Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2006.

The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

Today, personal data is used to generate added value for organizations. Consequently, misuse of private data is not surprising. The upcoming implementation of General Data Protection Regulation (GDPR) is an attempt to restrict the exploitation of private data. In contrast to the current privacy law, GDPR will be more adjusted to the conditions of the contemporary society. System maintenance is at the core of privacy issues since information is stored in the systems. Based on Germany’s already established strict privacy regulation mirrored in GDPR, Germany is used as a source of comparison for the purpose of this study. Through a qualitative approach of system maintenance and GDPR, we analyze different strategies to comprehend the complexity in information security regarding privacy data. Based on our study we present four distinct contributions; first, concrete suggestions to consider in order to successfully handle personal information; second, a recognition of an organizational perspective on information security; third, we provide empirical evidence of how the field of system maintenance has evolved over time; fourth, a methodological contribution on how to study upcoming effects.

No description available.

Rapporten innehåller en bakgrundsdel med fakta om fågelbär som trädslag. Den innehåller en marknadsplan som studerar marknaden för körsbärsträ i Sverige och Europa, främst i Tyskland. I studien finns också en skötselplan för fågelbärsparcellerna i lövskogsförsöket på Mellomgården, Lerdala. Marknadsanalysen är gjord utifrån fakta från svensk och tysk litteratur och skötselplanen är ett resultat av mätningar och observationer i fält på den aktuella platsen. Marknadsanalysen visar att marknaden för fågelbär är begränsad i Sverige och att en generell prisnivå inte finns. Däremot är marknaden större i Tyskland och därifrån finns det flera prisexempel. Skötselplanen påpekar att en gallring omgående är nödvändig i försöket. Den huvudsakliga slutsatsen är att fågelbär med rätt skötsel kan uppnå en bra kvalitet och på så vis matcha kraven på marknaden.

Många studier i ämnet historia handlar om migration till och från Amerika. Denna studie ska ge en liten inblick om migration mellan Värmland och Tyskland. Under åren 1910–1915 och 1935–1940 flyttade 14 412 människor från Sverige till Tyskland och vice versa. 165 män, kvinnor och barn migrerade från och till Värmland.  Syftet med studien är att belysa en liten del av vilka personer migrerade, vilka yrken, kön och åldersklasser de tillhörde, deras familjära situation, från och till vilka orter de flyttade i Värmland. En stor del av tidigare studier jag har funnit av den tyska migrationen handlar om befolkningen i landsbygdsområden med mycket jordbruk. Skillnaden här är att Värmland inte enbart är en lantbruksregion utan också industriregion. Inom kön och yrken finns det stora skillnader mot de tidigare forskningar. Eftersom de officiella svenska registren är den huvudkälla som används, är metoden i största omfattning kvantitativ. Huvudsakligt används material ur register från Statistiska centralbyrån och Kyrkböcker. Den kvalitativa metoden blir använd vid personer och familjer som kan följas mer i de registren. Resultaten visade vilka yrkesgrupper som flyttade, könsfördelning, civilstånd, familjära situation och åldersfördelning bland migranterna. Genom fallstudier kunde man tolka vilka push och pull faktorer som eventuellt påverkade migrationen. En jämförelse med bakgrundsinformation, tidigare forskning och resultatet ledde till några slutsatser om vad som drev personerna till att flytta. Slutsatser som blir tagna äratt det finns speciella yrken som sticker ut och som förklaras med dem geografiska och ekonomiska skillnaden och utvecklingen som fanns i Värmland under den tiden. Politiska omständigheter har säkert en betydelse, när man ser på resultaten, med det är bara spekulationer och kräver mer forskning inom området. / Many studies on the subject of history are about migration to and from America. This study will provide a little insight into migration between Värmland and Germany. During the years 1910–1915 and 1935–1940, 14 412 people moved from Sweden to Germany and vice versa. 165 men, women and children migrated from and to Värmland. The purpose of the study is to shed light on a small part of which people migrated, which occupations, gender and age classes they belonged to, their family situation, from and to which places they moved in Värmland. A large part of previous studies I have found of German migration are about the population in rural areas with a lot of agriculture. The difference here is that Värmland is not only an agricultural region but also an industrial region. Within gender and professions, there are major differences from previous research.  Since the official Swedish registers are the main source used, the method is largely quantitative. Materials from the registers are from Statistics Sweden and church registers are mainly used. The qualitative method is used for individuals and families who can be followed more in those registers. The results showed which occupational groups moved, gender distribution, marital status and age distribution among the migrants. Through case studies, it was possible to interpret which push and pull factors may have affected migration. A comparison with background information, previous research and the results led to some conclusions about what drove the people to move. Conclusions that are drawn are that there are special professions that stand out and that are explained with the geographical and economic differences and the development that existed in Värmland during that time. Political circumstances certainly have significance, when you look at the results, but they are just speculations and require more research in the field.

