<p>The purpose of this paper is to analyze the ongoing changes in German family policy. It explores the issue of whether the German welfare state, in this policy field, can still be regarded as a conservative welfare model or rather approaches a more liberal or social democratic model. A qualitative method is used to analyze the material, especially from the German government, including press releases, other public documents and also articles from the political weekly magazines Der Spiegel and Die Zeit. The changes analyzed are the new parental benefit, the expansion of child care, the concept of whole-day schools and the system of joint taxation. The point of departure is Gösta Esping-Andersen’s categorization of three types of welfare states: the social democratic, the conservative and the liberal. Esping-Andersen uses two tools, decommodification and social stratification, to determine which welfare model a country is placed in. My analysis of German family policy shows that the German welfare model is going to be more towards a social democratic model than a conservative welfare model.</p>

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.

Denna uppsats analyserar om det finns ett samband mellan den snabbt växande tyska exporten och produktutveckling. Genom en segmentering av den tyska tillverkningsindustriexporten i relation till olika produktgruppers internationella konkurrenskraft ges en möjlighet att undersöka skillnader mellan produktsegment med olika internationell konkurrenskraft. Analysen visar att i tidsperioden 2000 till 2002 definierades 76 av 240 produktgrupper ha haft en ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning. Detta är fler produktgrupper än i någon annan undersökt tidsperiod. De 76 produktgrupperna motsvarar 29,5 procent av det totala tyska exportvärdet, marginellt högre än i någon annan tidsperiod. Produkter med ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning är också av ett högre värde per kilo export än andra konkurrenssegment. Analysen visare vidare att den internationella efterfrågan på dessa produktgrupper är signifikant högre än för produktgrupper med minskad internationell konkurrenskraft. Dock kunde inga generella skillnader mellan olika konkurrenssegment i relation till avståndskänslighet, kulturell och språklig affinitet samt EU-medlemskap på importandelen av tyska varor påvisas. / In this thesis the relationship between product development of the German manufacturing industry and the rapid German export growth is analyzed. By a segmentation of the German export according to international competitiveness, differences in characteristics of the different segments are analyzed. Positive for Germany is that in the time-period 2000 to 2002, 76 out of 240 analyzed product groups were defined as experienced increased export competi-tiveness through relative price increase; more than in any other analyzed time-period. These 76 product groups constituted 29.5 percent of Germany’s total export value, marginal higher than in any other time-period. The analysis also shows that German product groups with increasing international competitiveness through relative price increase are of higher value than products in other competitive segments. The international demand for product groups with increasing international competitiveness through relative price increase is also higher than for other competitive segments. However, no general significant differences could be shown between different competitive segments in respect to distance sensitiveness, importance of cultural and linguistic affinity and EU-membership on the import share of German products.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter – En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer tror att deras arbetsuppgifter förändras efter avskaffandet av revisionsplikten. Syftet är även att dra paralleller till den tyska utvecklingen av arbetsuppgifter för revisorer för att undersöka om det kan ge en bild av den kommande svenska utvecklingen. Vi kommer även i studien identifiera intressenter som kommer att påverka denna förväntade framtida utveckling. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer med revisorer har genomförts för att få en ökad förståelse för problemet. Studien genomfördes genom intervjuer i både Sverige och Tyskland. Slutsatser: Slutsatser vi kan dra är att de svenska revisorerna tror att deras arbetsuppgifter kommer att utvecklas i riktning mot rådgivning, konsultation och punktinsatser. De svenska revisorerna tror att intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, företag och Skatteverket, kommer att påverka hur deras framtida arbetsuppgifter kommer att se ut. / Titel: Auditors tasks - A qualitative study on auditor’s tasks expected development after the abolition of the audit requirement with parallels drawn to Germany Authors: Kaisa Bohman Anna-Karin Gunstad Advisor: Riitta Lehtisalo Seminar date: 2010-06-04 Institution: School of Sustainable Development of Society and Technology Course: Bachelor Thesis, 15 hp Examiner: Cecilia Lindh Keywords: Audit requirement, review, auditor, tasks, Germany The main issues: 1 November 2010 a new law in force relating to the abolition of the audit requirement in Sweden. The Swedish companies, can after this date, freely choose whether they want to audit or not. When the framework around the auditors change, they must change to adapt to the new ground rules to ensure that they stay as efficient and as effective as possible. Germany has in the current situation a system where smaller companies do not have to revise their accounts; it takes place entirely on a voluntary basis. Sweden and Germany has its roots in continental accounting tradition, whereas Germany can be regarded as a leading country of Sweden. Purpose: The purpose of this paper is to examine how auditors believe that their tasks will change after the abolition of the audit requirement. The aim is also to draw parallels with the German development of the tasks of auditors to examine whether it can provide a picture of the future Swedish development. We will identify stakeholders who are likely to influence the development of auditors' work. Method: The study is qualitative in nature in which interviews with auditors has been conducted to obtain a better understanding of the problem. This study was conducted through interviews in both Sweden and Germany. Conclusions: One conclusion we can draw is that the Swedish auditors believe that their work will evolve in the direction of advisory and consultancy services. Another conclusion we can draw is that the Swedish auditors believe that stakeholders such as creditors, suppliers, other businesses and the Treasury, will influence their future task.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader. Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer. Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries. Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field. Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures. Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.

