det dagliga arbetet minskade risken för trycksårsuppkomster. Det framkom att det bäst lämpade bedömningsinstrumentet var RAPS. Genom utbildning kunde sjuksköterskorna öka sin kunskap gällande identifiering och klassificering av trycksår. 3) Lägesändringar: Resultatet visade att 30 graders vinkling i en liggande position var bäst för att avlasta områden som lätt drabbas av trycksår. Metodologisk aspekt: Urvalsmetoden beskrevs på ett tydligt sätt i 11 av de inkluderade artiklarna. I en artikel var urvalsmetoden mindre tydlig. Slutsats: Litteraturstudien visar på att genom att använda sig av olika omvårdnadsåtgärder så som tryckavlastande hjälpmedel, riskbedömningar samt lägesändringar kan sjuksköterskan i sitt preventiva arbete minska uppkomsten av trycksår. / Background: Pressure ulcers occur after prolonged pressure against the skin which leads to an acid deficiency in the tissue. Patients who suffered from pressure ulcers in the ward are often wheelchair-borne or bedridden due to illness or pain. Pressure ulcers are a major disorder for the patient and everyday life is affected insofar as the patient isolates and the healing process is long and painful. In addition to suffering for the patient, pressure ulcers involve high costs for the healthcare and society. Aim: The aim of the literature study was to describe nursing measures in the nursing work regarding pressure ulcers prevention. As well as describe the sampling method in the included articles. Method: Descriptive literature study. Articles were searched in Cinahl and PubMed between 2012-2017. The final result was based on 12 articles. Findings: The result was designed according to three subheadings: 1) Pressure relief devices: Measures and materials in nursing minimize the risk of the occurrence of pressure ulcers. The daily preventive care and different air mattresses showed the best effect. 2) Risk assessment: The use of different risk assessment tools in daily work reduced the risk of pressure ulcer. It was found that the most suitable assessment tool was Raps. Through education, nurses could increase their knowledge regarding the identification and classification of pressure ulcers. 3) Position changes: The result showed that 30 degrees angulation in a lying position was best for relieving areas easily affected by pressure ulcers. Methodological aspect: The selection method was described clearly in 11 of the included articles. In one article, the selection method was less clear. Conclusion: The literature study shows that by using various care measures such as pressure relief devices, risk assessments and changes in position, the nurse in his preventive work can reduce the appearance of pressure ulcers.

Bakgrund Trycksår är en skada i huden som uppstår till följd av ett konstant tryck eller skjuvning. Trycksår är ett vanligt förekommande problem inom vården och klassas idag som en vårdskada. Trycksår leder till ökade vårdtider, ökat lidande för patienter och även ökade kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvar i detta är att förebygga hälsorisker samt främja hälsa. Syfte Litteraturöversiktens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår och vilka förhållanden som påverkar utförandet av dessa hos vuxna patienter inom slutenvården. Metod En litteraturöversikt gjordes genom sökningar på CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanfattades. Resultat I resultatet framkom lägesändringar, tryckavlastande underlag, kombination av olika preventionsåtgärder och nutrition som möjliga preventiva åtgärder att nyttja för hälso- och sjukvårdspersonalen. Upplevda hinder för nyttjandet av dessa framkom vara bland annat tidsbrist, personalbrist och brist på material att utföra preventionsåtgärder med. Diskussion Trycksår är associerat med stort lidande, vilket hade kunnat undvikas om rätt förebyggande åtgärder nyttjats. Slutsats Preventiva åtgärder som är effektiva mot förebyggande av trycksår finns, trots detta uppstår trycksår fortfarande i vården. Ytterligare forskning krävs, och då möjligtvis främst inom nutrition då detta visat sig vara effektivt men få studier finns att tillgå. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>

Introduktion: I den perioperativa vården har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patienten och ska jobba preventivt för att undvika att vårdskador uppstår. När en patient genomgår en operation finns en ökad risk att utveckla trycksår, detta gäller även vid kortare operationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av uppkomst och prevention av trycksår inom dagkirurgi. Metod: Metoden var en deskreptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade öppna frågor. Intervjuerna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 15 operationssjuksköterskor. Resultat: Det framkom tre kategorier med sex underkategorier. I kategorin ”Vanligt med hudrodnad, men inte trycksår, beskrev operationssjuksköterskorna att det var vanligt att patienter fick en hudrodnad av tryck, men de hade ingen erfarenhet av att patienter utvecklat trycksår under operation. I kategorin ”Trycksårsförebyggande insatser utförs alltid” beskrevs vikten av att identifiera riskfaktorer hos patienten och att jobba preventivt mot trycksår. I kategorin ”Utebliven återkoppling om hudrodnader” beskrevs saknad av återkoppling om hur hudrodnader utvecklades efter operationen. Slutsats: Operationssjuksköterskorna hade erfarenhet av att patienter som opererats dagkirurgiskt fått en hudrodnad men inte trycksår. Hudrodnaderna behöver uppmärksammas, omhändertas och benämnas korrekt.

