Background: The most energy efficient houses today are so called passive houses. These houses achieve high energy-efficiency partly by having well insulated walls. U-value describes the amount of heat transfered through a building element, the more insulation, the smaller U-value. A typical passive house wall have a U-value of 0.10 W/m2,°C. The passive houses are primarily made as small family houses and not as a block of apartments. This is partly because the bigger houses often are made of prefabricated walls, which at present times are not made with enough insulation. One construction method common in prefabrication is a sandwich-construction with two layer of concrete surrounding a core of cellular plastic. Skanska is making this type of walls in a factory on Gotland. We wanted to combine the energy efficiency of passive housing with the efficiency of prefabricated sandwich-walls. Aims: To present a suggestion of a sandwich-construction made with concrete and cellular plastic with a U-value below 0.10 W/m2,°C, that could be implemented in the factory on Gotland. Methods: By analyzing systems of today we developed two different models that have a U-value below 0.10 W/m2,°C. The first system was developed from a system used in Skanska’s factory on Gotland and the second one was based on a system delivered by Halfen DEHA. This was made through empirical tests and theoretical calculations. We compared the developed systems in terms of the conditions in Skanska’s factory on Gotland. Result and discussion: The system based on Halfen DEHA needs a larger amount of shackles, than the system developed from Skanska’s present system. This leads to the need of thicker insulation to achieve the desired U-value. The reason is that the Skanska-based system uses a combination of shackles and cellular plastic to carry the loads of the coating layer while the Halfen DEHA depends on the shackles alone. We believe that the first of our two developed systems is the best in terms of the ease in adopting to the production method in Skanska’s factory. The second system is safer in terms of controlling the production and has the possibility to have an air gap. Conclusion: In the rapport we present a sandwich-construction system that has a U-value below 0.10 W/m2,°C, that we believe would work for prefabrication of wall structures and could be easily adopted in Skanska’s factory on Gotland.

Inom dagens byggande i Sverige ställs allt högre krav på den värmeisolerande förmågan hos klimatskärmen i de hus som byggs. Detta ställer i sin tur högre krav på konstruktionerna och medför även ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hårdare kraven på energi- och fuktdimensionering innebär alltså att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering. Vi har här försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan påverka energi och fukttillståndet hos en byggnad med utfackningsväggar, med fokus på reglar i fält. Till undersökningen användes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren på Clarus arkitekter. Med hjälp av dessa gjordes tredimensionella energiberäkningar som visade dels att valet av material kan ha mycket stor betydelse både för energiförluster och fukttillstånd, samt att sambanden inte nödvändigtvis behöver vara enkla. Valet av reglar har mycket varierande betydelse beroende på hur väggen är uppbyggd. Genom en laboration undersöktes skillnaden mellan slitsade och oslitsade ytterväggsreglar för att ge ökad förståelse och verifiera noggrannheten av beräkningarna jämfört med en verklig vägg. Det sista visade sig svårt att uppnå, men det var tydligt att slitsarna hade mycket stor betydelse för temperaturfördelningen i en vägg. / Construction of Swedish buildings today places higher demands on the heat-insulating capacity of the building envelope in the house built. This in turn places higher demands on the structures and also creates new problems. Standard solutions that previously worked well are being replaced by new, sometimes untested, solutions. The tougher demands on energy and moisture design means that the choice of substrate material is of greater importance than before when designing buildings.Here we have tried to give a realistic view of how the choice of studs can affect energy and humidity conditions of a building with curtain walls, focusing on studs in the field. The survey used reference objects projects in the form of drawings provided by the supervisor at Clarus Architects. Using these, three-dimensional calculations were made showing firstly that the choice of material can be of great importance both for the energy and moisture, and secondly, that the relationship is not necessarily simple. The importance of the choice of studs varies depending on how the wall is built. By a laboratory experiment, the correlation between slotted and unslotted outer wall studs was examined to provide greater understanding and verifying the accuracy of the calculations compared to a real wall. The last task proved difficult to achieve, but it was clear that the studs had great significance for the temperature distribution in a wall.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>This report intends through a case study to investigate if lightweight concrete is</p><p>appropriate as main material in the outer wall of a seven storey residential building.</p><p>A technical design is carried out in accordance with the definitions and requirements</p><p>for passive houses, given by FEBY’s1 <em>“Demand specification for passive houses”</em>.</p><p>A literature review is also carried out for a comparison between regular bolt wall and</p><p>light weight concrete wall, with a focus on the safety of moisture.</p><p>The lightweight concrete block used in the report is as a celblock produced by the</p><p>company H+H Sweden AB.</p><p>The methods used have resulted in compliance with requirements and</p><p>recommendations from authorities. Calculations of energy, noise and moisture risk</p><p>assessment has been carried out.</p><p>The work has resulted in the conclusion that the lightweight concrete itself is not</p><p>able to isolate in the extent necessary to obtain chosen U-value of 0,1 W/m2 ° C,</p><p>without getting to thick. Therefore additional insulation is needed. There are few</p><p>relevant reference objects built with only light weight concrete. A villa in Lomma,</p><p>Sweden, has been designed but is not yet built. The house has no additional</p><p>insulation and the climate screen consists only of light weight concrete and plaster.</p><p>The multi storey building designed within this report has generally large windows,</p><p>also to the north, which in passive house context is unusual. The large window areas</p><p>result in greater thermal bridges around the windows and greater losses of heat</p><p>through transmission.</p><p>As compensation a very low U- value of 0,1 W/m2 ° C was set as a prerequisite from</p><p>the start ensuring a positive energy balance. This action has proved necessary when</p><p>implemented energy balance calculation resulted in the heating demand of 42</p><p>kWh/m2 per year. Maximum allowable energy for a passive house is according to</p><p>FEBY under 50 kWh/m2 per year.</p><p>There are several advantages identified when using light weight concrete. All</p><p>problems related to moister are avoided with this completely mineral material. Light</p><p>weight concrete offers good thermal insulation by its porosity. It has heat storing</p><p>properties during the winters. The material is fireproof and free from chemicals.</p><p>Together with additional insulation a quiet and healthy indoor environment is</p><p>derived.</p><p>It has been difficult to find potential risks of using concrete in the climate screen of</p><p>a passive house. Passive house technology is relatively new, and passive house</p><p>technology with concrete is even newer. In fact, the villa in Lomma is said to be the</p><p>first in Sweden carried out in light weight concrete. A minor estimation upon the</p><p>costs of a the insulated light weight concrete wall, contra a wood bolt wall has proved</p><p>the light weight concrete wall to be twice as expensive. Perhaps the future will prove</p><p>risks that have not yet been revealed?</p>

<p>Detta examensarbete beskriver arbetsprocessen med att ta fram ett webbverktyg som ska hjälpa arkitekter som är i skisskedet av ett passivhusprojekt att förverkliga sitt projekt på bästa sätt.</p><p>Det politiska klimat som råder i världen och framförallt Sverige idag manar tillen kraftig sänkning av energiförbrukningen och därigenom koldioxidutsläppen. Detta gäller inte minst för den svenska bostadssektorn som normalt sägs stå för 40 % av Sveriges totala energiförbrukning. Ett av medlen för att sänka denna energiförbrukning är att bygga fler passivhus samt att omvandla befintliga hus till passivhus. Problemet är att många arkitekter och byggherrar inte har någon erfarenhet av passivhus och vågar därför inte starta upp denna typ av projekt. Detta examensarbete syftar till att ta fram ett verktyg som hjälper arkitekter m.m. att utforma denna typ av byggnad, tyngdpunkten ligger på skisskedet.</p><p>För att få fram lämplig utformning på verktyget så gjordes litteraturstudier,studier av genomförda passivhusprojekt i Sverige samt intervjuer med folk ibyggbranschen som alla har olika erfarenheter av passivhus.</p><p>Resultatet av detta arbete mynnade ut i en checklista med frågor som arkitekten bör ställa sig i skisskedet av ett passivhus, ett guidedokument som ger tips, råd och till viss del svar på de frågor som ställs i checklistan samt enenergiberäkning. Detta omformades sedan till ett webbaserat verktyg, Passivhusguiden.</p><p>Det verkliga resultatet av detta arbete är för tidigt för att sia om eftersom detinte går att utvärdera än i vilken omfattning arkitekter kommer att använda sig av det samt vilken påverkan det får för antalet byggda passivhus samtkvaliteten på dessa. I övrigt så uppfyller resultatet till stor del det förväntade.</p> / <p>This final thesis describes the work process to develop a Web Tool that willhelp architects who are in the sketch stage of a passivehouse-project to realisetheir project in the best possible way.</p><p>The political climate that is prevailing in the world today, especially in Swedencalls for a sharp reduction of energy consumption and thus carbon dioxideemissions. This applies not least for the Swedish housing sector, whichnormally is said to account for 40% of Sweden's total energy consumption. One of the means to reduce this energy consumption is to build more passive houses and to convert existing house to it. The problem is that many architects and developers have no experience of passive houses and dare not therefore to start up this type of project. This final project aims to develop a tool to help architects, etc. to design this type of buildings, the emphasis is on the sketch stage.</p><p>In order to get the appropriate design of the tool was, literature studies, studies of already accomplished passivehouseprojects in Sweden and interviews with people in the construction industry done, which all have different experiences of passive house.</p><p>The result of this work resulted in a checklist of questions that the architectshould ask themselves in the sketch stage of a passive house, a guidedocument that provides tips, advice and answers to some of the addressed questions raised in the checklist, and an energy calculation. This was reshaped then into a webbased tool, Passivhusguiden.</p><p>The real result of this work is too early to predict because it is not possible toevaluate to which extent the architects will make use of it, and the impact it has on the number built passivehouse´s, and the quality of these.</p>

Rapporten behandlar en jämförande studie mellan en   statisk beräkningsmodell för energi mot en dynamisk modell. För att dessa ska   kunna vara jämförbara har båda modellerna samma ingående variabler. Den   statiska modellen har utförts för hand och den dynamiska modellen har utförts   med hjälp av ett beräkningsprogram. Den tidigare forskningen behandlar i   huvudsak hur väl beräkningsprogrammet stämmer överens mot verklighet   alternativt hur detta skiljer sig åt mot andra beräkningsprogram. Energiberäkningar   ska följa de standarder som har satts upp för hur beräkningar av energiåtgång   ska utföras, samt de faktorer som påverkar denna, oavsett om en statisk   modell eller en dynamisk modell används.   Rapporten tar inte hänsyn till om konstruktionen som   sådan uppfyller kraven från BBR, utan ser endast till beräkningarna som   sådana.   Resultaten visar på skillnader i beräkningarna men   den stora skillnaden ligger i hur modellerna har hanterat återvinningen av   ventilation i konstruktionen. Anledningen till detta ligger i att den statiska   modeller ser till det sammanlagda behovet över hela tidsperioden och inte   till den enskilda beräkningstimman. Arbetet med att göra detaljerade och   noggranna energiberäkningar är tidskrävande och kräver relativt stora mängder   data varför det blir ineffektivt att utföra dessa för hand. Likväl är det   tidskrävande att rätta eller ändra i handberäkningar. Men det kan ändå finnas   ett intresse att utveckla studien genom att ställa det mot ett verkligt fall.   Att studera vilken beräkningsmetod som är mer tillämplig för verkligheten. / The   report is a comparative study between a static, simplified model for energy   calculations against a more complex and dynamic model. To be able to compare   these two models against each other the same set of variables have been   chosen. The static model has been done by hand and the dynamic model has been   calculated in a software meant for this. The previous research mainly deals   with how well the calculation program performs in comprising to the real   world or against other similar programs. Energy calculations, regardless of   whether a static model or dynamic model is used, should be executed in   accordance with the international standards setup for calculating a   building's energy performance and the factors that affect it.   The   report does not take into account whether the construction as such meets the   requirements of BBR, but only study the calculation methods and results.   The   report does not take into account whether the design as such meets the   requirements of BBR, but only looks at the calculations as such. The work of   making detailed and accurate energy calculations is time-consuming and   requires relatively large amounts of data, which makes it ineffective to do   these by hand. Thereto it is time-consuming to correct or change in hand   calculations. However, there might be interesting to expand the study to   include a case from the real world, and set the two calculation models   against it and see which is more applicable to reality. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.

