Sammanfattning Bakgrund: Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna inom vården och påverkar patienter negativt, då smärtan och obehaget som orsakas av trycksåret påverkar dem både fysiskt och känslomässigt. En patient kan utveckla trycksår snabbt om inte kroppens position ändras för att avlasta tryck av kroppens tyngd. Trycksår kräver långtidsbehandling, och det är ett stort lidande för de som drabbas och en hög vårdkostnad för samhället. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av att vårda trycksårsförebyggande. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar där analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framkom fyra teman i resultatet: ” vikten av samarbete”, ”vikten av riskbedömning”, ”vikten av dokumentation”, ”vikten av utbildning”. Genom ett gott samarbete mellan vårdpersonal, vårdteam, patienter och deras närstående, kunde sjuksköterskorna effektivisera det trycksårsförebyggande arbetet. Riskbedömningar och dokumentation visade sig också vara betydande faktorer, tillsammans med utbildning för både patienter och vårdpersonal. Slutsats: Trots sjuksköterskornas ansträngningar att förebygga trycksår, var det inte möjligt att helt undvika på grund av flera hinder. Dessa inkluderade hög arbetsbelastning, brist på personal, bristande utbildning på arbetsplatsen om trycksårsförebyggande åtgärder samt problem med samarbetet på arbetsplatsen. Nyckelord: erfarenheter, omvårdnad, prevention, sjuksköterskor, trycksår. / abstract Background: Pressure ulcers are one of the most common healthcare-associated injuries and have a negative impact on patients, as the pain and discomfort caused by the pressure ulcer affect them both physically and emotionally. A patient can develop a pressure ulcer quickly if the body position is not changed to relieve pressure from the body's weight. Pressure ulcers require long-term treatment and are a significant burden for those affected and a high healthcare cost for society. Aim: To provide an overview of nurses' experience in caring for pressure ulcer prevention. Method: A general literature review based on twelve nursing science articles that were analyzed for similarities and differences in purpose, method, and results. Results: Four themes emerged in the results: "the importance of collaboration," "the importance of risk assessment," "the importance of documentation," and "the importance of education." Through good collaboration between healthcare providers, care teams, patients, and their families, nurses could streamline their pressure ulcer prevention work. Risk assessments and documentation were also significant factors, along with education for both patients and healthcare providers. Conclusion: Despite the efforts of nurses to prevent pressure ulcers, it was not possible to completely avoid them due to several obstacles. These included high workload, staff shortages, lack of on-site education about pressure ulcer prevention measures, and issues with workplace collaboration. Keywords: experiences, nursing, nurses, pressure ulcers, prevention.