Föreliggande uppsats är en pressundersökning där det övergripande syftet är att granska och analysera nyhetsrapporteringen i två småländska tidningar: Smålandsposten och Östra Småland beträffande den tyska respektive sovjetiska invasionen i Polen 1939. De metoder som har använts är en massmedietorisk analysmodell samt en komparativ metod för att undersöka tidningarna. I resultatkapitlet har tidningarna blivit summerade med betydelsefulla rubriker och citat samt att de finns i daterad ordning utefter utgivet datum. Resultatet visar att Smålandsposten främt använder källor ifrån Berlin, de rapporterar gärna om Tysklands framgångar och skriver därmed ifrån ett tyskt perspektiv.  Östra Småland däremot använder huvudsakligen källor ifrån Warszawa och västmakterna. Tidningen skriver gärna om polska framgångar gentemot tyskarna samt att polska befolkningen kämpar tappert för sitt land. I och med det skriver Östra Småland utifrån ett polskt perspektiv. Resultatet påvisar dessutom att den sovjetiska invasionen inte ämnar att få någon större publicitet i tidningarna.

Under andra världskriget kom tyskarna att använda sig av tillfälligtsammansatta förband. Många av dessa tillfälligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast också ur dem. Från 1939 och ända till slutet av krigetanvändes så kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfälliga uppsättandena från enstaka dygn till veckor och månader.Med de olika truppslagens sammansättning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera många system till rätt sammansättning av tillfälligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfälligtsammansatta förband, inte minst med tanke på EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, från de erfarenheter man finner i militärhistorien.Syftet med denna uppsats är att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfälligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra världskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmågorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgångsrikt uppnå sina mål. / During WWII the Germans employed ad hoc combined arms formations. Manyof these units were created at the divisional level. From 1939 onwards throughout the Warthe Germans utilised the so-called Kampfgruppen for special tasks. The lifespan of theseunits was from a couple of days up to weeks and months.The mix of branches within the divisions created the foundation for the combination ofarms in the Kampfgruppe.The purpose of the essay is to examine the problem and by means of a critical discussionof ad hoc combined arms formations analyse the organization of German Kampfgruppeduring WWII, and if possible, identify the most important characteristics an ad hoccombined arms formation needs to posses in order to successfully carry out an operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Hensikten med denne studien er å undersøke hvorvidt tvangsmakt har effekt somtermineringsinstrument i intrastatlige konflikter, og om eventuell effekt henger sammen medhvilken konflikttype innenfor det intrastatlige konfliktspekteret tvangsmakten benyttes i.Innenfor samlebegrepet intrastatlige konflikter etableres det for denne analysens formål 2hovedtyper konflikter. Disse er tradisjonelle intrastatlige konflikter og konflikter i kollapsedestater. Hovedtypene skiller seg i verdier på to variabler: Antall organiserte aktører som bruker voldog grad av fungerende statsmakt. Den tradisjonelle intrastatlige konflikt karakteriseres av etredusert antall voldsaktører der en av aktørene forvalter en form for statsmakt. Konflikt ikollapsede stater karakteriseres av et større antall voldsaktører og forvitret eller ikke-eksisterendestatsmakt. Etter en utvalgsprosess tas konflikten i Kosovoprovinsen 1998-99 og konflikten iLiberia 1990-2003 ut som eksempler. Dette er konflikter som nettopp illustrerer de 2 hovedtypeneav intrastatlige konflikter. Når det gjelder oppgavens teorigrunnlag står Peter Viggo Jakobsensidealmodell for tvangsmakt sentralt.Analysen resulterer i to nye hypoteser. Den ene er at tvangsmakt anvendt i henhold til Jakobsensidealmodell i en tradisjonell intrastatlig konflikt, gitt visse betingelser, har mulighet forkonfliktterminering. Den andre hypotesen er at samme tvangsmaktanvendelse har liten eller ingenmulighet for å oppnå konfliktterminering om den anvendes i en konflikt i en kollapset stat. / The purpose of this analysis is to investigate the effect of compellence as an instrument forconflict termination in intrastate conflicts and to ascertain if the effect it achieves is linked to whatkind of conflict within the intrastate conflict spectre compellence is used in.For this study two main types of conflict within the spectre of intrastate conflicts are chosen.These are traditional intrastate conflicts and conflicts in failed states. These main types differ mostin two variables: the number of violent actors and the degree to which a state functions. Thetraditional intrastate conflict is characterised by a limited number of actors where one of the actorsholds state-like assets. Conflicts in failed states are characterized by a large number of violentactors, and a limited or non-existing degree of state power or capacity.After having discussed the different types of intrastate conflicts, the conflict in Kosovo 1998-99 isselected as an example of a traditional intrastate conflict, whereas the civil war in Liberia from1990-2003 is selected as an example of a conflict in a failed state. Peter Viggo Jakobsen’s modelof compellence is then used as a theoretical framework to analyse the conflicts, and the effect ofcompellence upon conflict termination.The analysis points to two specific results formulated as a new hypothesis. Firstly, thatcompellence may contribute to conflict termination in a traditional intrastate conflict in certaincircumstances. Secondly, that the same use of compellence in a conflict in a collapsed state haslimited or no potential for success. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