Ett isoleringsmaterials teoretiska isoleringsförmåga undersöks med tester som utförs i laboratoriemiljö, vilket skiljer sig avsevärt från verkliga förhållanden. Syftet med detta examensarbete är att forska om vilket U-värde isoleringsmaterial har under verkliga förhållanden. Två frågeställningar har formulerats: Vilket behov finns det av att testa isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga? Vilken metod är mer lämplig för att undersöka isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga, att studera uppvärmningsbehov hos befintliga byggnader eller hos experimentmoduler? Studien har påvisat ett teoretiskt behov av att studera verklig isoleringsförmåga. En metod för jämförelse av befintliga byggnaders verkliga uppvärmningsbehov har tagits fram och ett experimentförslag med testmodul har designats. Slutsatsen är att det föreligger ett teoretiskt behov av att studera isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga, samt att studie av uppvärmningsbehovet hos experimentmoduler är den mest lämpliga metoden för att undersöka verklig isoleringsförmåga. / In recent decades, the increasing requirements of energy use in buildings have resulted in a demand for more well-insulated and airtight structures.The theoretical insulation capacity of an insulating material is determined during tests performed in a laboratory environment. The problem is that these conditions differ significantly from real conditions.The purpose of this thesis is to investigate the U-value of insulating materials in real conditions. The thesis does not include execution ofexperiments. Furthermore, the study is limited to Swedish conditions and two insulation materials: polyurethane and mineral wool. For this purpose,two problem statements have been formulated: • What is the need for testing insulating material’s true insulating abilities? • Which method is more suitable for examining insulating material's true insulating ability, studying the heating needs of existing buildings or experiment modules? The study was based on literature studies where the following information and data were studied: • Previous studies on the insulating ability of insulating materials • Existing methods for comparing the actual heating needs of existing buildings • Calculation methods for theoretical heating needs, structural strength and building-related physics • Swedish climate conditions and Swedish requirements for buildings The study has shown that previous research on true insulating ability is lacking and that previous comparisons of insulating ability do not take actual conditions into account. Furthermore, the study has found an absence of existing methods for comparing the actual insulation capacity of existing buildings. Verified methods for assessing the actual energy use of buildings, in combination with the energy calculation method, have been used to create a method for comparing the actual heating needs of existing buildings. Finally, an experimental proposal with a test module has been designed. The design includes drawings, design requirements and expected energy requirements for two different insulation materials.The conclusion is that there is a theoretical need to study the actual insulating ability of insulating materials, and that studying the heating requirements of experimental modules is the most appropriate method for investigating real insulating ability.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge. Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm. Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts. Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys. Med hjälp av offentliga handlingar från stadsbyggnadskontoret så som plan – sektion – fasadritningar har vi mätt nödvändiga mått som vi knappat in i programmet. Även information som byggnadsmaterial, läge på byggnaden och uppvärmningssystem har varit nödvändiga. Jämförelse mot BBRs krav har gjorts automatiskt i programmet och det är sådan slags information vi utgått ifrån.  Då vi i denna analys valt att fokusera på klimatskal där tak, golv, väggar, fönster och dörrar ingår visar resultatet att lägre u-värden på byggnadsdelar bidrar till lägre energianvändning. Studier visar att ca 35 % av värmeförlusterna är via fönster, och detta överensstämmer med byggnaden som denna analys är baserad på. Som lösning till detta har vi valt att byta fönster till 2-glas fönster med isolleruta vilket har betydligt lägre u-värde än de vi har idag. Vi vill även förbättra karmen och fogen kring fönstren för att minska transmissionsförlusterna och eventuella drag i bostäderna, vilket i sin tur leder till bättre komfort och skönare atmosfär. Detsamma gäller yterdörrarna som behöver bytas för att hålla värmen inne. Utvändig isolering i ytterväggen bidrar även med förbättringar kring u-värde och energianvändning. Originalhuset visade att byggnadens genomsnittliga U-värde ligger på 0,656W/m2K och energianvändningen ligger på 96 kWh/m2 per år. Enligt BBRs krav för äldre byggnader ska u-värdet ligga på 0,400W/m2K och energianvändningen på 90kWh/m2 per år. Energibalansberäkningen visar nya värden på byggnaden, vilket är totala u-värde på 0,409 W/m2K samt energianvändningen på 64 kWh/m2. / This degree project has been written in collaboration with Värmex AB, with the generous help of Anders Ericsson as our fellow adviser and Peter Hansson (Sweco) our mentor from the Royal institute of technology located in Haninge.   Today we find questions pertaining to energy consumption in apartment blocks of real significance; with each building project a declaration that shows the amount of energy consumed is of outmost importance. We strive to reduce energy consumption in apartment blocks by 50 % until year 2050. In this degree thesis, we aim to describe measures and solutions to lower the consumption of energy in a specific apartment block located in Nacka, Stockholm.   This building has been standing quite untouched and unmarked since 1949, yet it is still in compliance with the demands stated by BBR concerning energy efficiency, in large because of its climate shell. Sources show that greater parts of its outer shell for example the front, should have been repaired during the first 30 years, and the matter is still to be solved. The use of a computer software VIP-Energy has enabled us to state a hypothesis. With the help of public documents from Housing And Urban Development Town Building Office (HUD) giving us an overview of the different dimensions of the building, we've been able to plot all this data into the software. Information such as building materials, location, heating systems have also been necessary in our analysis. Results are automatically compared to the demands required by BBR. It is through experimentation of this data that we have been successful in collecting our results.  In the analysis, we chose to focus on the climate shell that constitutes: roof, floors, walls, windows and doors. Our results show that lower U-values conduce better energy efficiency. Studies show that almost 35 % of energy loss in a building is caused by the windows of the building, this this is consistent with the building which this analysis is based on. We have solved this by changing sheet glass that is energy efficient. We also aim to change the frame and seams surrounding the windows, in order to lower transmission losses and possible draughts in the apartments. This will result in hopefully a higher degree of comfort and refreshing atmosphere. The same changes apply to entry doors in order to keep energy loss to a minimum. Also an external insulation in the outer wall contributes to improvements on u-value and use.  The original building shows an average U-value of 0,656W/m2K and the energy consumption is 96 kWh/m2 per year. According to BBR, older buildings should have a U-value of 0,400W/m2K and an energy consumption of 90kWh/m2 per year. Energy balance calculation show new values for the building were the u -value should be set to 0,409W/m2K, and energy consumption should be set to 64kWh/m2.

