No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur relationen mellan användningen av sociala medier och kommunikationsstrategier ser ut för TV4. Vi ämnar undersöka hur företaget använder Facebook i sin kommunikation. Strävar TV4 efter en tvåvägskommunikation med publiken eller finns det snarare ett bakomliggande syfte för Facebook som marknadsföringskanal? Problem: Idag använder de flesta organisationer sociala medier som kommunikationskanal. Det finns både möjligheter och risker med kommunikation på sociala medier, men svårigheten ligger i vilken strategi och vilken typ av kommunikation som blir lyckad. Kan man urskilja någon kommunikationsstrategi för TV4 på Facebook samt är denna kommunikation lyckad för organisationen?   Metod: Studien grundas på en kvalitativ intervju med medarbetare från TV4 samt en kvalitativ textanalys av inlägg från TV4:s Facebook publicerade i december 2015, vilka analyseras i förhållande till den redovisade teorin. Vi utförde ljudupptagning under intervjun för att få så levande och riktigt material som möjligt till vår analys. Empirin för studien utgjordes således av utdrag i form av citat från den genomförda intervjun.   Resultat: Genom en kombination av symmetrisk och asymmetrisk tvåvägskommunikation lyckas TV4 behålla sitt anseende, bygga sitt varumärke starkare och samtidigt skapa en dialog med publiken. Företaget strävar efter en tvåvägskommunikation med sin publik.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har används i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende. Resultat: Facebook användes främst som ett marknadsföringsverktyg av bägge företagen. Innehållet i en viss del av inläggen som lades upp tydde på en vilja att bjuda in till dialog. Lidl och ICA verkade dock vara selektiva angående vilka inlägg de besvarade. Negativa kommentarer fick i flera fall inget svar Rent retoriskt präglades både ICA och Lidl:s språk främst av logos. Utifrån urvalet som studerades gick det inte att säga att de bedrev symmetrisk tvåvägskommunikation. Intentionerna finns dock där till viss del – men i sådana fall behöver både ICA och Lidl ställa fler öppna frågor till läsarna och även bemöta de mer negativa kommentarerna mer konsekvent. Dålig eller utebliven respons ökar risken för negativ word-of-mouth – vilket potentiellt kan försämra relationen med deras kunder.

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation. SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt. Cheferna belyser att hur man kommunicerar miljöfrågor är en pedagogisk utmaning som de ständigt står inför. Enligt informanterna är de viktigaste aspekterna för en välfungerande miljökommunikation att det förs en dialog och att det sker ett samarbete mellan nivåerna samt de olika avdelningarna. Engagemang från alla parter inom organisationen till att vilja arbeta med och kommunicera miljöfrågor var en mycket viktig aspekt som lyftes fram av informanterna själva. Informanterna menar även att valet av kommunikationskanal har en stor påverkan på hur miljöfrågorna kommuniceras och även hur väl de mottas. De hinder som identifieras är att det tidvis blir för mycket envägskommunikation. Dock med tanke på att SMHI är en miljömyndighet med generellt miljöintresserade medarbetare, som ständigt strävar efter förbättring, finns det goda möjligheter till en välfungerande intern miljökommunikation.

This study intends to research SVT’s work with dialogical and symmetrical two-way communication with their audience on the social media site Facebook. Because of SVT’s position as the government’s public broadcasting service, they inheret a certain responsibility towards the population of Sweden. With this study we aim to observe and analyze SVT’s communication on Facebook based on theories, interviews and their own policy regarding communication online. To be able to reach our goals with this study we are going to analyze the policy document as well as articles regarding social media use from SVT, interview communicators at SVT and also perform an analysis on one of SVT’s Facebook pages based on online observations. When analysing the content of the Facebook page we are using a synthesized definition of the theoretical frameworks and models regarding dialogue, two-way communication and deliberative democracy. Our results show that SVT’s own definition of dialogue differs from an academic definition of the very specific and complicated concept of dialogue. In our research we notice that SVT aims to market themselves and perform dialogue simultaneously, which becomes problematic due to the strict academic definitions of the dialogue-notion. The interaction between SVT and their stakeholders on Facebook mostly contain simple questions regarding the organisation’s broadcasting and range which does not provide the right conditions for dialogue.

