201 |
Matematik, ett skolämne som väcker många känslorMånsson, Therese January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare ser på sin egen matematikundervisning i relation till elevernas olika inställningar och attityder till ämnet. Jag har även valt att undersöka hur lärarna själv ser på ämnet matematik och om det är något som eventuellt påverkar deras undervisning. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med sex utbildade grundskollärare alla verksamma i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna till stor del är medvetna om elevers olika attityder till matematik. Detta är något som de försöker ta hänsyn till i undervisningen genom att anpassa den så att alla elever ska få en positiv upplevelse av undervisningen i matematik. Det visar också att lärarens egen syn på ämnet kan ha en både positiv och negativ påverkan på undervisningen. För att redovisa det analyserade materialet delades det in i fyra kategorier som har varit centrala under hela arbetsprocessen: Lärarens självförtroende, elevernas attityder, faktorer som påverkar och undervisning för alla.
|
202 |
Att utveckla lärandet i matematik : En studie i hur lärare genom sin undervisning utvecklar elevers lärande i grundskolans tidigare år / To develop the learning of mathematics : A study of how teachers through education develops pupil´s learning in primary schoolÖlund, Marie January 2016 (has links)
The most important influencing factor in student learning is the teacher. It is not so much what the teacher does, but what the teacher makes his students to do that is important. That is what this study investigates. Which workingmethods are used and how are they varied? It also investigates how formative assessment is used in practice. Which formative elements can be found in the teachers practice and what methods are used? As data collection methods interviews, classroom observations and a student questionare have been used. The results shows that teachers who vary their working methods and who use interactive methods have more positive pupils. The result also shows that the teachers use formative assessment but in varied extent. No teaching method can safely be said to be the best but one thing is certain - varied teaching promotes pupils learning!
|
203 |
Nu ska vi läsa... : En litteraturstudie om hur skönlitteratur inkluderas i undervisning samt dess effekter.Johansson, Hanna, Linnros, Therese January 2016 (has links)
Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.
|
204 |
Metallslöjd i slöjden : Påverkar behörighet, förutsättningar, läroplaner och antal tjänsteår hur stor del metallslöjden har i skolan? / Metalsloyd in sloyd : Does the eligibility, requirements, curriculum and seniority affect how much of the metalsloyd there is in school?Waern, Anders January 2016 (has links)
Uppsatsen utgår ifrån en enkät där 13 stycken slöjdlärare i låg- och mellanstadiet svarade på olika frågor om metallslöjd. Resultatet analyseras utifrån fem kategorier: behörighet, förutsättningar, läroplaner, antal tjänsteår och framtid. I resultatet framkom det att det inte är någon av deltagarna i studien som använder mer än 25 % av tiden på arbeten i metall. Dock menar drygt hälften av de tillfrågade att de lägger ner ungefär 25 % av tiden till att arbeta med materialet. I resultatet framkommer det också att de fem parametrarna som utgjorde kategorier för resultatanalysen inte påverkade omfattningen av undervisningen i metallslöjd. På frågan om slöjdens framtid svarade vissa av deltagarna att de trodde att metallslöjden skulle försvinna på grund av ekonomiska orsaker. En del trodde också att det kommer att komma in nya tekniker i ämnet och nämner då 3-D-skrivare och CAD som exempel på sådana. Undersökningen visar att metallslöjden får ganska lite utrymme i trä- och metallslöjden hos några av informanterna. En av anledningarna som nämns är ekonomiska faktorer och brister på rätt utrustning, en annan är elevernas låga ålder. Varför slöjden är viktig är också en fråga som diskuteras i uppsatsens diskussionsdel. Ett av de argument som förs fram är att slöjden väger upp de teoretiska ämnena. Ett annat är att skolan ska spegla samhället där olika människor har olika förutsättningar.
|
205 |
Bredd- och spetsprojektet : En fallstudie som beskriver en skolas projekt med nivådifferentierad matematikundervisning sett ur spetsgruppens perspektiv / The Width- and Peakproject : A case study describing a school project on differentiated math teaching seen from the gifted pupils´ perspectiveSkalleberg, Fiffi January 2016 (has links)
No description available.