Bostadsbristen i Sverige påverkar 75% av alla kommuner. För att kunna lösa krisen snabbt och effektivt bör byggbranschen ta nya idéer och byggteknik på allvar. Att bygga bostäder av fraktcontainer innebär att bygga snabbt och miljövänligt.Denna typ av projekt behöver utveckla för att anpassa det till det svenska hårda vädret och uppfylla kraven som ställs av boverket BBR. Isolering av en containeryttervägg anses som ett problem när det gäller denna typ av projekt. För att flera ska bygga bostäder av fraktcontainer behöver problemet att lösa. Genom att samla in information och ta inblick i redan byggda bostäder av fraktcontainer ska två olika alternativ för ytterväggars isolering jämföras. Risk för köldbryggor, U-värde och kostnad ska jämföras. / In Sweden, 75% of municipalities are affected by a shortage of housing. To solve the housing crisis, the construction industry must adopt effective and innovative construction techniques and methods. By building housing out of shipping containers, the result will be fast, environmentally friendly, and costeffective. However, this type of housing needs a building technique developed and adjusted for the harsh Swedish climate and fulfill the National Board of Housing, Building, and Planning requirements. One significant problem hindering the process of this project is isolating the container’s exterior wall. Solving this problem will encourage the construction industry to build this type of housing. Through data collection and considering shipping container housing built already, this paper will make a comparison between two different options for wall insulation will be compared. Further the U- value, costand thermal bridges risk will be compared.

Detta arbete har som intention att ge en bra grund för att kunna välja vilket av programmen BISCO eller THERM som är bättre för att beräkna värmegenomgångskoefficienten U, för fönster. Syftet är formulerat utifrån att standarden EN ISO 10077-2:2012 har ersatts med den uppdaterade versionen EN ISO 10077-2:2017 där en stor skillnad är introduktionen till en ny beräkningsmetod. Denna nya beräkningsmetod är baserad på en fysikalisk teoretisk modell vid namn strålningsmodellen. BISCO möjliggör beräkning enligt båda modellerna med hjälp av en tilläggsmodul och är därför en del av syftet att jämföra numeriska resultat från båda metoderna. Syftet med denna rapport är att finna och jämföra för- och nackdelar med att beräkna U-värdet för fönster i respektive program. Samt undersöka hur beräkningsresultaten skiljer sig åt mellan programmen med och utan beräkning enligt strålninsgmodellen. Först görs en kvalitativ jämförelse om hur programmen används och sedan en kvantitativ jämförelse baserat på beräkningsresultat. I båda programmen räknades det på tre olika fönsterprofiler där karmarna var av trä, PVC och aluminium. Resultatet visade på att fler fördelar finns hos användandet av BISCO däremot är tidsåtgången lite större vilket beror på att programmet inte är bra anpassat för att göra ändringar i efter att man påbörjat en beräkning. Om behovet inte finns att få mer korrekta beräkningar enligt strålningsmodellen rekommenderas THERM som verktyg eftersom tidsåtgången är relativt mindre och är mindre komplex att använda. Beräkning i THERM har gett något högre värden på U än för beräkningarna i BISCO. Skillnaden med och utan strålningsmodellen är inte stornär man jämför resultaten i BISCO, däremot är det en liten skillnad gentemot THERM. / This bachelor thesis has the intention to give a good ground for selection of which calculation software, BISCO or THERM, is better for calculating the thermal transmittance U, for windows. The purpose is formulated based on the updated version of the standard EN ISO 10077-2:2012 named EN ISO 10077-2:2017. Were the big difference between these versions is the new method for calculating the heat transfer inside air cavities of the window which is based on the radiosity method. BISCO gives the user the possibility to calculate a U-values of windows with or without the new calculation method. This makes it a good program for comparing the calculation using the new and old model. The purpose of this report is to find pros and cons with calculating the U-values for windows in the above mentioned software’s. Also to investigate how the calculation results differ from one another with and without the radiosity method. First a qualitative comparison is made of how the software’s are used and then a quantitative comparison based on the calculation results. In both BISCO and THERM, three different profiles are used where the frames are made of wood, PVC and aluminum. The result showed that more pros are found using BISCO but more time is needed using it. Reason being that the software is not adapted for making changes after calculation already as been done. If there is not a need of more correct results according to the radiosity method, then it is recommended to use THERM because it requires relatively less time and is less complex. Calculations in THERM gave slightly higher values of the thermal transmittance then the ones calculated in BISCO. The difference with or without the radiosity method is not big at all when comparing in BISCO. However it is a little difference when comparing with results from THERM.