In 2011 Storvreta IK installed two solar collector systems in order to reduce the club’s electricity demand for domestic hot water. However, electricity use from 2012 to 2015 shows that the expected reduction in the electricity demand has not occurred. This project investigates the solar collector systems and the heat demand of Storvreta IK’s buildings in order to explain the “failure” in electricity savings. The results of the simulations show that the heat production of the solar collectors is lower than Storvreta IK’s expectations. This could be explained by that the domestic hot water is not used as much as Storvreta IK thought and the system is therefore over-dimensioned for their need. The rebound effect could be another reason to why the electricity saving is lower than expected.

Rapporten behandlar energieffektivisering av Villa Vidas prefabricerade byggelement. I arbetet undersöks hur och med hjälp av vilka material en effektivisering av elementen kan gå till. I slutet av rapporten presenteras sedan det förslag till varje väggtyp som bedömdes som lämpligast att ersätta respektive standardalternativ med.

Arbetet grundar sig på en fastighetsägares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas på så sätt att detaljplan följs. På vägen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkända energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie.  Tomten som behandlas är en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som närmar sig femhundra år bär på en lång historia och byggnaderna inom kvarteret är klassade som värdefull bebyggelse eller särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stämplat hela området som lagskyddade kulturlager vilket kräver ytterligare försiktighetsåtgärder. Stadens historia har tillsammans med dessa bemärkelser kraftigt kommit att påverka utformningen av ett nytt flerbostadshus.

Ett fönsters värmeisolerande egenskaper är nödvändiga att känna till för den som köper fönstren eftersom det ställs krav på en byggnads energianvändning vid ny- och ombyggnation. Det är även en kostnadsfråga då energi för att värma eller kyla byggnader måste betalas för. Ett fönsters värmeisolerande egenskaper beskrivs med dess U-värde. För fönster som tillverkas i fasta mått kan ett U-värde antingen mätas eller beräknas enligt standarder och sedan uppges för beställaren av fönstret. När fönster inte tillverkas i fasta mått blir det en tidskrävande procedur att för varje nytt fönstermått beräkna eller mäta fönstrets U-värde. Syftet med detta arbete var att utifrån U-värdesberäkningar för flera olika måttkonfigurationer av fönstermodellen "A" som tillverkas på måttbeställning av "B" fastställa sambandet mellan dess geometri och dess U-värde. Fönstret är ett renoveringsfönster som monteras i en byggnads befintliga fönsterkarmar. Genom att fastställa sambandet mellan geometri och U-värde fastställs hur fönstrets totala U-värde påverkas av den karm som det monteras i. Tanken var att "B" skulle kunna använda resultaten för att ange fönstermodellens U-värde vid beställning av ett specifikt mått. Resultatet kan också vara intressant för andra fönstertillverkare, köpare av fönster, konsulter, ackrediteringsorgansitationer och fönsterbranschen i stort. Dels eftersom sambandet mellan fönstergeometri och U-värde fastställes, men även då arbetet ger en ingående beskrivning av hur aktuella standarder kan användas. Fönstrets U-värde beräknades enlig SS-EN ISO 10077-1 och karmens U-värde beräknades enligt SS-EN ISO 10077-2. Glaskassettens U-värde var känt sedan tidigare och beräknades inte i detta arbete. Mjukvara användes för att beräkna karmens U-värde.' Resultatet visade att fönstermodellens U-värde minskar då dess area ökar. Det visade också att rektangulära fönster fick ett lägre U-värde ju mer kvadratiska de blev till formen. Detta gällde oavsett om fönsterhöjden var större än fönsterbredden och vice versa. Höga fönster hade ett lägre U-värde än låga fönster på grund av att karmen hos denna fönstermodell hade olika U-värden på sidorna och upptill och nedtill. Diagram har tagits fram på fönstrets U-värde i olika geometrier, storlekar och utföranden. Det visade sig att standarderna som användes är bättre lämpad för att jämföra olika fönstermodellers U-värden snarare än att undersöka hur en enskild fönstermodells U-värde förändras med dess geometri då standarderna i vissa avseenden inte tar hänsyn till fysikaliska lagar. För att noggrannare undersöka hur ett fönsters storlek och geometri påverkar dess U-värde bör framtida studier fokusera på att utföra värmetekniska simuleringar, snarare än att räkna enligt standarderna som använts i detta arbete. / The thermal insulation properties of a window are essential to know for the purchaser since there are energy use regulations concerning construction of new buildings or those undergoing deep renovations. It’s also a matter of cost since energy for heating and cooling a building must be paid for. The thermal insulating properties of a window is described with its U-value. The thermal properties for windows produced in fixed sizes could be measured or calculated according to standards and be presented to the purchaser of the window. When windows are not manufactured in fixed sizes a great deal of work must be done to calculate or measure the U-value for each individual window size. The purpose of this report was to establish the relationship between the geometry and the U-value for the window model "A" which is manufactured in customer requested sizes by "B". The establishment of the relationship between U-value and geometry was accomplished through U-value calculations for different size configurations of the window. The window is a renovation window which is mounted onto a buildings already existing window frames. By establishing the relationship between the geometry and the U-value, it can be known how the U-value of the window is affected by the frame it is mounted on. The idea was that "B" would be able to use the results to be able to specify the U-value when receiving an order of a window of a specific size. The results could potentially be of interest to other window manufacturers, purchaser of windows, consultants, accreditation organizations and the window industry in general. Partly because the relationship between the window geometry and its U-value is established, and partly because the thesis gives an in depth explanation of how relevant standards can be used. The U-value of the window was calculated in accordance with SS-EN ISO 10077-1 and the U-value of the frame in accordance with SS-EN ISO 10077-2. The glazing part of the window was already known and therefore not calculated in this work. Software was used to calculate the U-value of the frame. Results showed that the U-value of the window model declined when its area increased. It also showed that rectangular windows got a lower U-value as it becomes more square shaped. This applied regardless of if the window height was greater than the window width or vice versa. Tall windows had a lower U-value than short windows because the upper, lower, and side members of this window models frame had different U-values. Diagrams have been produced showing the U-value of the window model in different geometries, sizes, and designs. It turned out the standards that was used is better suited to compare different window models U-values rather than to investigate how the U-value of a specific window varies with its geometry because the standards in some regards does not consider physical laws. To more accurately investigate how a windows size and geometry affects its U-value further studies should focus on performing heat transfer simulations, rather than calculate according to the standards that was used in this paper.

This pre-study investigates the possibility of U-value measurements through an acoustic method. A hypothesis about an acoustic model built on acoustic theories combined with U-value theories is presented to answer the questions:•Can U-value theory be combined with acoustic theories?•Can the coefficient of heat be affirmed trough an acoustic measurement?The idea for this dissertation begun with a logical idea in mathematical similarity, between the coefficient of heat transmission units and sound intensity units. The U-value theory is based on assumptions such as initial resistance for inner walls and initial resistance for outer walls. The resistance in the material is interpreted through sound intensity theory.The argument is built upon mass law theory, which means if the frequency or thickness of the material layer doubles it implies an increase of sound reduction by 6 dB. Six different materials; foam, glas fiber insulation, MDF, gypsum, concrete and glass are being investigated through Insul 7 simulations. A practical lab assessment with two glass fiber insulation boards with different density is presented. These fiberboards were received from Saint-Gobain Isover, with alredy measured density and lambda value.The conclusions are drawn from simulations, practical lab testing and different theories. This dissertation confirms that it´s possible to use an acoustic model for U-value measurements, but the hypothesis need a further investigation. That means that the hypothesis is based on mass law theory only and the second degree effects are not calculated in this model. In other words, the model will most probably work better for materials with low density and will be less reliable on materials with high density.

