Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ”frivillig” och ”påtvingad” prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ”statliga bordeller”. Denna uppsats har för avsikt att bereda väg för att det finns ett samband mellan en legal sexhandel och trafficking och att det därför inte är möjligt att tala om en frivillig prostitution. Syftet har varit att undersöka vilka instituerande normer som går att urskilja i EU:s förhållningssätt gentemot traffickingproblemet inför Fotbolls-VM i Tyskland samt hur dessa återspeglar svenska respektive tyska värderingar. Uppsatsens problem vilar i det institutionella perspektivet med fokus på svårigheten att integrera den europeiska unionens medlemsländer. I Uppsatsen genomförs en diskursanalys för att fastställa hur EU, Sverige och Tyskland ser på trafficking samt en idéanalys för att kartlägga vart unionen och länderna har sina ideologiska hemvister i prostitutionsdebatten. När det gäller Europaparlamentet konstateras att dess syn är en kompromiss/sammanslagning av det som Hoffmans integrationsteori beskriver som ”nationella traditioner och situationer”. Detta genererar att man väljer att konstatera och stanna vid den minsta gemensamma nämnaren i förhållande till Sverige och Tyskland. EU-kampanjen uttrycker sig med en väldig bredd och lämnar öppet för nationella tolkningar vilket, eftersom uppsatsen konstaterar att de tyska och svenska bilderna skiljer sig väsentligt åt, måste ses som ett måste för att överhuvudtaget kunna få till stånd någon form av integrerat samarbete. Parlamentets syn på trafficking följer den tyska inställningen i större utsträckning än den följer den svenska, även om detta påvisas med minsta möjliga marginal. Utfallet visar tydligt att den svenska synen använder sig utav de abolitionistiska argumenten medan den tyska är starkt influerad av Sex Workers Rights-rörelsen. Däremot går det inte att påvisa att EU-parlamentet influeras mer eller mindre av någon av idelatyperna.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal. Böckerna skiljs främst åt i synen på statens storlek och individens eget ansvar.

Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som tyskar än före detta västtyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna. Samtliga är överens om att murens vara eller icke vara inte har påverkat vardagslivet i större grad. Intresset för Östberlin har varit knappt. Samtliga gläder sig över att muren rivits, även om man inte är nöjd med resultatet i alla lägen. Alla utom en är överens om att det finns kulturella skillnader mellan de före detta öst- och västtyskarna. Man är dock inte överens om vad som skiljer dem åt och varför. Ingen utom en från den yngre generationen anser att man idag kämpar för gemensamma politiska värderingar, men att man borde jobba för att sträva åt samma håll.

Lärande bygger på en process baserad på erfarenheter, där kunskap utvecklas när nya situationer upplevs. Förvärv har länge varit ett vanligt, men också problematiskt, expansionssätt. Forskning visar att antalet lyckade förvärv inte ökat nämnvärt trots att erfarenheten i området blivit större. Den här uppsatsen behandlar hur integrationsstrategierna ser ut i ett kraftigt expanderande friskvårdsföretag, samt hur de skiljer sig åt mellan länderna Sverige och Tyskland. Därefter undersöks hur lärande används i företaget samt om och hur det påverkar integrationsstrategierna. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med förvärv på företaget. Resultatet visar att integrationsstrategierna inte skiljer sig åt mellan tyska och svenska förvärv. Däremot finns olika faktorer som påverkar olika vid den faktiska integrationen, som exempelvis företagets rykte och historia. Lärandet används i stor utsträckning vid förvärv i företaget och de arbetar för att bevara och maximera detta genom bland annat dokumentation. Det visas även att lärandet har en påverkan på integrationsstrategierna genom att det förbättrar processerna för integrationen och bidrar till erfarenheter som utvecklar företagets kompetens och kunskap om förvärv.

Hab.-Schr. Würzburg, 1980. / S. 384-430: Quellen-und Literaturverzeichnis.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

No description available.

In 2003 the German constitutional court passed a law that made it possible for federal states in Germany to ban the headscarf for teachers in school which led several of them to do just that. After an indictment of two Muslim women the constitutional court repealed this law and allowed teachers to wear a headscarf in school 2015. This essay takes its starting point in the medial debate that resulted from this court decision. The aim of this study was to examine this debate with a starting point in the general statements and against the background of parts of Casanovas theory of deprivatization and parts of Habermas theories of religion in the public sphere. The first research question asks about central themes in the debate, the used arguments and how they differ between the laws supporter and opponents. The second research question addresses the issue of which role the debaters assign religion in the state. The third question is about how the statements can be better understood by relating them to parts of the theoretical concepts used for this study. This essay investigates these research questions by applying the method of content analysis on eleven debate articles of four major German newspapers. Through the interaction of theories and material the three central themes relation between religion and state, liberalism and freedom of religion could be identified. Some arguments on these themes which were common include the classification of religion as something negative or positive in the public sphere, the denial of religious individuals to meet liberal requirements and the requirement of equality which is guaranteed by freedom of religion. While this study shows that the debaters share some common views on the themes, there are clear differences between the laws supporter and opponents. Furthermore, this study concludes that while the laws supporter assign religion a role in the public sphere, the laws opponents assign religion to the private sphere even if some of them preferably would like to only assign Islam to the private sphere. Through contemplation of the results by using the chosen theories the understanding of them could be increased.

The thesis treats how the German public libraries originated and how they were affected by the Nazi era. It deals with how the library system began to cover the whole nation, and describes the struggle between public libraries and commercial and religious ditto. It also treats the weedings out and what happened to the staff and the stocks between 1933 and 1945.Furthermore it gives a picture of what books one could find in a German public library,and how these volumes were catalogued and classified. Moreover it describes how thelibraries managed during the Second World War, and ends by giving some topics fordiscussion and asks questions that additional research might be able to answer.

Introduction:  If a person uses many different drugs at the same time it can be termed “polypharmacy”. Polypharmacy is mostly seen in the elderly and often associated with negative aspects of drug treatment. Some negative consequences of using many drugs are a higher risk of drug-drug interactions and side effects and a lower patient compliance. The number of drugs defining polypharmacy can vary. But what does the number really tell? Aim:  The aim of this work is to get a better picture of the medication of the elderly in Sweden and Germany. Which are the most common drugs used by the elderly with excessive polypharmacy (use of 10 or more drugs) in Sweden and Germany? Materials and Methods: A cross-sectional observational study was done using individual based drug dispensing data on elderly 65 years and older from the Swedish Prescribed Drug Register (1,4 million elderly) and Germany’s (AOK) drug register (5,3 million elderly). Period prevalence for the time interval October to December 2010 was calculated. Results:  Many interesting differences were found comparing the drug treatment of the elderly with excessive polypharmacy in Sweden and Germany. In Sweden the most common drugs for this population were paracetamol (56%), acetylsalicylic acid (52%) and furosemide (42%), in Germany the use of torasemide (35%), simvastatin (35%) and pantoprazole (33%) dominated. Differences between the countries can partly depend on how common a disease is in a country, but also which drugs are available as OTC-drugs, the availability of guidelines/formularies and how physicians in a country follow them and differences in the availability of drugs in the market. Conclusions:  When assessing drug use in terms of polypharmacy, the focus should not lie on the amount of drugs; the importance is which drugs are administered. Through international comparisons strengths and weaknesses of different countries’ drug treatment of the elderly can be found. The countries should support each other and make interventions. Hopefully a better drug treatment will be reached.