1999 överenskom den Europeiska Unionen om Helsinki Headline Goal (HHG). ”HHG” gav ett antalförmågor för krishantering som Unionen skall disponera 2003. Denna uppsats analyserar huröverenskommelsen om ”HHG” påverkat Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes strategi ochförsvarsmaktsstruktur. Analysen sker ur Keohanes, Nyes och Hoffmans tolkning om institutionell teoridär även realismen har en stor inverkan. Det empiriska materialet är officiella texter utgivna av de olikastaternas försvarsdepartement. Metoden som använts är en jämförelse mellan staternas strategi ochförsvarsmaktsstruktur före och efter ”HHG”. Analysen påvisar att samtliga tre staters strategi harpåverkats av ”HHG” men i olika omfattning. Störst har den institutionella påverkan varit påStorbritanniens strategi. De tre staternas försvarsmaktsstrukturer har inte påverkats i samma omfattningsom strategierna. Till den mindre förändrade försvarsmaktsstrukturen kan finnas många förklaringar. Enjämförelse med den stat som bevisligen har autonom förmåga att genomföra krishanteringsoperationer,USA, visar behovet av samarbete mellan de tre staterna för att uppnå effekt. En förklaring till hurstaterna agerar kan återfinnas i statens självbild. Hur staten uppfattar sig själv ger motiv till dess uttryckatt vara en jämbördig partner till dem de uppfattar som sina likar i Europa. / In 1999 the European Union agreed upon “The Helsinki Headline Goal”(HHG),an agreement, which created a number of goals for European crisismanagement. These are to be fulfilled by 2003. This essay analysis how thisagreement has affected Great Britain’s, Germany’s and France’s strategies andstructures of their armed forces. The analysis is conducted out of the perspectiveof Keohane´s, Nye´s and Hoffman´s version of institutional theory. Theempirical material is mainly official documents from the different departmentsof Defence. The method used is a comparison between the states strategiesbefore and after the agreement of “HHG”. The states structures of the armedforces are analysed in the same matter. The analysis show that all three stateshave been affected by the agreement but there are differences in how big animpact the “HHG” has had. The greatest difference is to be found in GreatBritain’s strategy. The three countries structure of their defence forces has notshown a similar change. A comparison with the United States, which as a factcan conduct peace-enforcement operations alone, shows the need for these threestates of co-operation. An explanation to the results may be found in the statesimage of themselves as equal partners. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder. Jag söker däremot finna en ”röd tråd” genom den tyska militärhistorien, som utvisar hur den operativa ledningen uppfattats och tillämpats genom tiden. Jag vill vidare söka påvisa vilka yttre förhållanden det varit eller är, som i så hög grad påverkar den militära ledningsorganisationen att en operativ ledning uppstår eller t o m blir nödvändig. Undersökningens teorianknytning är en tolkning av Clausewitz krigsteorier vad avser operativ ledning. Arbetet är i huvudsak utformat som en jämförande granskning av den operativa ledningens utveckling i Tyskland sedan 1800-talet. Nyckelord och huvudpersoner är: Operativ ledning, Militärstrategi, Geostrategi, Operativa faktorer, Operativa element och kännetecken, Grunder för operativt handlande; Clausewitz, Moltke d ä, Schlieffen, Seeckt, Beck, Guderian, Manstein, Heusinger, Nya operativa riktlinjer för de tyska stridskrafterna / Operation, Operationskunst, operative Führung sind einige der Schlagworte, wenn es darum geht das Führungswesen innerhalb der Militärgeschichte zu beschreiben. Hierbei werden besonders häufig Beispiele aus der deutschen Militärgeschichte herangezogen. Was aber ist das besondere an operativer Führung in Deutschland? Wann, wie und warum ist diese entstanden, beziehungsweise eingeführt und ausgeführt worden? Die Arbeit beschreibt die militärgeschichtliche Entwicklung der operativen Führung in Deutschland aus deutscher Sicht. Sie stellt somit keinen Vergleich mit der Entwicklung in anderen Ländern an. Vielmehr geht es darum einen roten Faden zu finden, der sich durch die deutsche Militärgeschichte zieht und wie operative Führung jeweils aufgefasst und angewandt wurde. Des weiteren soll aufgezeigt werden welche äußeren Parameter es waren, oder sind, die militärische Führungsstrukturen so beeinflussen, dass operative Führung entsteht oder sogar  notwendig wird. Die Theorieverbindung für die Untersuchung ist eine Deutung der Clausewitz´schen Kriegstheorielehre hinsichtlich operativer Führung. Die Arbeit stellt im wesentlichen eine komparative Betrachtung der Entwicklung der operativen Führung in Deutschland seit dem 19. Jahrhundert dar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01