Modeindustrin står inför stora utmaningar som kräver en omställning till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Modeindustrin är en industri som kräver otroliga mängder resurser samt har en negativ påverkan på både klimatet och människan. Vi ser förändringar i de rådande samhällstrenderna där fler konsumenter efterfrågar hållbara alternativ och visar en oro för framtidens klimat. Det krävs många åtgärder för att nå omställningen mot hållbar konsumtion och produktion inom modeindustrin. Denna studie kommer att undersöka en av de viktigaste åtgärderna, information. Det krävs mer lättillgänglig och tydlig information i syfte att möjliggöra för konsumenter att välja hållbara alternativ. Sociala medier är den hetaste trenden inom marknadskommunikation och utgör en plattform med outnyttjad potential för CSR-kommunikation. Med utgångspunkt i marknadsföring och kommunikation, undersöker denna studie om företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier för CSR-kommunikation. Utifrån tidigare forskning kunde vi identifiera ett forskningsgap mellan CSR-kommunikation och sociala medier. För att undersöka om och hur dessa ämnen kombineras har vi studerat respondenter från modeindustrin som har en direkt koppling till företagets CSR- och marknadsarbete. Vi har undersökt detta med forskningsfrågan: “Hur kommunicerar företag inom modeindustrin sitt CSR-arbete via sociala medier?” Tidigare forskning om CSR, CSR-kommunikation och sociala medier sammanställs i studiens teoretiska referensram. Utifrån detta konstrueras en konceptuell modell i syfte att ge läsaren en helhetssyn. De viktigaste delarna i den konceptuella modellen ligger vidare till grund för hur studiens intervjuguide utformats. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier som kommunikationsverktyg för CSR-arbete. Därmed undersöks också om företagen utnyttjar den potential sociala medier har inom CSR-kommunikation samt om de har strategier för detta. För att uppnå detta syfte utgår vi från en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska data består således av sju intervjuer som analyserats i relation till tidigare forskning. Studiens resultat visar att sociala medier är ett kommunikationsverktyg som till viss del används för att kommunicera CSR. Företagen utnyttjar dock inte potentialen som sociala medier erbjuder i form av relationsstärkande dialog och tvåvägskommunikation. Resultatet tyder på att de strategier som företagen tillämpar inte innehåller de aspekter som definierar en effektiv CSR-kommunikation.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har använts i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende. Resultat: Facebook användes främst som ett marknadsföringsverktyg av bägge företagen. Innehållet i en viss del av inläggen som lades upp tydde på en vilja att bjuda in till dialog. Lidl och ICA verkade dock vara selektiva angående vilka inlägg de besvarade. Negativa kommentarer fick i flera fall inget svar Rent retoriskt präglades både ICA och Lidl:s språk främst av logos. Utifrån urvalet som studerades gick det inte att säga att de bedrev symmetrisk tvåvägskommunikation. Intentionerna finns dock där till viss del – men i sådana fall behöver både ICA och Lidl ställa fler öppna frågor till läsarna och även bemöta de mer negativa kommentarerna mer konsekvent. Dålig eller utebliven respons ökar risken för negativ word-of-mouth – vilket potentiellt kan försämra relationen med deras kunder.

En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen. De positiva effekterna inkluderar bland annat en informell tvåvägskommunikation, relationsbyggande, informationsspridning, sökbarhet, möjligheter att prioritera information och möjligheter att efterfråga information direkt från kunskapskällan. De negativa aspekterna beror främst på att sociala media som område är ungt vilket ger en omogen syn på ämnet samt en tydlig problematik kring säkerhet. Studien är främst riktad till de som är intresserade av att studera och utveckla internkommunikation genom att använda sig av sociala media. Sammanställningen av slutsatserna kan förslagsvis ligga till underlag för en större kvantitativ studie inom området. / Program: Systemvetarutbildningen