Denna uppsats undersöker medierapporteringen om covid-19 i Tyskland och Sverige. Frågorna som besvaras handlar om omfånget samt förekomsten av olika gestaltningar, så kallade frames. Framing theory beskriver hur media använder sig av olika gestaltningar för att forma hur publiken tänker om en fråga. I kombination med dagordningsteorin, eller agenda setting, som beskriver vilka frågor som kommer med i nyhetsrapporteringen ligger den som grund för att beskriva hur de utvalda tidningarna från Tyskland och Sverige har rapporterat kring ovaccinerade i covid-19-pandemin. Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys. Till detta valdes tidningarna Die Welt och die Zeit från Tyskland och Aftonbladet och SvD från Sverige. Från varje tidning har 25 artiklar slumpmässigt valts ut och analyserats, det totala antalet artiklar ligger alltså på 100 artiklar. Resultatet blev att de svenska tidningarna hade en mer neutral beskrivning av ovaccinerade där gestaltningen av ovaccinerade som personer med en större risk för infektioner och svår sjukdom. I Tyskland däremot blev resultatet annorlunda. Där var det framförallt negativa beskrivningar som dominerade, framförallt att ovaccinerade bör pressas till vaccinering genom att uteslutas från delar av samhället.

När covid-19 pandemin drabbade världen i mars 2020 blev det många förändringar i samhället. En av de aspekter som förändrades var att utbildning på vuxennivå övergick till distansundervisning istället för på campus, och på grund av denna övergång uppstod flera problem, både tekniska och icke-tekniska.  Syftet med studien är att undersöka hur distansundervisningen under covid-19 pandemin har påverkat universitetsstudenter i Sverige och Tyskland, och därmed skapa underlag för att förbättra potentiell framtida distansundervisning. Med utgångspunkt i en litteraturgenomgång utformades en enkät i verktyget Survey & Report. Enkäten spreds därefter bland studenter i Sverige och Tyskland. Enkäten har analyserats med hjälp av Excel, där snitt av frågornas svar har beräknats, både totalt samt uppdelat Sverige/Tyskland. En sammanställning har utformats i Excel, och en jämförelse mellan svaren från Sverige och Tyskland har gjorts.  Några av de identifierade problemen som studenterna har upplevt är stress, ensamhet, sämre levnadsvanor, långsam internetuppkoppling samt brist på nödvändiga program och verktyg. Resultatet av studien visar att studenterna generellt har upplevt mer icke-tekniska än tekniska problem så som stress och ensamhet samt mindre studiemotivation och fokus. De upplever även brist på kunskap om tekniken från lärarnas sida vilket är något som har stor potential att förbättras inför framtida situationer. Generellt sett har problemen upplevts i högre grad bland de tyska studenterna än de svenska. För framtida studier är detta en början som hanterar ett antal studenters perspektiv. En utvecklingsmöjlighet för framtida forskare inom ämnet kan vara att inkludera fler skolor i fler länder, och därmed få svar från fler respondenter.

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ”Abitur” som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen. I motsats till det tyska systemet finns inget slutprov eller slutexamen i den svenska ”studenten”. Resultat visar att elevernas och lärarnas förutsättningar från tyska Sekundarstufe 1 och svenska grundskolan skiljer sig signifikant. I Sverige ingår ämnet biologi i det naturvetenskapliga programmet som är en av sex högskoleförberedande utbildningar på gymnasienivå. I Tyskland är biologi ett av fyra möjliga naturvetenskapliga ämnen som ingår i ”Abitur”. I den svenska biologiundervisningen satsar man på en kombination av teori och praktik medan utbildningen i Tyskland är mestadels teoretisk. Den svenska ämnesplanen fokuserar på att förmedla ämnets bredd medan den tyska ämnesplanen fokuserar på specifika områden som undervisas på djupet. Gymnasieskolor i Sverige erbjuder elevdatorer och har ett intranät där kommunikation mellan lärare och elever sker utanför klassrummet. Detta är ganska ovanligt i Tyskland. Däremot är alla läroböcker som används i skolan granskade av skolministeriet som är inte fallet i Sverige. I slutet av studien diskuteras om det borde vara möjligt att överföra en styrka från ett skolsystem till det andra skolsystemet.