Bakgrund: Trycksår är en skada på ett område i huden och/eller underliggande vävnad till följd av tryck under en tid. Trycksår drabbar olika patientgrupper och inom samtliga vårdinrättningar. Trycksår är ett stort hälsoproblem som kräver längre vårdtid och stora resurser och således höga samhällskostnader. Det innebär även ett stort lidande, både fysiskt och psykiskt, för patienten och medför stora komplikationer och därmed en försämrad livskvalitet. Trots det preventiva arbetet mot uppkomsten av trycksår har det inte minskat i den takt som önskas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det preventiva arbetet mot trycksår. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Att teamarbetet är ett viktigt verktyg för att uppnå gemensamma mål, Att brist på adekvata och individanpassade hjälpmedel försvårar, Att samarbetet med patient och anhöriga har stor betydelse, Att vara engagerad, motiverad och ha tillit till sin egen förmåga är viktigt och Att det finns behov av ledarskap och utbildning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att en bra organisation och ledning var avgörande för utbildningsmöjligheter för både personal och patienter. Det finns ett behov av vidareforskning och ny kunskap om det preventiva arbetet mot trycksår för en djupare förståelse samt bredare kompetens.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden eller underliggande vävnad. Trycksår uppkommer när blodcirkulation är förhindrad och det är syrebrist i vävnaden. Det vanligaste tryckutsatta område är sakrum, sittbensknölar, hälar, höfter, knän insidor, fotknölar, skinkorna, öronen, skulderbladen och bakhuvudet.  Trycksår delas in i fyra kategorier. Hudrodnad som inte går bort vid avlastning, delhudsskada, Fullhudsskada, djup fullhudsskada. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: denna litteraturöversikt har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie av fjorton vetenskapliga artiklar.  Analysen utfördes som en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: resultat visade tre kategorier som är fysiska, psykiska och sociala svårigheter och fem subkategorier som är smärta, ett förändrat liv, oro och\eller nedstämdhet, isolering och osjälvständighet. Diskussion: trycksår anses som en vårdlidande vilket inkluderar behandlingsbrist, brist på förebyggande åtgärder av trycksår eller brist på smärtlindring. Sjuksköterskans roll i omvårdnad är att identifiera och förebygga ohälsa samt stödja patienter för en bättre livskvalitet genom att bedöma, sätta omvårdnadsmål, utföra och följa upp insatser. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever olika begränsningar som har påverkat patienter att utföra deras dagliga aktivitet vilket leder till förändringar i livskvalitet. Sjuksköterskans ansvarsområde är därför stödja patienter med god behandling som leder till bättre livskvalitet. / <p>Examinationsdatum: 2021-01-12</p>

Bakgrund: trycksår beror på att huden och underliggande vävnad får en skada som är orsakad av lokal syrebrist. Nedsatt allmäntillstånd, minskad rörlighet är riskfaktorer som kan utveckla trycksår. Smärtan av trycksår kan upplevas olika utifrån olika patienter. Trycksår kan begränsa patientens liv och påverkar självbilden vilket leder till att patienter vill dölja tryckskadan och upplever utseendet av tryckskadan som något obehagligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår på sjukhus. Metod: systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans beskrivning (2002). Resultat:  består av två teman ”Att det finns Hinder för att kunna förebygga trycksår” och ” Att samarbete och kommunikation kan förebygga trycksår” med tillhörande sub-teman: ” Att det brister i tid och resurser”, ”Att det brister i kompetens”, ”Att patienter och anhöriga är delaktiga”, ”Att vårdteamet har god kommunikation”. Slutsats: Brist på tid och resurser samt brist på kompetens var orsaker till att sjuksköterskor inte kunde utföra förebyggande åtgärder på grund av arbetsbelastningen. Patienter, anhöriga samt vårdpersonalens teamarbete kunde vara en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna förebygga trycksår. Reflektionsmöten och kommunikationen med övriga vårdpersonal var till hjälp för att följa upp patienters tillstånd för att förebygga trycksår i tidigt skede.