Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas. Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt eller inte.

No description available.

Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär. Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder. På samma sätt som andra alternativa pedagogiker, metoder ochverktyg erbjuder ”IKT” olika möjligheter att bidra till elevens lärande. Syfte:Uppsatsen syftar till att ta reda på om lärare använder IKT i undervisningen och i så fall omfattningen. Metod:Vi har gjort en enkät med slutna och öppna svarsalternativ vilka skickades ut till lärare i en västsvensk medelstor stad. Svaren bearbetades såväl kvantitativt somkvalitativt. Resultatet av undersökningen redovisas i löpande text och med citat inlagda för att illustrera och belägga våra tolkningar. Resultat:I vår undersökning visar resultatet att det är de äldre, mer erfarna lärarna som har någon form av datautbildning. Resultatet visar också att de äldre lärarna med mererfarenhet använder IKT i undervisningen oftare och i fler situationer än de yngre lärarna med mindre erfarenhet.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning. De viktigaste faktorerna som gjorde att undervisningen såg ut på detta sätt var brist på tid för förberedelser och brist på lektionstid för att genomföra undervisningen. Andra viktiga faktorer var brist på labutrustning samt kursplanernas stora mängd innehåll som ska läras ut. En förändring som lärarna vill genomföra är att öka andelen alternativa arbetssätt, till exempel laborationer med moment, som eleverna bestämt själva. Resultat från denna studie jämförs med motsvarande resultat från en norsk och två finska studier.

Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever.   I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats. Detta ställs mot bland annat konstruktivismen, som är en av många teorier för vad begreppen kunskap och lärande står för. Det framkommer att både lärare och elever har en samsyn på ämnesintegrering. Resultaten av undersökningarna visar också att både lärare och elever har en positiv inställning till ämnesintegrering, och anser att arbetssättet främjar elevers lärande så att de kan ta till sig kunskaper i stor utsträckning. Undersökningarna tyder även på att den främsta möjligheten med ämnesintegrering är att elever tillgodogör sig en helhetssyn på undervisningen, och därigenom kan se kopplingar till livet utanför skolan. När det gäller hinder för ämnesintegrering, visar undersökningarna att lärares eventuella bristande ämneskunskaper, är det som utgör störst hinder för att undervisningen ska kunna bedrivas ämnesintegrerat.

Hur jobbar man med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Frågan tycks inte vara lätt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslärare. Den här studien beskriver hur ett utvalt idrottslärarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hälsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hälsoundervisning samt vad deras elever lär och uppfattar av den undervisningen. Genom åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslärare och deras elever kunde en undersökning av idrottslärarnas sätt att bedriva hälsoundervisning i idrott och hälsa 1 uppnås. Resultatet visar att idrottslärarna lyckats fånga elevernas intresse och integrera hälsa i undervisningen, utan att enbart hänvisa till aktiviteter och själva görandet i ämnet, genom att arbeta med didaktiska hälsofrågor på flera stadier; skolnivå, lektionsnivå och individnivå.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna. Analysen kopplas till sociologen Pierre Bourdieusteorier om habitus, smak och symboliskt kapital samt bakgrunden och LGR 11. Det har visat sig att genom ett genomtänkt och gediget arbete kring friluftslivsprofilen, har det skapat en situation som inte bara gynnar elevernas intresse och kunskaper men även klassens sammanhållning och hur det i sin tur påverkat övrig undervisning. Genom ett samarbete bland lärarna på skolan har det skapats en möjlighet att genomföra en meningsfull, och till viss del ämnesövergripande, undervisning inom friluftsliv och utevistelse, trots de svårigheter som vanligtvis finns med ekonomi och tid.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök.