261 |
Vad lär sig elever i friluftsliv? : En kvalitativ studie om hur elever i grundskolan uppfattar vad de lär sig i friluftslivSundström, Elisabeth January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Forskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv. De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i friluftsliv? Hur lär de sig? Vad undervisas i friluftsliv? Metod För att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9. Denna metod har använts för att den kan ge fler svar och synpunkter samtidigt. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats och tolkats utifrån läroplansteori med transformation och realisering som begrepp. Idrottslärarna som undervisar elever i årskurs 5 och 9 har fått besvara ett antal frågor om friluftsliv, detta för att illustrera vad som undervisas i friluftsliv. Resultat Undersökningen visar att det finns skillnader i idrottslärarnas kunskap och därmed också i deras undervisning, vilket avspeglasi fokusgruppsintervjuerna. En grupp elever upplever att de har goda kunskaper i friluftsliv, medan den andra gruppen känner sig mer begränsad. Det beror på att undervisning i friluftsliv skiljer sig markant i antal lektioner och innehåll. Slutsats Studien visar hur läroplanen transformeras och realiseras i undervisning. Idrottslärarna tolkar läroplanen olika, vilket syns i friluftslivsundervisningen. Kan konsekvenserna av detta leda till att en del elever inte får tillräcklig utbildning i friluftsliv? Kan man som idrottslärare bedöma en elev i friluftsliv med endast några få lektioner per läsår? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>
|
262 |
"Man behöver det där kreativa" : En kvalitativ studie om musikämnets egenvärdeWijkström, Nina, Sigurdsson, Erik January 2012 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande. Resultatet visar dessutom att studiens lärare anser att musikämnets egenvärde skulle kunna öka om dess förtjänster skulle tydliggöras, liksom de positiva resultat som musikundervisningen genererar också i andra ämnen. Egenvärdet anses även kunna öka om musikundervisningen blir mer kvalitativ genom att musiklärarna får adekvat utbildning och att de rumsliga och materiella förutsättningarna för undervisningen blir bättre. Analysen visar dock att vad lärarna benämner vara av egenvärde inte alltid är detta.
|
263 |
Undervisning i ämnet teknik : En textanalys av styrdokument mellan Uganda och SverigeRasmusson, Lena January 2006 (has links)
The aim of this study is to examine how the way of teaching in technical subjects are in Uganda and to link those results to Swedish circumstances. A comparison is being done both of the teaching and what methods are used. Since I was living with my family in Uganda I could easily examine the system of school here. During four days I was at a school named Aga Khan School here in Kampala. I could there participate in teaching, talk to teachers, observe and participate during lessons. My study is based on material from Uganda together with literature and the Ugandan and Swedish curriculum and syllabuses. The result of the study shows big difference of how the technical subjects are taught. It also shows the way of teaching as such, methods and the way of looking at teaching, are very different from the Swedish way of teaching. Uganda is a country very different from Sweden, which also means the schools are run in a different way, where Sweden as a developed country is much more developed when it comes to school. The schools in Uganda have limited sources, which decrease their possibility to change and to come up with new ideas, which altogether means that the teaching in Uganda is very different from the teaching in Sweden. / Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur undervisningen i tekniska ämnen ser ut i Uganda samt koppla dessa resultat till svenska förhållanden. Därigenom görs en jämförelse både av vad undervisningen innehåller och vilka metoder man använde. Eftersom jag bodde med min familj i Uganda hade jag möjlighet att undersöka landets skolsystem. Under fyra dagar var jag på en skola som heter Aga Khan School här i Kampala. Jag hade där möjlighet att följa undervisningen, samtala med lärarna och observera och medverka på lektionerna. Min undersökning grundar sig på material jag samlade in i Uganda tillsammans med litteratur samt den ugandiska och svenska läroplanen. Resultatet av undersökningen visar på stora skillnader i undervisningen av de tekniska ämnena. Den visar också på att undervisningen i stort, om man ser till metoder och synen på lärandet, skiljer sig i väsentlig grad från den svenska undervisningen. Uganda har ett samhälle som är väldigt olikt Sverige vilket leder till stora skillnader även inom skolans värld, där Sverige som i-land har kommit långt i utvecklingen. Skolorna i Uganda har begränsade resurser vilket kraftigt minskar möjligheten att förnya och förändra sig, vilket gör att undervisningen i Uganda klart skiljer sig från undervisningen i Sverige.
|
264 |
Det här kunde vi gjort på ett annat sätt tillsammans : En analys av hur lärare ser på svårigheter med att arbeta ämnesövergripande i arbetslagSjöström, Bella, Persson, Andreas January 2013 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor. För att få en så autentisk undersökningsmetod som möjligt skedde intervjuerna i intakta arbetslag som diskuterar kring ämnesövergripande undervisning utifrån deras verksamhet. Resultatet från undersökningen visar att det ofta är omkringliggande faktorer, så kallade ramfaktorer, som tid, resurser och en förändrad läroplan som beskrivs som de största svårigheterna med att bedriva ämnesövergripande undervisning. Majoriteten av de intervjuade lärarna är överens om att det är fördelaktigt att arbeta ämnes-övergripande för både lärare och elever. De grundar antagandet på erfarenhet och till viss del med vetenskapliga argument. Lärarna vill vara professionella och utveckla sin undervisning. Men det finns en rädsla att exponera sin undervisning för andra lärare vilket är tvunget i ett ämnesövergripande arbetssätt. Rädslan kan grunda sig i en professionell osäkerhet som uppstått på grund av brister i utbildning och styrning.
|
265 |
Datorspels pedagogiska potential i religionsundervisningen : Undersökning om några elevers och lärares syn på datorspels pedagogiska potential i religionsundervisningenPavic, Kojo January 2013 (has links)
Denna studie tar del av lärares och elevers erfarenheter och uppfattningar till datorspel i religionsundervisningen. I studien intervjuades fyra elever och lika många gymnasielärare i grupper om två. Elever som intervjuades går sitt sista år på olika program. Lärarna har minst fem års arbetserfarenheter och fokus ligger endast på datorspel som har tillämpats i undervisningen och som har potential att tillämpas inom religionsundervisningen. Resultatet visar på att lärarna i denna studie är skeptiska till att tillämpa datorspel i religionsundervisningen. Endast en av de fyra lärarna hade tillämpat datorspel i religionsundervisningen. Datorspel har potential att användas i undervisningen dock endast som ett visuellt hjälpmedel. Ett datorspel som eleverna anser har potential att tillämpas i religionsundervisningen är The Sims. Återkommande mönster i elevernas intervjusvar är att de framför att strategispel är lärorika till skillnad från actionspel. Problematiken är att strategispel som är s.k. icke-linjära datorspel är för tidskrävande att tillämpa i undervisningen. Lärare och elever anser att tidsbristen försvårar tillämpningen av datorspel i undervisningen. Slutsatsen i denna studie är att både lärare och elever anser att datorspel har potential att tillämpas i religionsundervisningen. Framför allt behöver datorspelenvara lättillgängliga online. Ytterligare ett problem som framförs av både lärare och elever är tidsbristen i religionsundervisningen som försvårar tillämpningen av datorspel i undervisningen, oavsett om datorspelen är lättillgängliga eller inte.
|
266 |
Friluftsliv i skolan : En kvalitativ studie om vad elever i årskurs nio lägger i begreppet friluftslivÖrtenlöv Kristerson, Olivia January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan. Frågeställningar: Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv? Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen? Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät. Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio. Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>
|
267 |
Spelfilm i historieundervisningen : Nio lärares användande av spelfilm i historieundervisningen samt en analys av praktiskt, pedagogiskt användande av en spelfilmHermansson, Erik January 2011 (has links)
No description available.
|
268 |
Dyskalkyli?! : En intervjustudie om specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli.Kling, Linda, Ulrika, Martinsson January 2011 (has links)
Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger. I en genomgång av tidigare forskning fann vi att det råder oenighet om hur dyskalkyli ska definieras. Det speglades även i intervjuerna då specialpedagogerna inte gav någon entydig definition av begreppet. Specialpedagogerna vi intervjuat är samtliga reserverade inför diagnosen dyskalkyli men tror att det kommer bli ett vedertaget begrepp i skolvärlden. De bygger sin kritik på att mycket lite forskning har gjorts inom det specialpedagogiska fältet kring dyskalkyli. Specialpedagogerna upplever heller inget behov av en dyskalkylidiagnos, då elever i matematiksvårigheter har rätt till stöd oavsett om de har en diagnos eller ej. De menar att andra orsaker till matematiksvårigheter är vanligare än biologiska/genetiska. Ingen av specialpedagogerna ansåg att övergripande generella tester för att upptäcka elever med dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter var nödvändiga. Alla specialpedagoger förespråkade en-till-en- undervisning av elever med matematiksvårigheter som den effektivaste arbetsmetoden. De använde laborativt och kompensatoriskt material för att hjälpa elever i matematiksvårigheter.
|
269 |
Kostens utrymme i den svenska skolan : En studie i hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost och hur det tar sig uttryck i undervisningenOlsson, Michael, Sinani, Jores January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar. Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner. När det sker under teoripass så är det genom traditionell förmedlingspedagog. Två av tre lärare väljer att lägga ner mellan 1-6 timmar på kostundervisningen under ett läsår och vanligast är det att använda traditionella läromedel. Kostundervisningen knöts vanligtvis an till kostrekommendationer eller kost i samband med träning. De flesta rekommenderade eleverna att äta enligt Tallriksmodellen, en modell som bygger på att man ska äta allsidigt i rätt mängd. Allsidighet och variation var också ledordet när informanterna beskrev mer specifikt hur de rekommenderade eleverna att äta. Undervisningen förhöll sig därför inte helt efter vad Livsmedelsverket rekommenderar för bra kost, men mycket finns ändå med indirekt i Tallriksmodellen som informanterna anammat. Det finns skillnader mellan genus, men det är svårt att dra några större slutsatser om skillnader då vi har haft ett begränsat urval av informanter. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att fler kvinnor än män väljer att inte undervisa om kost, men att de kvinnor som undervisar om kost gör det i större utsträckning per läsår.
|
270 |
Digital redigering i skolanHjerpe, Petter January 2011 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0238 seconds