Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) ses som en av de snabbast växande sjukdomarna globalt där diabetes mellitus typ 2 (DMT2) står för majoriteten av alla insjuknanden av DM. Övervikt i kombination med fysisk inaktivitet är två av faktorerna som bidrar till insjuknandet av DMT2. Förändringar av kost och motion blir därför grunden i behandlingen. Sjuksköterskan behöver kunskap om individuella patienters behov för att möta patienters individuella kunskaper och behov. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att förändra kost- och motionsvanor vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikten baserades på kvalitativa artiklar. Urvalsprocessen skedde utifrån Forsberg och Wengströms sex olika steg. I dataanalysen användes Fribergs metod. Databaserna Cinahl och Medline användes och resulterade i 12 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman vilka var Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar, Känslor och begränsningar vid kostförändringar, Sociala interaktioner och dessas påverkan på kostförändringar och Upplevelser av att förändra motionsvanor. Nio underteman identifierades.Slutsats: Resultatet visar på varierande faktorer som påverkar upplevelsen av kost- och motionsförändringar vid DMT2. En viktig aspekt är att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård för att öka patientens compliance. / Background: Diabetes mellitus (DM) is seen as one of the fastest growing diseases globally where type 2 diabetes mellitus (T2DM) accounts for the majority of all illnesses regarding DM. Obesity in combination with physical inactivity are two of the factors that contribute to the onset of T2DM. Changes in diet and exercise therefore become the basis of the treatment. The nurse needs pedagogical competence to meet patients' individual knowledge and needs. Aim: The aim was to describe patients' experiences of changing diet and exercise habits in type 2 diabetes mellitus. Method: The literature review was based on qualitative articles. Based on Forsberg and Wengström, the selection process took place in six different steps. Friberg's method was used in the data analysis. The Cinahl and Medline databases were used and resulted in 12 articles. Results: Four main themes were presented which were: The importance of sufficient knowledge and information for dietary changes, Emotions and limitations in dietary changes, Social interactions and their impact on dietary changes and Experiences of changing exercise habits. Nine sub-themes were identified. Conclusion: The results show varying factors that affect the experience of diet and exercise changes in T2DM. An important aspect is that the nurse applies a person-centered care to increase the patient's compliance.

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan. / Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ-2 är en folksjukdom som har ökat dramatisktöver hela världen de senaste decennierna. Sjukdomen är förknippad med enohälsosam livsstil samt otillräcklig kunskap och utbildning. Egenvård är en viktig och avgörande del av behandlingen. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individens erfarenheterav egenvård vid diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats med tematisk analys av 13vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman med fyra subteman identifierades: förutsättningar föregenvård med subteman: behov av kunskap och behov av stöd. Andra temat: förhålla sig till en ny vardag med subteman: livsstilsförändring och oro somföljeslagare. Slutsats: kunskapsbrist var ett hinder för hantering av egenvård. Med hjälp avkunskap om livsstilsförändringar och stöd av både närstående ochsjukvårdspersonal kan individen upprätthålla en bra egenvård. Individensegenvårdsförmåga kan påverkas av sjuksköterskans stöd. / Background: Diabetes Mellitus type 2 is a public disease that has increaseddramatically worldwide in recent decades. The disease is associated with anunhealthy lifestyle and insufficient knowledge and education. Self-care is animportant and decisive part of treatment. Aim: The purpose of this literature study was to describe the individuals’experiences of self-care in diabetes type 2. Method: A literature study with a qualitative approach with thematic analysis of13 scientific articles. Results: Two themes with four subthemes were identified: prerequisites for self-care with subthemes: need for knowledge and need for support. Second theme:relating to a new everyday life with sub-themes: lifestyle changes and anxiety asa companion. Conclusion: lack of knowledge was an obstacle to managing self-care. With thehelp of knowledge about lifestyle changes and support from both relatives andhealthcare professionals, the individual can maintain good self-care. Theindividuals’ self-care ability can be affected by the nurse’ support.