Bakgrund: Trycksår innebär lidande för patienten. De flesta trycksår går att förebygga med prevention och tidig riskidentifikation. Trycksår som hade kunnat förebyggas klassas som vårdskada. Distriktssköterskan i hemsjukvården bär ett stort ansvar för omvårdnaden och har ett ansvar i att främja en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med prevention och behandling av trycksår i hemsjukvården. Metod: Data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta distriktssköterskor från en glesbygdskommun i norra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på distriktssköterskornas upplevelser av att arbeta med trycksår i hemsjukvården i glesbygd. Analysen resulterade i tre kategorier: Framgångsfaktorer, Förutsättningar och Arbetsmetoder. Diskussion: Studien visade att teamarbete och en delaktig patient var viktigt, likaså personalens utbildningsnivå. Inom hemsjukvården måste vården anpassas utifrån patientens hem och utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns, där långa avstånd och svåranpassade miljöer påverkar. Det förebyggande arbetet ansågs vara viktigt och distriktssköterskan hade ett stort ansvar i att bedöma och följa upp arbetet. För att lyckas med behandling av trycksår var tekniska hjälpmedel och nutritionsåtgärder viktiga. Slutsats: För att lyckas med trycksårsarbetet i hemsjukvården krävs en fungerande teamsamverkan, där patient och anhöriga är delaktiga. Engagemang och kunskap bland vårdpersonal är en förutsättning. Förutsättningarna när vård ges i hemmet skiljer sig från sjukhusvård, vilket innebär att distriktssköterskan skall inneha en bred kompetens inom många områden. Denna studie kan ge ökade kunskaper om distriktssköterskans arbete med trycksår i hemsjukvården. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Trycksår uppstår i samband med vård och anses vara en vårdskada. För att bedöma svårighetsgraden av ett trycksår används internationellt standardiserat mätinstrument. Preventiva åtgärder och behandlingsåtgärder vid uppkomna trycksår är viktiga verktyg. Patienters upplevelser ger också vården en bättre förståelse för vad som hjälper, eller inte. Upplevelserna kan användas för att förbättra och effektivisera vården, samt främja ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes ut ur databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarnas resultat sammanställdes sedan och presenterades i fyra olika teman. Resultat: Resultatet visade att patienterna blev mycket påverkade av sina trycksår, framförallt av smärta. Att ha blivit drabbad bidrog till en förtroendekris för vården. Konsekvenser var bland annat isolering, sömnpåverkan och förändrade sociala relationer. En del patienter blev negativt inställda till vården och andra fick ett annat perspektiv. Sammanfattning: Trycksåren påverkade patienternas hälsa. Patienterna påverkades av att vara beroende av andra, inte få rätt hjälp som behövdes samt kommunikationsmisstag och stressrelaterade faktorer. Genom denna uppsats förstärks värdet av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete och vikten av patienternas upplevelser. Uppsatsen visar på betydelsen av att arbeta personcentrerat och inkluderande vid patientnära arbete. / Background: Pressure ulcer that occur during institutional care is considered a healthcare injury. To assess the level of injury, an international standardized assessment tool is used. The preventative arrangements and treatment care are important tools when treating, and preventing, ulcers. The patients’ experience may influence which care that works, care quality, care efficiency and encourage patient-centered approach.  Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with pressure ulcers.  Method: The method used was a literary survey. Scientific articles of qualitative nature that followed preset inclusion-criteria were chosen from the databases PubMed and CINAHL complete. The results of each article were then complied and presented in the survey under four themes.  Results: The result showed that the patients were heavily affected by their pressure ulcer, they were especially affected by pain. Some consequences were; isolation, negative effects on sleep as well as changed social relations. Some patients were negative toward health care as a result, and others developed a new perspective on health care.  Conclusion: Pressure ulcers affected patients’ health. Patients’ health was affected by dependency on others, not receiving the help needed, as well as communication difficulties and stress factors. Through this survey the importance of person-centered, inclusive care is highlighted as well as the health-strengthening work of the nurse.

Bakgrund: Trycksår är en av de mest vanligt förekommande vårdskadorna i Sverige och kan leda till ett vårdlidande för patienter. För att uppmärksamma de riskfaktorer som kan leda till trycksår är det viktigt att sjuksköterskor har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom trycksårsprevention för att kunna tillhandahålla en god personcentrerad omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggandeomvårdnadsarbete. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar där totalt 12 artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framkom tre teman i resultatet ”Kunskap och utbildning inom trycksårsprevention”, ”Inställningar till trycksårspreventiva åtgärder” och ”Hinder i trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete”. Sjuksköterskors erfarenheter visade att kompetensutveckling var något som efterfrågades. Vidare framkom att sjuksköterskor hade en positiv inställning till att arbeta med trycksårsprevention men att hinder så som tidsbrist samt patienters ovilja att samarbeta påverkade det trycksårsförebyggande omvårdnadsarbetet negativt. Slutsatser: Sjuksköterskor har erfarenhet av, samt en vilja ochpositiv inställning till, att arbeta med trycksårsprevention. Organisatoriska förändringar behöver ske för att minimera de hinder som finns för att sjuksköterskor ska få rätt förutsättningar att bedriva ett patientsäkert trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.