The purpose of this study is to gain increased understanding of managers´ attitudes and knowledge about its role in the internal organizational communication. We want to understand how managers define dialogue and further understand the role that dialogue plays for managers. We want to see whether the different managers highlight some common foundations or differences in the dialogue. With the help of the following two questions we wish to understand managers´ relationship to the dialogue within the internal organizational communication:   -What meaning does the dialogue have for managers in the private sector? -What role does the dialogue play in the internal organizational communication according to these managers?   We use qualitative interviews as the data collection method of our material. Using material from the interviews and mainly in accordance with William Isaacs’ theory of dialogue, we can answer our questions.   The result shows that managers' views on the dialogue in many cases are similar to Isaacs’ vision but differs in part. The managers believe that employees are there to contribute to the company. The dialogue is used so that the employees in the business understand and reach the financial goals and visions. Isaacs says that all people are part of a whole and the dialogue is needed to achieve agreement and change. Isaacs also takes up the four pillars of an effective dialogue: listen, respect, await and talk undisguised.  Several of the managers agree with Isaacs that there has to exist a certain platform for an effective dialogue. We discovered three categories of the dialogues’ meaning and role for the managers and that the categories depend on the type of organization. All managers believe that the dialogue’s role is an important part of a well functioning organization. / Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse kring chefers syn och kunskap om dialogens betydelse inom den interna organisationskommunikationen.  Vi vill förstå hur chefer definierar dialog och vidare försöka förstå vilken roll dialogen spelar för chefer. Vi vill se om de olika cheferna belyser några gemensamma grundpelare eller skillnader vad gäller dialog. Med hjälp av följande två frågeställningar önskar vi förstå chefers relation till dialogen inom intern organisationskommunikation:    - Vad betyder dialog för chefer inom den privata sektorn? - Vilken roll spelar dialogen i den interna organisationskommunikationen enligt dessa chefer?   Vi använder oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod av vårt material. Med hjälp av materialet från intervjuerna och huvudsakligen William Isaacs teori om dialogen kan vi besvara våra frågeställningar.    Resultatet visar att chefers syn på dialogen i många fall är lik Isaacs syn men skiljer sig delvis.  Cheferna anser att människan är till för verksamheten och dialogen är till för att människorna i verksamheten ska kunna förstå och nå de ekonomiska mål och visioner vilka är uppsatta. Isaacs menar att alla är delar av en helhet och dialogen krävs för att kunna uppnå samförstånd och förändring. Isaacs tar även upp fyra grundpelare för en fungerande dialog; lyssna, respektera, avvakta och tala oförställt. Flera av cheferna håller med Isaacs om grunderna för en dialog. Vi kommer fram till tre kategorier för dialogens betydelse och roll för cheferna och att kategorierna är beroende av verksamhetstypen.  Samtliga chefer anser att dialogens roll är en viktig del för en fungerande verksamhet.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare. Appar är ett relativt nytt område och denna studie syftar till att kartlägga de svenska riksdagspartiernas mobilapplikationer och undersöka huruvida de är tvåvägskommunikativa och relationsskapande. Metod och material: Materialet i denna studie består av appar från svenska riksdagspartier och deras sidoorganisationer i form av ungdoms- och kvinnoförbund samt lokala partiorganisationer. Urvalet består av de tio appar som har någon av ovanstående organisationstyper som avsändare, då avsändare bestående av enskilda politiker sorteras bort. Metoden som studien utgår från är kvalitativa innehållsanalyser med fokus på att tolka innehållet för att finna såväl latenta som manifesta budskap i apparna. Huvudresultat: Studien visar att det under perioden december 2013 finns få appar från de svenska riksdagspartierna och enbart hälften av partierna har appar. Dessa är till innehåll och funktion spretande och skiljer sig mycket åt i utformning. Hur kommunikationen och de relationskapande aspekterna ser ut i apparna är också varierade och överlag begränsade. Apparna är ett nytt fenomen för partierna och det är troligt att resultatet beror på att de ännu inte vet hur de ska använda denna kanal på ett effektivt sätt, när det kommer till att engagera och skapa relationer till dagens rörliga väljare. Vi menar att detta är ett viktigt bidrag i forskningen om nya kanalers funktion och kommunikation inom svensk politik.