|
206 |
”Det lite speciella” : En läromedelsanalys av nyreligiösa rörelsers framställning nu och dåNilsson, Sofia January 2016 (has links)
Den här studien undersöker hur nyreligiösa rörelser framställs i tolv läroböcker för högstadiet och gymnasiet i den svenska skolan. Uppsatsen fokuserar på sex läroböcker från 1970,-1980-och 1990-talet och sex läroböcker publicerad efter 2010. I uppsatsen görs det även en jämförelse mellan de olika läromedlen för att finna skillnader och likheter. De resultat jag fick fram var bland annat skillnader mellan läroböckerna gällande utrymme, där de äldre läroböckerna valde att lyfta fram nyreligiösa rörelser betydligt mer jämfört med läroböcker publicerad efter 2010.
|
207 |
Tv-spel som resurs för religionskunskap. : En undersökning om tv-spel som resurs inom dygdetik. / Videogames as a tool for education in religion : An analysis of the usage of video games as a tool for education on virtue ethicsArtan, Niklas Kanat January 2014 (has links)
This paper examines the possibilities of using video games as a tool for education of virtue ethics. By comparing learning aspects in Marc Prensky’s theory Digital Game-Based Learning and Aristotelian virtue ethics, this paper tries to look for similarities in how each theory looks at learning. Prensky’s theory is about how one can use video games in education, which is why it is used here. This is done by using three major learning theories as a framework of how one learns. The theories are sociocultural learning theory, constructivist learning theory and Learning by Doing. Both virtue ethics and Digital Game Based-Learning are presented in detail, describing what they are, how they look at learning and how that view relates to the other three major theories. Once that is done, a comparison between Virtue Ethics and Digital Game-Based Learning is given to show what they have in common. The comparison looks at both theories views on learning and from there decides whether they work in conjunction with each other or not. The paper ends with a discussion of how plausible the usage of video games and Digital GameBased Learning is in a school environment, asking questions regarding issues with video games in general and Prensky’s theory.
|
208 |
Historieämnet – i ett mångkulturellt klassrum / History subject – in a multi-cultural classroomHashimi, Shokri January 2005 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Invandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till de</p><p>nya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.</p><p>Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet. Detta</p><p>eftersträvas göra genom forskningsfrågorna ”Hur förstår lärare och elever historia som begrepp och undervisning?”, ”I vilken grad nyttjas elevernas bakgrund och erfarenhet i undervisningen?” och slutligen ”Hur arbetar skolan med elevernas historiemedvetande?”.</p><p>Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens tolkning av historiemedvetande, vilket ses som ”ett samspel mellan människors</p><p>dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan”.53 Jensens ståndpunkt tar avstamp i dels att människans historiemedvetande fungerar som en ofrånkomlig del av hennes identitet, sociala kunskaper och handlingar, dels att människan både som individ och som</p><p>grupp är både skapad av och skapare av historia.</p><p>Respondenterna i föreliggande studie utgörs av tre So-lärare på högstadiet och åtta invandrarelever varav sju går på högstadiet och en på gymnasiet.</p><p>Slutsatsen är att den interkulturella och mångkulturella undervisning med eleverna och deras historiemedvetande i centrum, som förespråkas av historiedidaktiker, i styrdokument,och av de intervjuade lärarna, tillämpas inte. Istället dominerar en förhållandevis traditionstillämpad historieundervisning. Användning och bearbetning av elevernas historiemedvetande, mångkulturaliteten samt interkulturaliteten formar sig i sporadiska då-nuförbindelser och i vissa kopplingar till eleverna.</p> / <p>Abstract</p><p>Sweden is a multicultural society. The school plays an important part and has a great responsibility concerning the reception of young people with immigrant backgrounds. It is important to highlight the way schools handle the new circumstances. The school</p><p>curriculum expresses a consciousness regarding multiculturality and interculturality.Moreover, the cultural heritage.</p><p>The aim of this study is to examine how teachers and immigrant pupils see the subject history in the multi-cultural classroom. Both the curriculum and the school reality are in focus. The study is based on the following questions:</p><p>How do teachers and pupils understand history as a concept and a subject?</p><p>Are the backgrounds and experiences of the pupils used in the teaching?</p><p>How does school deal with the historical consciousness of the pupils?