Bakgrund: Trycksår är ett sår som uppkommit på huden på grund av syrebrist i vävnaden relaterat till ett tryck. Problem: Det är kostsamt för vården och orsakar patienter ett onödigt lidande. Trycksår är vårdpersonalens ansvar att förhindra, därav intressant att undersöka vårdpersonalens erfarenhet att förebygga trycksår. Syfte: Var att skapa en översikt över vårdpersonals erfarenheter av att förebygga trycksår inom särskilt boende. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio valda artiklar. Fyra kvalitativa, tre kvantitativa och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Vårdpersonalens erfarenhet gällande kunskap och utbildning var god. Vårdpersonalen ansåg att det var viktigt med regelbunden utbildning för att hålla kunskap och riktlinjer uppdaterade. Bedömningsinstrument var hjälpsamt för att bedöma trycksårsrisken effektivt hos patienter. Enligt vårdpersonalens erfarenhet ansågs ompositionering, tryckavlastande material samt hudinspektion vara bland de viktigaste åtgärderna för att förebygga trycksår. Orsaker enligt vårdpersonalen till att förebyggande åtgärder inte genomförs är flera, bland annat smärta och låg bemanning. Slutsats: Genom att upprätthålla vårdpersonalens och patienternas kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder kan trycksår undvikas.

Bakgrund: Trycksår uppstår genom långvarigt tryck på huden eller genom att olika hudlager förskjuts i förhållande till varandra. Trycksår kan klassificeras som en vårdskada och kan orsaka ett fysiskt och psykiskt lidande för patienter inneliggande på sjukhus. God kunskap finns om trycksårsprevention och om vilka adekvata omvårdnadsåtgärder som kan vidtas i det preventiva arbetet. Trots denna kunskap är prevalensen av trycksår på sjukhus fortsatt hög. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder gällande trycksårsprevention på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt användes där totalt 13 artiklar analyserades. Av de 13 artiklarna var nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Attityder till olika trycksårspreventiva verktyg där sjuksköterskornas attityder till riskbedömningsskalor, tekniska riskbedömningshjälpmedel, checklistor samt sjuksköterskornas kliniska bedömning identifierades. Attityder till kunskap om trycksårsprevention där korrelation mellan olika typer av kunskap och sjuksköterskornas attityder till trycksårsprevention framkom. Attityder till faktorer som försvårar trycksårsprevention där sjuksköterskornas attityder till hinder såsom tidsbrist och hög arbetsbelastning identifierades. Slutsats: Sjuksköterskornas attityder till trycksårsprevention är avgörande för att säkerställa en hög patientsäkerhet. Genom att identifiera sjuksköterskors attityder till främjande och hindrande faktorer för trycksårsprevention kan vården anpassas och onödigt lidande hos patienterna undvikas.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förkommande bland vårdskador som uppstår inom hälso- och sjukvården och skapar lidande för patienten. För att kunna erbjuda patienten kvalitativ och säker omvårdnad behöver sjuksköterskans roll vid preventiv omvårdnad vid trycksår förstås. Virginia Hendersons behovsteori och säker vård är relevant kopplat till ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården.Metod: Det utfördes en allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med en kvalitativ metod, detta i kombination med en induktiv ansats. Nio artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom fyra olika huvudkategorier som omfattar sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården. Den första kategorin var Betydelsen av kunskap. Den andra kategorin var Betydelsen av ansvar och samarbete i teamet, som innefattade underkategorierna Ett ansvarsfullt arbete, Samarbete i team behövdes och Samarbete med patienten var utmanande. Den tredje kategorin var Användandet av riskskalor sågs som ett komplement. Den fjärde och sista kategorin var Tillgång till resurser behövdes, som innefattade underkategorierna Tillgång till tid påverkade samt Tillgång till preventivt material främjade. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat samt resultatdiskussionen påvisade att det fanns många hinder inom trycksårsprevention, men med hjälp av bland annat utveckling av utbildningar och resurser kan sjuksköterskans arbete främjas vid utförandet av trycksårsprevention.

