<p>Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.</p>

No description available.

<p>Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.</p>

<p>Med anledning av att många elever hoppar av undervisningen i moderna språk ville vi undersöka vad som motiverar de elever som faktiskt väljer att läsa vidare språk på gymnasiet. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka vad som motiverar elever att läsa språk. Vi ville även utforska vad som kan få elever att tappa motivationen för språkstudier, samt vad som eventuellt skulle kunna få dem mer motiverade att lära sig språk än vad de är idag. För att skaffa oss kunskap om detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua totalt nio gymnasieelever, indelade i tre grupper. Resultatet av vår analys visar att det finns många saker som verkar motiverande på eleverna. Viktigast är att de själva har valt det språk de läser, att de känner att de har någon verklig nytta av språket, till exempel genom resor, och att de får vara med och bestämma hur undervisningen ska se ut. Vårt resultat visar även på att läraren har en väldigt stor betydelse för elevernas motivation. Är läraren själv motiverad, har varierad undervisning och anpassar sig till elevernas nivå, är chansen stor att även eleverna blir motiverade. Icke-motiverande är motsatta förhållanden, det vill säga när eleven tvingas att läsa något mot sin vilja, att ha en oengagerad lärare som inte bryr sig om eleverna, samt att inte se nyttan i att ha de kunskaper man lärt sig.</p>

No description available.

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.</p><p>Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.</p>

<p>Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär.</p><p>Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder. På samma sätt som andra alternativa pedagogiker, metoder ochverktyg erbjuder ”IKT” olika möjligheter att bidra till elevens lärande.</p><p>Syfte:Uppsatsen syftar till att ta reda på om lärare använder IKT i undervisningen och i så fall omfattningen.</p><p>Metod:Vi har gjort en enkät med slutna och öppna svarsalternativ vilka skickades ut till lärare i en västsvensk medelstor stad. Svaren bearbetades såväl kvantitativt somkvalitativt. Resultatet av undersökningen redovisas i löpande text och med citat inlagda för att illustrera och belägga våra tolkningar.</p><p>Resultat:I vår undersökning visar resultatet att det är de äldre, mer erfarna lärarna som har någon form av datautbildning. Resultatet visar också att de äldre lärarna med mererfarenhet använder IKT i undervisningen oftare och i fler situationer än de yngre lärarna med mindre erfarenhet.</p>

No description available.

<p>The objective of this examination paper is to emphasize sketches and conversations in the teaching of glassmaking in order to start a mental process and to increase the student’s ability to understand and furthermore to concretisize what is often referred to as silent knowledge within traditional handicraft. By carrying out a teaching experiment, free production (within the subject of handicraft technique) I have got an example of how such work can function. Through qualitative interviews I have got an image of how teachers and students look upon this kind of teaching.</p><p>Examples from the literature I have studied show how you can support learning by using this method. Results from both the teaching method and the interviews show that sketches and conversation, with advantage can be used in the teaching of glassmaking and that there is a need and room to develop this further.</p> / <p>Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram skisser och samtal i glasundervisningen; både för att starta en tankeprocess och öka förståelsen, men även för att konkretisera det som ofta benämns som tyst kunskap inom de traditionella hantverken. Jag har genom ett undervisningsförsök; fri produktion (inom ämnet hantverksteknik) ett exempel på hur ett sådant arbete kan fungera. Genom kvalitativa intervjuer har jag fått en bild av hur lärare och elever ser på denna undervisningsform.</p><p>I mina litteraturstudier ges exempel på hur man kan främja lärandet genom dessa metoder. Både resultat från undervisningsmetod och intervjuer visar att man med fördel kan använda sig av skisser och samtal i glasundervisningen och att det finns ett behov och utrymme för att vidareutveckla detta.</p>