Den 1 september 2020 trädde den konsoliderade versionen av Boverkets Byggregler BBR 29 i kraft. En stor del av skillnaden från föregående version var det ökade kravet på energihushållning. Det nya kravet som fastställts innebär att U-medelvärdet är sänkt från 0,4 W/m2K till 0,3 W/m2K. Detta är ett mått på hur väl en byggnad är isolerad. Företaget Kontio expanderade till Sverige från Finland för snart fyra år sedan. De säljer framförallt fritidsboende och småhus byggda av egentillverkade timmerstockar med korslimmad arktisk furu i olika dimensioner. Deras hus säljs på den finska marknaden, men i Sverige har endast vissa timmerdimensioner klarat det gamla kravet från BBR 28. Med det nya kravet måste klimatskärmen anpassas till den nya kravbilden. Tak och golv är färdigprojekterade med låga U-värden, därför finns den största möjligheten för anpassning i väggkonstruktionerna. Med hjälp av givna förutsättningar togs ett antal väggkonstruktioner fram för beräkning av U-värdet. Dessa gav upphov till olika typlösningar som varierar med, förutom väggkonstruktionen, fönstertyper och minskade fönsterareor. Framräknat U-värde för väggkonstruktion låg till grund för beräkning av U-medelvärde tillsammans med U-värde för fönster, golv och tak. Ändringar i väggkonstruktioner kan resultera i en förekomst av fuktproblem. Därför testas dessa med hjälp av en Glaser-tabell som undersöker genom stationära beräkningar huruvida det föreligger någon risk i framtagna väggkonstruktioner. Detta projekt analyserar även för- och nackdelar med timmer i furu och dess värmelagrande funktion som beror på en hög värmekapacitet. Med utgångspunkt i litteraturstudien analyseras och utreds var i konstruktionen man med störst fördel placerar den massiva timmerstrukturen i förhållande till värmeisolering. Alla väggkonstruktioner behövde göras om utom 275 där endast fönstertyp ändrades till de med lägre U-värde. Vid anpassning av väggkonstruktioner med timmerdimension 135 och 205 krävdes mer omfattande åtgärder. Genom att isolera väggarna, ändra fönstertyper och minska fönsterareor kunde kravet på U-medelvärde nås på olika sätt. Ingen av dessa vägguppbyggnader uppvisade tecken på fukttekniska problem. / On September 1, 2020, the consolidated version of the National Board of Housing, Building and Planning's Building Rules BBR 29 took effect. A large part of the difference from the previous version was the increased demand for energy management. The new requirement that has been established means that the mean U-value has been reduced from 0.4 W/m2K to 0.3 W/m2K. This is a measurement of how well a building is insulated. Almost four years ago, the company Kontio expanded to Sweden from Finland. They mainly sell holiday homes and living houses built from self-made logs with cross-laminated arctic pine in various dimensions. Their houses are sold on the Finnish market, but in Sweden only certain timber dimensions have met the old requirement from BBR 28. With the new BBR 29, the building shell must be adapted to the new requirement. Ceilings and floors are pre-designed with low U-values and for this reason further improvements are best made in the wall construction. Using the given conditions, a number of wall constructions were developed for calculating the U-value. These gave rise to different type solutions that vary with, in addition to the wall construction, window types and reduced window areas. Calculated U-value for wall construction was the basis for calculating the mean U-value together with the U-value for windows, floors and ceilings. Changes in wall constructions can result in the occurrence of moisture problems, therefore these walls are tested using a Glaser-table which examines, by stationary calculations, whether there is any risk in the adapted constructions. This project also analyzes the advantages and disadvantages of pine timber and its heat storage function due to its high heat capacity. Based on the literature study, it is analyzed and investigated where in the construction the massive timber structure is placed with the greatest advantage in relation to the thermal insulation. All wall constructions needed to be adapted except 275 where only the window type was changed to those with a lower U-value. When adapting wall constructions with timber dimensions 135 and 205, more extensive measures were required. By insulating the walls, changing window types and reducing window areas, the requirement for the mean U-value could be achieved in various ways. None of these wall constructions showed signs of moisture technical problems.

Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas. Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern. För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts. Resultaten från de båda programmen visar att vilken av de två konstruktionerna som valts inte bör ha någon påverkan på inomhusklimatet. / A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electric devices in the house. Special requirements need to be followed if you want to call the house a passive house. We did a survey on three different passive house projects to investigate the tenants opinion about the indoor climate. The chosen projects are located in Värnamo, Frillesås and Glumslöv. The result of the survey shows that the tenants in Frillesås are very satisfied, while more than 50 % of the tenants in Glumslöv think it’s too hot in the summer and too cold in the winter. To investigate if the construction has any effect on the indoor climate, we did calculations and simulations in the computer programs VIP+ and IDA. The result from both of the programs shows that the chosen construction should not effect the indoor climate.