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar dramatiskt över hela världen. Att leva med diabetes innebär ofta stora livsstilsförändringar och sociala förändringar. Sjukdomen påverkar människor ekonomiskt, psykologiskt och socialt. Den främsta orsaken till diabetes typ 2 är dåliga levnadsvanor som dålig kost och en stillasittande livsstil. Risken för diabetes typ 2 ökar också med tobaksbruk och fetma, men även ärftlighet kan orsaka sjukdomen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Dataanalysen baserades på Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras i tre temaområden: Att tillämpa en ny livsstil med underkategorier kost och fysisk aktivitet. Kunskap, information samt stöd från hälso- och sjukvården och Stöd från anhöriga. Resultatet beskriver de utmaningar som följer med att leva med diabetes typ 2. Sjukdomen påverkade personers privatliv, arbetsliv och ekonomi. Det innebar flera förändringar som de var tvungen att tänka på som exempelvis kost, motion, vila, medicinering och ett nytt sätt att förhålla sig till sin omgivning, vilket kunde uppfattas som stressande. Sammanfattning: Att leva med typ 2-diabetes innebar stora förändringar i livet. Dessa livsstilsförändringar måste tas på allvar av både patienter och vårdgivare. Till exempel förändringar i dagliga rutiner, nya kostvanor och ökad fysisk aktivitet. När en person får diagnosen diabetes typ 2 kan de uppleva en mängd olika känslor som exempelvis skuldkänslor, ensamhet, frustration och ångest. Dessa känslor kan påverka hur personer hanterar sin egenvård och hur mottagliga de är för att ta emot hjälp från vårdgivare. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a disease that is dramatically increasing worldwide. Living with diabetes often involves major lifestyle and social changes. The disease can affect people economically, psychologically and socially. The main cause of type 2 diabetes is poor lifestyle habits such as poor diet and sedentary lifestyle. The risk of type 2 diabetes also increases with tobacco use and obesity, but heredity can also cause the disease. Aim: To describe person's experiences of living with type 2 diabetes mellitus. Methods: A literature review with nine scientific articles retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases. Data analysis was based on Friberg's analysis model.  Results: The results are presented in three thematic areas: Applying a new lifestyle with subcategories diet and physical activity. Knowledge, information and support from health care and Support from relatives. The results show the challenges that come with living with type 2 diabetes. The disease affected people's private lives, working lives and finances. They felt that the diagnosis of type 2 diabetes meant several changes that meant the person had to think about diet, exercise, rest, medication and a new way of relating to their environment, which could be perceived as stressful. Findings: Living with type 2 diabetes meant major life changes. These lifestyle changes need to be taken seriously by both patients and healthcare providers. For example, changes in daily routines, new dietary habits and increased physical activity to achieve a good quality of life. When diagnosed with type 2 diabetes, people may experience a variety of emotions, such as guilt, loneliness, frustration and anxiety. These emotions can affect how people manage their self-care and how receptive they are to receiving help from healthcare providers.

Background: Type 2-Diabetes is a widespread global health problem affecting approximately 10.5% of the adult population aged 20–79 years. The disease is characterized by insulin resistance, affects the body's regulation of blood sugar levels, and can lead to serious complications such as microangiopathy. The quality of life for people with type 2 diabetes is closely linked to how the disease affects their everyday life. In order to assess the adaptation to the disease and the management of its physical and psychological challenges, the persons experiences of quality of life are crucial. Aim: The aim is to investigate how people with type2 diabetes experience their quality of life. Method: The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles, of which 9 articles were selected for the results. The collected data was analyzed based on Friberg's (2017) five-step process to identify key findings. Results: Three main themes emerged: healthy lifestyle choices; challenges and success factors, factors that deteriorates the quality of life and factors that improves the quality of life that answered the purpose of the study. Conclusion: The results indicate that people with type 2 diabetes face challenges in disease management. In order to support these individuals and improve their quality of life, a holistic view and individual centered care is required. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever sin livskvalitet. Resultatet pekade på att diabetes typ 2 medförde betydande hinder och utmaningar för de som lever med sjukdomen. Det framkom särskilda svårigheter relaterade till sjukdomsinformation och kunskapsinhämtning om diabetes typ 2. Även psykosociala aspekter presenterades där det erhölls att personer som lever med diabetes typ 2, upplevde mentala svårigheter och minskad sexuell lust. Det fanns även en positiv syn på livet med diabetes typ 2, där upplevda hälsofördelar utgjorde en betydande aspekt. Närstående, religion och spiritualitet uppgavs vara stödjande faktorer för att hantera vardagen med den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Detta bevisar att trots de påfrestningar som sjukdomen medför, fanns det en känsla av positivitet och möjlighet till förbättring av hälsan. Omkring 10,5% av den vuxna populationen 20–79 år har diabetes och över 90% av dem har diabetes typ 2. Diabetes typ 2 har länge varit en utmaning, och det är känt att livsstilsförändringar är nyckeln till en förbättrad hälsa. Men att tillämpa och bibehålla dessa förändringar kan vara påfrestande. Studien genomfördes i behovet av att förstå den upplevda livskvaliteten och de verkliga utmaningarna som människor med diabetes typ 2 står inför i sin vardag. Detta examensarbete utgår från en litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning. Kvalitativa artiklar valdes ut eftersom fokuset var att förstå personers upplevelser av livskvalitet. Begreppet livskvalitet handlar om en subjektiv upplevelse av sin livssituation, det kan inkludera det allmänna välbefinnandet samt fysisk och psykisk hälsa. Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att det råder en brist på tillgänglig och förståelig information kring diabetes typ 2. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vårdandet och stödet av patienter. För att skapa rätt förutsättningar för personer som lever med diabetes typ 2 finns det ett behov av att inte bara adressera de fysiska aspekterna av sjukdomen utan även de psykologiska och sociala dimensionerna. Det handlar även om att individanpassa vården för att skapa en känsla av trygghet.

Introduction: Gestational diabetes mellitus (GDM) is a risk factor for developing type 2diabetes mellitus (T2DM). However, compliance to postpartum follow-up remains low.The new outcome-based International Association of Diabetes and Pregnancy StudyGroups (IADPSG)-criteria have led to a worldwide increase of GDM prevalence. Thepotential impact of the new IADPSG-critera on the frequency of T2DM/prediabetesdiagnosis, during follow-up of prior GDM-women in Örebro County, has not yet beenstudied. Aim: To investigate whether there is a difference in prevalence of prediabetes/T2DM inGDM-women two years postpartum, based on older GDM-criteria vs. the new lower IADPSG2010/WHO 2013-criteria, and to describe compliance to follow-up in primary health care(PHC). Methods: A retrospective cohort study of 108 GDM-women in Örebro County. Data obtainedfrom medical records: cardiometabolic risk factors, compliance data, outcomes withnormoglycemia used as comparison at follow-up. Results: T2DM and prediabetes were non-statistically significant higher in the old criteriagroup[11 (28.9%) vs. 6 (18.2%), p=0.289] and [12 (30.8%) vs. 5 (15.6%), p=0.137],respectively. Compliance to both 1st and 2nd follow-up was seen in 81 (75%) women. 96(88.9%) to first and 88 (81.5%) to second follow-up. An increase in mean BMI was seen frombaseline to PHC (31 vs. 31.7, p=0.014) as well as an increase in alcohol consumption [4(6.6%) vs. 23 (37.7%), p<0.001]. Conclusions: GDM-diagnosis based on IADPSG-criteria did not show any statisticallysignificant difference in the prevalence of T2DM/prediabetes two years postpartum, whencompared to GDM-diagnosis based on old criteria. Moderate compliance to postpartumfollow-up was observed, with an increased number of dropouts. More research is needed inthis area, following implication of IADPSG-criteria.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är ett kroniskt och progressivt tillstånd. En orsak som bidrar till ökad risk för diabetes mellitus typ 2 är övervikt och fetma. Den globala prevalensen för diabetes mellitus typ 2 samt övervikt och fetma ökar för varje år. Sjuksköterskans största hälsofrämjande möjlighet finns i det vardagliga mötet med patienter. Syfte: Var att belysa hälsofrämjande interventioner för individer med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från vetenskapliga artiklar där resultaten delades in i dataenhetersomkodades. Koderna kategoriserades och strukturerades tematiskt. Resultat: Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklarsom genereradetrekategorier: sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner, att ge hälsofrämjande interventioner och att motta hälsofrämjande interventioner. Att erbjuda hälsofrämjandeinterventioner resulterar i minskadvikt, BMI och midjeomfångtill följd avlivsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet och hälsosam kost. Att genomgå en intervention har även betydelse förpatientensmotivation. Oavsett intervention kan sjuksköterskan haen central och stödjande rollför patienten. Konklusion: Genom hälsofrämjande omvårdnadkan sjuksköterskan i samverkan med andra professioner tillhandahålla personcentrerad vård som ökar delaktighet och egenvårdsförmåga hos patienten, en faktor som bidrar till förbättrad hälsa. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic and progressive condition. Overweight contributes to an increased risk of developing type 2 diabetes mellitus. The global prevalence of type 2 diabetes mellitus, overweightand obesityis increasing every year. The nurse's greatest health-promoting opportunity is found in the everyday meeting with patients. Aim: To illustrate health-promoting interventions for individuals with overweight or obesity. Method: A general literature study based on scientific articles where the results were divided into data units that were coded. The codes were categorized and structured thematically. Results: The results are based on eight scientific articles that generated three categories: the nurse's health promotion interventions, to givehealth promotion interventions and to recieve health promotion interventions. Providing health promotion interventions reduces weight, BMI and waist circumference as a result of lifestyle changes such as increased physical activity and healthy eating. Going throughan intervention is also important for the patient's motivation. Regardless type of intervention, the nurse can have a central and supportive rolefor the patient. Conclusion: Through health-promoting nursing, the nurse in collaboration with other professionals can provide person-centered care that increases the patient's participation and self-care ability, a factor that contributes to improved health.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en metabolisk sjukdom som i grund beror på nedsatt känslighet för insulin. Diabetes är en sjukdom som har blivit allt mer förekommande i samhället. Utan behandling kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer. Bra kost, fysisk aktivitet och god medicinering är viktiga livsstilsförändringar som rekommenderas för att hantera sjukdomen på ett bra sätt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska vad vuxna med diabetes typ-2 behöver förändra med sina levnadsvanor efter diagnos samt hur förändringarna upplevs. Metod: En litteraturstudie med 12 kvalitativa originalartiklar från 11 länder, hämtade från PubMed med publiceringsår mellan 2012-2022. Resultat: De fem teman som identifierades där patienter behöver förändra sina levnadsvanor var; förändring i kostvanor, förändring i fysisk aktivitet, förändring i medicinering, förändring i sociala relationer och förändring i vårdmöten. Samt två subteman inom varje tema urskiljdes; Positiva och negativa upplevelser. Det framkom att stöd, information och motivation i den nya livsstilen resulterat i positiva upplevelser. De negativa delarna som tas upp är dåliga förutsättningar samt brist på stöd och motivation. Slutsats: Patienter upplevde att förändrade kostvanor, fysisk aktivitet, medicinering, sociala relationer och vårdmöten var de största vardagliga förändringarna. Vuxna upplever förändringar i levnadsvanor på antingen ett positivt eller negativt sätt. Kunskap inom området kan leda till ökad förståelse för vilka förändringar vuxna genomgår efter diagnos samt vad som kan öka motivation till större förändringar. Vidare forskning kring detta område kommer behövas i framtiden. Detta då diabetes-typ 2 blir allt mer förekommande i samhället och kommer bli vanligare att stöta på inom vården. / Background: Type-2 diabetes is a metabolic disease that occasionally occurs due to reduced sensitivity to insulin, with an increase in today's society. Without treatment, the disease can lead to very severe complications. The main treatment entails big lifestyle changes that affect the patient's daily life. A good diet, physical activity, and medications are recommended adjustments to manage the disease in a healthy way. Aim: The purpose of the literature study was to explore what adults with type 2 diabetes need to change with their lifestyles after diagnosis and how the changes are experienced. Method: A literature study with 12 qualitative original studies from 11 countries, retrieved using PubMed with publication years between 2012-2022. Results: Five themes were identified, in which patients had to change their lifestyles;  diet, physical activity, medication, social relations and medical consultations. As well as two subthemes; positive and negative experiences. Support, information and motivation showed good results with patients having positive experiences. Negative experiences descended from bad living conditions as well as lack of motivation and support. Conclusions: Patients expressed that dietary habits, physical activity, medication, social relations, and medical consultations were the biggest changes in daily life. Adults experience lifestyle changes in either a positive or negative way. Knowledge in this area can lead to increased understanding of which changes adults go through after diagnosis. Further research in this area will be needed in the future as diabetes type 2 becomes more common in our society.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar globalt och som är den främsta orsaken till global dödlighet. Sjukdomen uppstår när kroppen blir resistent mot insulin och inte producerar tillräckligt med insulin. Behandling vid diabetes typ 2 kräver livsstilsförändring i form av egenvård för att bromsa utvecklingen och för att förhindra komplikationer. Sjuksköterskans roll utöver den medicinska omvårdnaden är att bedöma patienters behov och erbjuda undervisning om egenvård för att patienten ska kunna upprätthålla hälsa och välmående. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie som baseras på 9 artiklar med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. De två huvudkategorierna var: ”Utmaning och begränsning” och ”Främjande aspekter”. Konklusion: Motivation och stöd från omgivningen och vårdpersonal underlättar för att klara egenvård vid diabetes typ 2. Dock beskrev deltagarna att det försvårade för dem att utföra egenvård på grund av bristande stöd från närstående och socialt nätverk. Brist på förståelse och kunskap vid diabetes typ 2 var ett hinder för egenvården. Informationen från vårdpersonalen var inte tillräcklig och inte kulturellt anpassad. Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta utifrån personcentrerad vård vid bemötande av patienter för att underlätta egenvård. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing globally and is the leading cause of global mortality. The disease occurs when the body becomes resistant to insulin and does not produce enough insulin. Treatment for type 2 diabetes requires lifestyle changes and self-care to slow the progression and prevent complications. A nurse's role in addition to medical care is to assess the patient's needs and offer instruction on self- care in order to maintain the patient's health and well-being. Purpose: The purpose is to describe patients with type 2 diabetes experiences of self-care. Method: Literature study based on 9 articles with a qualitative method. Article searches were performed in Cinahl and PubMed. Results: The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. The two main categories were: “Challenge and Limitation” and “Promoting Aspects”. Conclusion: Motivation and support from the surrounding and healthcare staff make it easier to cope with self-care in type 2 diabetes. However they described difficulties for the patient to perform self-care due to a lack of support from relatives and social networks. Lack of understanding and knowledge in type 2 diabetes led to an obstacle to self-care. Information from the healthcare staff was not sufficient and not culturally adapted. As healthcare professionals it is important to ensure that you have person-centered care in mind when treating patients to facilitate self-care.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som medför betydande hälsoproblem. Typ 2-diabetes mellitus kan ge varierande symptom såsom trötthet, törst och ökad urinproduktion. Risken för typ 2-diabetes mellitus är kopplad till livsstilsfaktorer som dålig kost, övervikt och stress samt kan leda till allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, neuropati, hypoglykemi och retinopati, vilket kräver regelbunden vård och hälsosamma levnadsvanor för att förebyggas. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2-diabetes mellitus. Metod: Studien genomfördes som en litteraturbaserad studie med en kvalitativ ansats inspirerad av Friberg. Resultat: Genom analysen av valda artiklar har fyra teman identifierats: Svårigheter att ändra kosten, fysisk aktivitet som främjar egenvård, närståendes påverkan och vårdpersonalens stöd och påverkan. Dessa teman belyser patienters erfarenheter av egenvård. Konklusion: Egenvård hos patienter med T2DM kan vara utmanande, med initiala känslor av skam och rädsla. Det är nödvändigt att vården anpassar sig till patientens livssituation och erbjuder stöd och strategier för livsstilsförändringar. Anhöriga och vårdpersonalens stöd och motivation är viktigt för att främja goda egenvårds vanor. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic disease that causes significant health problems. It is characterized by a range of symptoms, including fatigue, thirst, and increased urine production. The risk of type 2 diabetes mellitus is linked to lifestyle factors such as poor diet, obesity and stress and can lead to serious complications such as cardiovascular disease, neuropathy, hypoglycemia, and retinopathy, which require regular care and healthy lifestyle habits to prevent. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of self-care in type 2 diabetes mellitus. Method: The study was conducted as a literature-based study with a qualitative approach inspired guided by Friberg. Findings: Through the analysis of selected articles, four themes have been identified: Difficulties in changing the diet, physical activity that promotes self-care, the influence of relatives, and the support and influence of healthcare professionals. These themes highlight patients’ experiences of self-care. Conclusion: Self-care in patients with T2DM can be challenging, with initial feelings of shame and fear. It is necessary that care adapts to the patient's life situation and offers support and strategies for lifestyle changes. The support and motivation of relatives and care staff is important for promoting good self-care habits.