</p><p>The theoretical approach of this essay is the Danish historian Bernard Eric Jensen’s interpretation of “historical consciousness”, which is defined as the understanding of the interaction between the past, the present and the future. This interaction constitutes a</p><p>fundamental part of human identity, social behaviour and actions, which make people as individuals and as groups both created by history and creators of history.</p><p>This study is based on interviews with three history teachers at Swedish “högstadiet”(secondary school/junior high school) and eight pupils with immigrant backgrounds.</p><p>The conclusion of the study is that, contrary to the guide-lines of the curriculum, no focus on the pupils historical consciousness is applied in the teaching of history. Even though the interviewed teachers stress the importance of such a perspective, pupils´ own</p><p>experiences tend to be excluded or only occasionally used in the teaching.</p>
|
209 |
Undervisning i ämnet teknik : En textanalys av styrdokument mellan Uganda och SverigeRasmusson, Lena January 2006 (has links)
<p>The aim of this study is to examine how the way of teaching in technical subjects are in Uganda and to link those results to Swedish circumstances. A comparison is being done both of the teaching and what methods are used. Since I was living with my family in Uganda I could easily examine the system of school here. During four days I was at a school named Aga Khan School here in Kampala. I could there participate in teaching, talk to teachers, observe and participate during lessons. My study is based on material from Uganda together with literature and the Ugandan and Swedish curriculum and syllabuses.</p><p>The result of the study shows big difference of how the technical subjects are taught. It also shows the way of teaching as such, methods and the way of looking at teaching, are very different from the Swedish way of teaching. Uganda is a country very different from Sweden, which also means the schools are run in a different way, where Sweden as a developed country is much more developed when it comes to school. The schools in Uganda have limited sources, which decrease their possibility to change and to come up with new ideas, which altogether means that the teaching in Uganda is very different from the teaching in Sweden.</p> / <p>Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur undervisningen i tekniska ämnen ser ut i Uganda samt koppla dessa resultat till svenska förhållanden. Därigenom görs en jämförelse både av vad undervisningen innehåller och vilka metoder man använde. Eftersom jag bodde med min familj i Uganda hade jag möjlighet att undersöka landets skolsystem. Under fyra dagar var jag på en skola som heter Aga Khan School här i Kampala. Jag hade där möjlighet att följa undervisningen, samtala med lärarna och observera och medverka på lektionerna. Min undersökning grundar sig på material jag samlade in i Uganda tillsammans med litteratur samt den ugandiska och svenska läroplanen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på stora skillnader i undervisningen av de tekniska ämnena. Den visar också på att undervisningen i stort, om man ser till metoder och synen på lärandet, skiljer sig i väsentlig grad från den svenska undervisningen. Uganda har ett samhälle som är väldigt olikt Sverige vilket leder till stora skillnader även inom skolans värld, där Sverige som i-land har kommit långt i utvecklingen. Skolorna i Uganda har begränsade resurser vilket kraftigt minskar möjligheten att förnya och förändra sig, vilket gör att undervisningen i Uganda klart skiljer sig från undervisningen i Sverige.</p>
|
210 |
Sitter ekorren fortfarande i granen? : Sångrepertoar i grundskolan nu och då.Kjellander, Eva January 2005 (has links)
<p>Abstract</p><p>Eva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? Sångrepertoar i grundskolan nu och då. Växjö: Musikvetenskap 2005. 60p.</p><p>Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sångrepertoaren ser ut idag i grundskolan och dels att se hur den ändrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkätundersökning vid Lunds 47 grundskolor. Denna är kompletterad med sex enskilda korta intervjuer och med fem gruppintervjuer vid olika skolor i ovan nämnda kommun.</p><p>Första delen av uppsatsen behandlar sångrepertoar mellan 1800 och 1972, andra delen tar upp dagens repertoar och i tredje delen görs en jämförelse mellan tidigare och nutida sångrepertoar.</p><p>Resultatet visar att förskolan drar det tyngsta lasset vad det gäller att tradera vårt kulturarv, och enligt Lpfö98 är det också deras uppgift. Årskurserna ett till tre har hamnat i ett mellanläge och utan direkta riktlinjer från Lpo94 så är det stor spridning på sångrepertoaren här. I årskurserna fyra till sex har man en mer uttalad ambition och vilja att förmedla en tradition, både från pedagogers och från Lpo94s håll. De sånger som lever kvar är framför allt traditionella jul- och sommarsånger. Annan musik som också i högsta grad är levande är klassiska barnvisor och visor ur vår svenska vistradition. Populärmusiken har dock börjat ta allt större plats, framför allt i de högre årskurserna, men den förekommer även i de lägre årskurserna.</p>
|
Page generated in 0.0364 seconds