<p> </p><p>Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas.</p><p>Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern. <strong></strong>För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts. Resultaten från de båda programmen visar att vilken av de två konstruktionerna som valts inte bör ha någon påverkan på inomhusklimatet.</p><p> </p> / <p><p>A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electric devices in the house. Special requirements need to be followed if you want to call the house a passive house.<strong></strong></p><p>We did a survey on three different passive house projects to investigate the tenants opinion about the indoor climate. The chosen projects are located in Värnamo, Frillesås and Glumslöv. The result of the survey shows that the tenants in Frillesås are very satisfied, while more than 50 % of the tenants in Glumslöv think it’s too hot in the summer and too cold in the winter.</p>To investigate if the construction has any effect on the indoor climate, we did calculations and simulations in the computer programs VIP+ and IDA. The result from both of the programs shows that the chosen construction should not effect the indoor climate.</p>

Detta examensarbete utreder möjligheten av att bygga ett studentboende med fokus på de tillgänglighetskrav som finns enligt Svensk standard samt specifika materials miljöpåverkan. Byggbranschen har en stor negativ påverkan på miljön när det gäller energianvändning. Arbetet avser att utforma ett förslag i form av ett mer miljömedvetet studentboende samtidigt som det ska vara attraktivt. För att alla lägenheterna ska vara tillgängliga för personer med funktionsförhinder har normal tillgänglighetsnivå använts.

This study was carried out in Backaryd’s church following a proposal from Ankdammen konsult. Backaryd’s church was built more than 200 years ago in Ronneby municipality in Blekinge County. Due to changes in heating methods and energy requirements since the church was built, the church today does not meet the energy and comfort requirements of today’s buildings. The study of the Backaryd’s church aims to investigate the floor construction in the church and to find out what factors may be at risk of moisture damage. The study will analyse the church and mainly the condition of the crawl space. In addition, some improvement measures will be proposed to get a comfortable heating inside the church with an appropriate energy use. Both law and society place high requirements on the preservation of valuable and cultural-historical buildings for future generations. In addition, any changes to churches that have been built before 1939 must be approved by the county administrative board.Results from the study show that relative humidity does not reach critical levels either in the crawl space or the church room. There are also no injuries such as mold and rot attacks on the structure. The inventory is of good quality and lacks damage such as cracks and rots.The writers have come up with the following improvement measures:● An annual entertainment of water management systems in crawl space. ● Cover the stone walls with plastic wrap on the inside and make them as dense as possible. ● Place the base of the panty bottom from below up against the floor beam. ● Insulate the floor structure with mineral wool. ● Place a plastic wrap all over the ground in the crawl space. ● install a dehumidifier. / Studien har genomförts i Backaryds kyrka efter ett förslag från Ankdammen konsult. Backaryd kyrka byggdes för drygt 200 år sedan i Ronneby kommun i Blekinge län. Med anledning av att uppvärmningsmetoder och energikrav förändrats sen kyrkan byggdes uppfyller kyrkan idag inte de komfort och energikrav som ställs på dagens byggnader. För att skapa förutsättningar för att kyrkan ska kunna bevaras och brukas även i framtiden krävs underhåll och restaurering. Studien av Backaryds kyrkan syftar till att undersöka golvkonstruktionen i kyrkan och även till att ta reda på vilka faktorer som kan leda till fuktskador. I studien har analyser av kyrkans och främst krypgrundens skick genomförts. Dessutom kommer några förbättringsåtgärder att föreslås för att få en god komfort inne i kyrka med en lämplig energiförbrukning. Förbättringsåtgärderna är framtagna med hänsyn till att bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga konstruktionen och för att kunna använda det ursprungliga trägolvet. Både lagen och samhället ställer höga krav för bevarandet av värdefulla och kulturhistoriska byggnader till kommande generationer. Kyrkan är skyddad av Kulturmiljölagen och får därför inte ändras så att det kulturhistoriska värdet minskas eller att utseendet och karaktär förvanskas (SFS 1988:950). Dessutom måste alla ändringar av kyrkor som uppförts innan 1939 godkännas av länsstyrelsen.Resultat från studien visar att den relativa fuktigheten inte når kritiska nivåer varken i krypgrunden eller kyrkorummet. Det finns heller inga skador så som mögel- och rötangrepp på konstruktionen. Inventarierna håller en god kvalitet och saknar skador så som sprickor och röta.Skribenterna har kommit fram till följande förbättringsåtgärder:● En årlig underhållning av vattenledningssystem i krypgrunden. ● Täcka stenmurar med plastfolie på insidan för att göra det så lufttät och fukttät som möjligt. ● Placera trossbotten underifrån upp mot golvbjälklaget. ● Isolera golvbjälklaget med mineralull. ● Placera en plastfolie över hela marken i krypgrunden. ● Installera avfuktare i krypgrunden.