Bakgrund: Trycksår förekommer inom vård och omsorg och betraktas som en vårdskada. Patienter upplever fysisk och psykisk smärta i samband med trycksår. Patienter uppger sig mer delaktiga i sin egen vård om relationen till sjuksköterskan fungerar. Sjuksköterskestudenters kunskaper är skiftande kring hur trycksår kan förebyggas. Om sjuksköterskors erfarenheter belyses skulle eventuellt ny kunskap kunna verka vägledande för vad som är betydelsefullt i det trycksårsförebyggande arbetet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar där likheter och skillnader i artiklarnas syften, metoder och resultat analyseras. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete summeras under tre teman; betydelsen av kunskap, vårdrelation och yttre faktorer. I tema ett beskrivs ett glapp mellan teoretisk kunskap och praktik kunskap samt att vetenskap förändras. Tema två beskriver erfarenheter av en fungerande vårdrelation mellan patienter och sjuksköterskor för att lyckas med det trycksårsförebyggande arbetet. Tema tre visar att sjuksköterskor erfor att yttre faktorer såsom underbemanning, tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade det trycksårsförebyggande arbetet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visar att med implementering av teori till praktik, en fungerande vårdrelation samt stödjande yttre faktorer skapas förutsättningar för trycksårsförebyggande arbete.

Trycksår är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av höftfraktur. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att finna betydelsefulla riskfaktorer för trycksår hos patienter med höftfraktur för att sjuksköterskan omgående ska kunna identifiera en patient med hög risk. Metoden som använts för denna litteraturstudie var en modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Kvalitetsgranskning av studier utfördes med ett protokoll av Willman m fl (2006) modifierat av författarna. Resultatet av åtta inkluderade studier visar att flera olika faktorer verkar påverka utvecklingen av trycksår hos patienter med höftfraktur. Efter evidensgradering med hjälp av ett verktyg av Britton (2000) kunde följande riskfaktorer relateras till ett starkt vetenskapligt underlag: Hög ålder, kognitiv dysfunktion, kvinnligt kön, diabetes mellitus, låg ASA bedömning, malnutrition, immobilisering, lång väntetid till operation och hög risk enligt riskbedömningsinstrument. / Pressure ulcers are a common complication in patients suffering from a hip fracture. The aim of this systematic review was to find important riskfactors for development of pressure ulcers in patients suffering a hip fracture so that the nurse immediately can identify a patient with an increased risk. The method used for this systematic review was a model with seven steps for a systematic approach. The literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL and the Cochrane Library. The quality review of included studies was performed with a protocol by Willman et al (2006) modified by the authors. The result of eight included studies showed that several factors seem to affect the development of pressure ulcers in patients with hip a fracture. After having evaluated the evidence with a tool by Britton (2000) the following riskfactors were related with a strong scientific basis: High age, cognitive dysfunction, female gender, diabetes mellitus, low ASA-grade, malnutrition, immobility, long waiting time before surgery and a high risk according to risk evaluation tests.

Background: A pressure ulcer is an injury of the skin or the underlying tissue that occurs by pressure or shearing of the skin. Risk factors for developing a pressure ulcer includes immobility, old age and incontinence. Apart from pain and discomfort, pressure ulcers can lead to complications, like infections. The wound healing process can take time which is why pressure ulcer prevention is important to reduce the occurrence. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of pressure ulcer prevention. Method: General literature review in which twelve nursing scientific articles were reviewed. Result: The results were divided into four themes “Lack of time and high workload”, “Patients health obstacles that prevents or complicates pressure ulcer prevention care”, “The importance of knowledge and experience within pressure ulcer prevention care” and “Guidelines, management and interdisciplinary collaboration”.  Nurses’ experiences of pressure ulcer prevention care were described partly through obstacles such as lack of time and a high workload. Obstacles for patients health could potentially complicate or prevent pressure ulcer preventative care. Because of this, a need for competent staff, distinct guidelines and collaboration between professions was needed. Conclusion: A few obstacles was described related to pressure prevention care. To manage these a need for distinct guidelines, a strong management, sufficient resources and adequate practical and theoretical knowledge was needed. Keywords: Experiences, general literature review, nurses, pressure ulcer, prevention.